Historiska kartor

Lantmäteriet har en stor mängd historiska kartor som jag tycker är en guldgruva. För skolbiblioteket är kartor en ofta bortglömd del. Än värre är väl glömskan när så få faktiskt använder tryckta kartor för att hitta rätt i geografin.

Historiska kartor kan med fördel användas i flera skolämnen. Några exempel:

Historia: Undersök hur närmiljön förändrats genom storskiften etc.
Geografi: Hur har urbaniseringen påverkat kulturmiljön?
Samhällskunskap: Hur kan man spåra ekonomiska skillnader via kartor?
Matematik: Mät kyrkotätheten på 1700-talet; jämför med nutid.
Bild: Rita en tredimensionell karta av en förlaga från 1800-talet.

Kika själv och låt dig inspireras till kartografiska stordåd!

Ord som betyder

Att språket är av största vikt vet alla. Att det också finns smarta verktyg för att föhålla sig till språk kanske inte alla känner till. Ofta tänker man inte på att det rent kvantitativa användandet av ord - med andra ord orvalet - påverkar det budskap du vill få ut.

För att få nya insikter testade jag verktyget Wordle, där du kan få nyckelord (de vanligast förekommande orden i en text) uppspaltade. Det hela fungerar ungefär som de nyckelordslistor ("taggar"), som ofta finns med på bloggar. Wordle låter dig skapa en karta över ordförekomst. Du kan dessutom ändra färg, ordförekomt och ta bort de vanligast förekommande orden i det svenska språket. Ord som "och" försvinner med andra ord. Tyvärr fungerar sovringen sådär. Ord som "också" har en rik förekomst, trots att detta bör betraktas som ett vanligt icke-betydelseladdat ord i svenska språket.

Jag provade Skolbibliotekariens nyckelord. Den "ordkarta" som kom ut var ungefär vad jag väntat mig, även om jag blev smått förvånad över den tydliga pedagogiska slagsida Skolbibliotekarien har. Min förkärlek för pedagogisk mission i kombination med att jag gärna arbetar med informationskompetens gör kanske att ord som "information", "kursplaner" och "skola" betonas på bekostnad av "läsning" och "böcker".

Hur använder man då detta i sitt dagliga värv på skolbiblioteket? Verktyget är mest en kul grej, men kan naturligtvis också användas i syfte att belysa hur elever använder orden i exempelvis en uppsats eller ett projektarbete. Nyckelorden bör ju rimligen spegla ämnesvalet. Kanske kan det också medverka till att författaren får ett mer variationsrikt språk om han/hon upptäcker att vissa ord förekommer i var och varannan mening. Att få sitt ordval i grafisk form är betydligt mer påtagligt än en statistisk tabell...

Personligen kommer jag bl.a. testa Wordle för att ta reda på vilka förstärkningsord mina elever använder när de skriver bokrecensioner eller skriver loggbok i informationssökningen. Testa du också!

Tankar om skolan, biblioteket och livet...

Följande inlägg är mycket privata tankar om skolan och kunskapen. Detta är inget inlägg i pedagogisk forskning, snarare ett passionerat inlägg för en ny-gammal syn på livslångt lärande och kunskapspassion. Ta det för vad det är. Läs med öppet sinne!

Visste du att du bara får 30 % av dina kunskaper i skolan? Det betyder också att av tio saker du kan har du lärt dig sju någon annanstans än skolan. Ingen uppmuntrande statistik för en pedagog...

Var och av vem lär man sig då? I första hand hemma, men också på stan, festen eller tillsammans med kompisen. Man lär sig av sina föräldrar, släktingar, kompisar, filmer, böcker, tidningar, musik, dataspel, idrott, konst, genom att meka med bilar och andra intressen. Listan kan göras lång.

Varför är det så att man lär sig så lite i skolan? Det beror ju inte på att man inte får en chans att lära sig. Jag tror snarare att det beror på att det skolan kallar kunskap egentligen är väldigt ointressant för många. Visst, det är bra att kunna läsa, skriva och räkna, men sen blir det mest fakta utan sammanhang. Man fyller på fakta utan att sällan ha konkret nytta av dem eller att koppla dem till något som kan vara användbart.

Kanske är det baskunskaper skolan ska satsa på istället? Mindre barn (låt oss säga förskolan upp till och med lågstadiet) har ett himla sug efter kunskap. De vill inget hellre än att lära sig räkna, skriva och läsa. Men så händer något. Ju äldre man blir ju mindre rolig blir t.ex. matten. Jag tror att det beror på att matten blir för krånglig. Den saknar helt enkelt koppling till livet utanför skolan. Samma sak med alla skolämnen. Det är roligt att kunna något om fiskar först om du skaffar ett eget akvarium. Man lär sig helt enkelt av intresse.

Jag tror också att kunskap som någon annan tvingar på dig aldrig fastnar. Det är bara genom att själv ha nytta och glädje av det man lär sig, som man faktiskt får kunskap om något; det måste helt enkelt engagera dig på något sätt. Men - och här kommer det fina i kråksången! - nästan all kunskap kan göras intressant. Om någon berättar om ett ämne på ett bra sätt blir de flesta åtminstone lite intresserade och vill lära sig mer på egen hand.

Undersökningar (källor finns, och kan skickas om så önskas; listan är lång!) tyder också på att biblioteket är människans främsta källa till kunskap. Biblioteket omfattar ju alla de saker som kan ge oss kunskaper: böcker, tidningar, musik, film, dataspel - och framför allt - en människa du kan fråga om allt mellan himmel och jord. Denna människa (en bibliotekarie!) kan inte svaren på alla dina frågor - men han eller hon vet var du hittar svaren! Och det, pojkar och flickor, är inget annat än fantastiskt! (Och visst borde detta betyda att skolbiblioteket är ett veritabelt smörgåsbord av kunskap?)

Den kände författaren Ray Bradbury har sagt följande om skolbibliotek:

"There's no use going to school unless your final destination is the library."

Lite fritt översatt:

"Du har ingen nytta av att gå till skolan om inte ditt slutliga mål är biblioteket."
Så sant som det var sagt! Mitt motto!

Tro nu inte att jag vill att skolan ska bli en plats dit barn går för att göra lite som de vill. Däremot hoppas jag att skillnaden mellan skolans värld och världen utanför suddas ut. För det är först då vi kan få kunskap att bli det roligaste som finns. Detta kommer att kräva mycket mer av skolans personal. Inte minst tror jag att den uppdelning i skolämnen vi har är meningslös. Den inspirerar inte elever att söka kunskap var helst de stöter på den. En fullkomlig ämnesintegrering är helt klart att föredra. Tematiska arbeten och att våga ta undervisningen från klassrumsmiljön ut i verkligheten tror jag är en del av framgångsreceptet. Världen är ju inte indelad i ämnen, snarare är det länkarna mellan fälten som ger aha-upplevelserna.

Diigo

För de av er som inte hört talas om det utmärkta verktyget Diigo kan jag kort berätta att det handlar om ett socialt vertyg för forskning på nätet. Diigo låter dig spara sidor, stryka under, skapa anteckningar m.m. Du kan dessutom dela din forskning med andra. I utbildningshänseende är verktyget fantastiskt! Det är dessutom gratis och har en mycket bra plattform för skolor och andra lärande organisationer.

För att bättre förstå innebörden av Diigo rekommderar jag att du kikar på följande filmsnutt. Därefter tycker jag du ska testa själv. Detta är något som borde vara ett ypperligt verktyg för alla skolbibliotekarier som vill skapa en digital lärmiljö.

Skolbibliotekariens framtid

Carol Simpson funderar i sin artikel, The School Librarian's Role in the Electronic Age, över skolbbliotekariens roll i en alltmer digitaliserad medievärld. Vilken roll fyller skolbibliotekarien i ett skolbibliotek som alltmer präglas av färre fysiska medier och mer av datorer och annan IT-utrustning? Hur påverkas vår yrkesroll - och hur möter vi kraven från användarna?
Simpson ser fyra utvecklingsområden som centrala för skolbibliotekarien:

1. Från underhåll av lagerlokal till konsultverksamhet
2. Dualismen mellan medieplanering och informationsförmedling
3. Från traditionell kunskapsförmedlare till informationsexpert
4. Rollen som pedagog

Dessa fyra punkter känns välbekanta för oss alla. Personligen ser jag att eleverna har mindre och mindre behov av s.k. traditionellt biblioteksarbete. Med "traditionellt" menar jag lästips, lokalisering m.m. Många användare kommer till biblioteket med kunskap om vad de vill läsa, färre kanske med insikten om omgivande läsexempel.

Vår roll blir sannolikt mer handledande än idag. Redan nu är skolbibliotekariens främsta uppgift att förmedla information av olika slag. Vår roll är dessutom pedagogisk, d.v.s. vi skall lära eleverna att själva hitta, sovra och kritikst granska informationskällorna. Vi har ingen brist på information, snarare är det så att eleverna snarare översköljs med för mycket av den varan. Vår roll blir snarare att ge eleverna en slags inre vägledning i form av metakognitiva kunskaper; informationssökning, källkritiskt tänkande, etiska förhållningssätt, lärstilar och studieteknik. Detta exkluderar givetvis inte andra arbetsområden, som läs- och skrivfrämjande arbete och kulturellt arbete.

Vår pedagogiska roll kan tyckas självklar, men ser alla oss i den rollen? Jag har sagt det för, och säger det gärna igen: vi måste föra ut vår kunskap också utanför biblotekets väggar! En allt större mängd av den information våra elever behöver finns digitalt. Den informationen når man var som helst, från en bärbar dator på fritidsgården eller via en mobiltelefon i klassrummet.  Yngre användare tycker dessvärre sällan att biblioteket är den ideala platsen för informationsanvändning. Resultatet blir att vi måste ta oss dit våra användare finns. Att tro att alla söker upp oss är naivt. I vår roll som pedagog har vi ypperliga chanser att möta elever i klassrummet! Kanske kan en slags uppsökande verksamhet bli en modell också för skolbiblioteken? Jag tänker då inte närmast på delaktighet i klassrummen utan på att vara i miljöer utanför skolan. Samarbetet med folkbiblioteken kan bli en nyckel i detta.

Hur påverkar då digitaliseringen vår yrkesroll? Frånsett det redan nämnda skulle jag vilja infoga skolbibliotekens roll som sociala rum. Jag tror fortfarande att biblioteket som rum har en viktig funktion att fylla. Vi måste bara bli bättre på att anpassa oss efter användarnas behov. SAB-koder i all ära, men hur många 14-åringar förstår logiken i ett system anpassat för industrialismens mediebehov? Bryt ned, förenkla och synliggör.

Ett socialt rum innebär också mer plats för informella möten, elevmedverkan och lärande bortom klassrummet. Vi måste söka oss till elevernas förförståelse på alla plan, först då tror jag vi kan bli riktigt framgångsrika. Jag tror vidare att vi måste försöka nå eleven utanför skolan, d.v.s. ordna fritidsliknande aktiviteter som kan verka som supplement till den rent pedagogiska (klassrumsorienterade) verksamheten. Att ha sociala relationer med eleverna gör att gapet mellan dig och eleven blir mindre - också i lärande situationer.

Förslagen till nya kursplaner

Regeringens förlag till nya kursplaner för grundskolan ligger nu ute på remiss. Alla kan komma med synpunkter, även vi "vanliga" människor. Jag har läst igenom delar av kursplanerna, i första hand kursplanerna i svenska, historia, religion och geografi. Valet är personligt och beror till stora delar på att det är dessa ämnen jag kan bäst. Jag har undervisat i svenska och SO samt arbetar med dessa ämnen i ämnesråd på skolan.

Vad finns för skolbibliotekens vidkommande i dessa nya kursplaner? Till att börja med tycker jag att strukturen i de nya kursplanerna lovar gott. De har "en röd tråd", de är lättare än nuvarande kursplaner att direkt applicera på undervisningssituationen. Exmeplvis utgår SO-ämnena från "centralt innehåll". Detta centrala innehåll är gemsamt för ämnena, även om innehållet ser olika ut beroende på vilka årskurser det gäller. De centrala innehhållen är uppdelade i åk 1-3, åk 4-6 samt åk 7-9.

Kursplanerna känns också mer styrande. Kunskapsmassan är indelad på ett annat sätt än tidigare, pedagogen får svart på vitt vad som bör (skall?) ingå i kursen. De påminner på så vis om de äldre kursplaner som Skolöverstyrelsen utfärdade. Denna styrning har naturligtvis två sidor. Det blir (förhoppningsvis) lättare att planera sina kurser, men pedagogen blir också mer bunden till det stoff som bör läras ut.

Förslagen till den nya kursplanerna är internationellt orienterade. Detta märks tydligt i alla kursplaner där man inflikat ett mer globalt perspektiv på kunskapsstoffet. Detta är inget nytt, men har nu  tydligare satts på pränt. Tydligast blir det i kursplanen för historia (centrala mål för SO), som talar om "kulturmöten" och att "den europeiska dominansen bryts" samt vår samtid som "den globaliserade världen". Europa är inte längre normgivande på alla områden.

Jag ställer mig däremot kritisk till att historia, religion, geografi och samhällskunskap fortfarande benämns SO på låg- och mellanstadiet. Detta förvillar eleverna och lärarna. Varför inte tala samma språk i hela grundskolan? "Hoppsan skall vi börja läsa historia på högstadiet...?" Det är tydligt att högstadiet är mer ämnesinriktat, medan låg- och mellanstadiet intar en otydligare roll, som bitvis svävar mellan ämnen.

(Jag måste också framföra mitt tidigare krav: Inför informationskompetens som ett nytt, tvärvetenskapligt, obligatoriskt skolämne NU! De skolor som saknar kompetent personal (läs: skolbibliotekarie) att undervisa i detta ämne bör snarast anställa en sådan. Misstolka mig inte nu, jag menar inte att det nödvändigtvis måste vara skolbibliotekarien som håller i denna undervisning. Däremot tror jag att en skolbibliotekarie är mycket väl lämpad med tanke på att han/hon har utbildning i biblioteks- och informationsvetenskap samt har pedagogisk erfarenhet, i bästa fall också pedagogisk utbildning.)

Slutligen några intressanta citat för oss skolbibliotekarier saxade från de nya förslagen till kursplaner:

"[...] analysera, tolka och värdera olika typer av historiska källor" (Kursplan i historia)

"Hur information, åsikter och köpbudskap kan uttryckas och spridas i tal, text och bilder." (Kursplan i historia; centralt innehåll i SO)

"[...] informationssökning på bibliotek, internet och massmedier, inkluderande källkritik." (Kursplan i svenska)

"[...] insamling av information i stora textmängder och fler källorän en enda, samt strukturering av informationen." (Kursplan i svenska)

"Massmedia, reklam och propaganda. Hur information, åsikter och köpbudskap kan uttryckas och spridas i tal, text och bilder. Innehållet behandlar också hur olika medier fungerar och används samt hur källkritiska förhållningssätt och metoder kan navändas på massmedier som eleven möter i vardagsliv och studier." (Kursplan i religionskunskap; centralt innehåll i SO)

Du hittar kursplanerna i sin helhet här!

Skolbibliotekarien har uppmärksammats...

...av skolbibliotek.se! Jag är glad och tacksam för alla lovord. Lovord betyder mycket, speciellt när de kommer från kollegor!

Google timeline

När jag undervisade en grupp elever i att söka information kring upptäckare "upptäckte" (ursäkta den oavsiktliga ordvitsen!) jag Google Timeline. Timeline är ett mycket bra verktyg för den som snabbt vill få ett sökord uppdelat kronologiskt. Google spaltar alla sökträffars giltlighet på en klickbar kronologisk skala.

I mitt fall använde jag mig av sökordet "explorers", och fick då upp en tidskala som sträcker sig från 10.000 år f.Kr. till nutid. Mycket användbart, både för mig och mina elever!

PS. För att komma direkt till tidsskalan ska det räcka att du skriver sökord-et/en + "view:timeline". I de fall jag testat fungerar detta dock dåligt. Säkrare är att efter sökning, d.v.s. när du fått upp resultatlistan, klicka på "options" strax under sökrutan. Då får du upp ett antal sökalternativ i din vänstermarginal. Välj där "timeline". OBS! Tyvärr fungerar ovanstående än så länge bara i den engelskspråkiga versionen av Google.

Skolbiblioteket som pedagogisk resurs

Skolverket är en av de tyngsta remissinstanserna gällande den nya skollagen. Därför är det med glädje jag ser att skolverket anser att skolbiblioteken bör ligga under rubriken pedagogisk resurs. Inte som i nuvarande förslag under "lokaler och utrustning".

För mig är skolbiblioteket en pedagogisk idé, som sträcker sig långt utanför bibliotekets rum. Skolbiblioteket består av pedagogiskt värdefull utrustning och materiel, som datorer, böcker, databaser, tidskrifter etc. MEN skolbibliotek utan skolbibliotekarie är en lokal utan länk mellan elev och innehåll.

För mig är det självklart att skolbiblioteket sköts av experter. Skolbibliotekarien är en sådan expert, med kunskap och kompetens i både biblioteks- och informationsvetenskap och pedagogik. Skolbibliotekarien skall i sammahanget föra in bibliotekets resurser i den dagliga undervisningen. Det är ingen lätt uppgift, men blir omöjlig om han eller hon inte ens erkänns som en del i det pedgogiska arbetslaget.

Sociala medier

Sociala medier är något som i hög grad berör skolbiblioteken. Fler skolbibliotek börjar också använda sig av wikis, bloggar, Facebook m.fl. för att nå ut till sina användare. Personligen tycker jag allt detta är bra - men då och då måste man också ställa sig kritisk till varför skolan så sällan lär eleverna de kunskaper för livet de så väl behöver.

Man säger sig premiera kritiskt tänkande, men sväljer lärobokstexten utan kritiskt omdöme. Här har skolbibliotekarierna en mycket viktig roll att fylla. En roll där vi som medieexperter kan lyfta frågan både i klassrummet och lärarrummet.

En sak är säker: vår verklighet ändras, och den ändras snabbt. Ska våra barn och unga överhuvud taget få ut något av sin tid i skolan måste vi tala till deras förförståelse. Sociala medier är ett sätt att nå unga. Men innan dess måste vi ge dem verktygen att hantera den potentiella kunskapsgruvan. Skolans personal måste gå från att vara undervisare till att vara handledare. Ja, jag vet att begreppen är utjatade, men än så länge har lite hänt. Det är dags att börja nu!

Ännu en notering: Kunskap kommer inte alltid enkelt. Som med allt annat ingår det ett visst mått av motstånd. Ibland tecknas bilden av vår nya, sköna digitala värld i alltför skira färger. Tillägnandet av kunskap kommer även fortsättningsvis vara ett strävsamt arbete, även om det inte hindrar att man har kul under tiden.

Givetvis gäller allt ovanstående också mer traditionella medieformer. Ofta glöms det bort i den allmänna hysterin.

Läs Stefan Pålssons artikel om hur sociala medier kan användas i skolbiblioteket. Kom bara ihåg att det finns mer än Twitter och bloggar. Inom kort presenterar jag mina bidrag på denna blogg.

Budgetförslaget

Regeringens förslag till budget rörande skolan har nu landat. Den ger oss skolbibliotekarier visst hopp. Den nya skollagen syftar till att skriva in skolbiblioteken i skollagen. Detta var redan känt. Tråkigt nog finns ingen annan formulering än just lokalfrågan; utbildade skolbibliotekarier nämns inte alls. Detta är urdåligt! (Hänvisar till tidigare inlägg där jag vädrat mina åsikter i denna viktiga fråga.) Den nya skollagen börjar gälla 2011. Hur den ser ut i "färdigt" skick återstår att se, men enorma kliv i rätt riktning lär det kanppast bli fråga om.

Så till den aktuella budgeten. Den ger oss visst hopp. Kommunerna skall enligt denna ge kommunerna ett tillskott på 12 miljoner kronor år 2011 och 25 miljoner kronor år 2012. Pengarna är tänkta att användas för "en ökad rätt till skolbibliotek." Vad nu denna "rätt" är för något mer konkret återstår att se. Utan personal lär det nog bli svårt att realisera.

[Källa]

Så gör du Google elevvänligt!

Att Google blivit dominant på sökmotorfronten är inget nytt. Många ser Google som alltför dominant; deras monopolliknande ställning har lett till prat om "övervakning" och "storebror ser dig" á la Orson Wells.

Google har dock många goda sidor, inte minst alla verktyg som kan underlätta för oss skolbibliotekarier. Jag använder exempelvis deras "sites" (en slags hemsideseditor) till att nå ut med evenemang och dylikt som rör skolans bibliotek. "Docs" (dokument) använder jag för att lätt komma åt mina presentationer och textdokument. Ja, möjligheterna är många.

Att skapa en personligare startsida för bibliotekets datorer är ett ypperligt sätt att nå fram till elever. "iGoogle" är en speciell startsida, som användaren själv kan utforma efter eget tycke. Man kan exempelvis ha med länkar, nyhetsinlägg, videofilmer m.m. som förstasida. Själv har jag samlat allt biblioteksrelaterat, så att eleverna får en virtuell vertygslåda för sin informations- och litteratursökning. Allt du behöver är ett konto hos Google så kan du lätt snickra ihop en egen startsida.

Lycka till!

Sök skolbibliotek

Eller rättare sagt: hitta saker som berör skolbibliotek i denna Rollyo sökmotor. Rollyo låter alla göra en egen sökmotor, baserat på sökningar på förvalda sidor.

Anette Holmqvist (skolbibliotek.se) har gjort en variant av detta. Matnyttigt och smidigt om du vill hitta texter om skolbibliotek, informationskompetens m.m. på svenska.

NASA:s sökmotor

Sedan en tid tillbaka finns NASA: s sökmotor för pedagoger. Sökmotorn ger oss möjlighet att söka efter lektionsförslag, material (både digitala och tryckta länkar), filmer m.m. Materialet speglar inte alla skolämnen, utan har klar tonvikt på naturvetenskap. Inte så förvånande med tanke på att det är NASA... Förvänta er extraordinära astronomi-länkar.

Ett ambitiöst projekt med bra material, som dessutom är åldersindelat och kvalitetsgranskat. Problemet är att materialet mest lämpar sig till äldre elever, eftersom själva söksidan och alla länkar är på engelska.

Välkomna tillbaka!

Nu kör ett nytt läsår igång! Vi har en del nytt att se fram emot. I skolbibliotekariernas värld rör det på sig. Ny skollag, kursplaner, betygsliknande omdömen och nationella prov i årskurs tre. Dessutom: ekonomiskt kärva tider, som dessvärre riskerar att drabba en av skolans viktigaste verksamheter, skolbiblioteken.

Håll ögon och öron öppna!