Enligt vad Skollagsberedningen erfar har de allra flesta elever i de aktuella
skolformerna redan idag tillgång till skolbibliotek, varför förslaget i de
flesta fall kommer ha ingen eller endast marginell betydelse för
skolhuvudmännens kostnader. (Källa, s 737.)
För mig är verksamheten det viktiga, inte lokalen. Kulturrådets genomgång av skolbiblioteken visar på betydligt mindre smickrande fakta. Det är skandal att en skrubb med böcker kan betecknas som ett skolbibliotek! Det borde väl i sådana fall också innebära att så länge de flesta elever har tillgång till ett klassrum borde allt vara frid och fröjd... Varför då anställa pedagoger...? Nej, ett skolbibliotek är en pedagogisk resurs i form av ett mediecenter med böcker, tidskrifter och digitala resurser i syfte att undervisa, handleda och öka elevernas måluppfyllelse samt bidra till skolutveckling hos skolledning och övriga pedagoger. Men - skolbiblioteket i sig undervisar ingen; därtill behövs en välutbildad skolbibliotekarie.
Följande krav borde vara grundläggande:
- En modernt utrustad lokal med ett aktuellt och kontinuerligt uppdaterad mediebestånd (tryckta och digitala medier samt datorer med databaser och internetuppkoppling). Minimum för medieanslag: 150 kr/elev och läsår + omkostnader om minst 5000 kr/år för att täcka inköp av bokplast, skyltning och andra förbrukningsvaror (allt beroende på lokala förutsättningar och storlek på skolan. Jag har i mitt exempel utgått från en mindre grundskola med ca 250 elever). Till detta borde åtminstone 25% av läromedelsanslaget gå direkt för inköp av ämneslitteratur att användas som komplement till den alltför traditionella läroboksundervisningen.
- Heltidsanställd skolbibliotekarie med såväl pedagogisk utbildning som BIV-utbildning.
- Skolan skall målmedvetet försöka integrera och bruka skolbiblioteket och skolbibliotekarien som pedagogiska resurser. Detta kan bl.a. göras genom att skolbibliotekarien tillsammans med klasslärare ansvarar för att informationskompetens blir något som genomsyrar all verksamhet. Detta bör också avspeglas i betygsättningen, där skolbibliotekarien blir en betygsättande part.
- Återkommande, flygande granskningar av Skolinspektionen för att säkerställa ovanstående samt ställa upp nya, högre krav.
- Inför informationskompetens som ett nytt skolämne! Kurskriterier innehåller en beskrivning av vad undervisningen i ett ämne bör innehålla, inklusive s.k. strävansmål. Vidare finns en slags ämnesdefinition med. Detsamma borde också gälla skolbibliotekets verksamhet i ämnet informationskompetens. Inför m.a.o. informationskompetens som ett nytt skolämne! (Liknande är redan en realitet i andra länder.)
Nåväl, detta var mina funderingar, kära läsare. Måhända hårt formulerade, men denna rätt tar jag mig. Jag tycker det är ett rimligt krav att ställa att man åtminstone funderat på vad ett skolbibliotek är då man skriver remisser om detsamma. Att enbart se skolbiblioteket som en lokal är lika ogenomtänkt som att säga att skolan enbart består av en byggnad.
Trots allt är jag fortfarande försiktigt optimistisk. Detta kan vara början på något större.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar