Framtiden?

Tankar om framtidens skolbibliotek står högt i kurs. Jag funderar ständigt på hur framtidens skolbibliotek kommer att se ut. En sak kan vi vara säkra på: förändringar är en inneboende del av själva idén bakom bibliotek. Ofta har bibliotek i allmänhet också varit bland de första att ta steget in i framtiden.

Personligen tror jag inte vår yrkesroll påverkas nämnvärt. Skolbibliotekariens yrke kretsar kring texter, information och undervisning: dessa tre hörnstenar ändras inte, däremot förändras medier och förutsättningar. Jag tror också fullt och fast på att de skolledare som inte inser vikten av att integrera skolbibliotekariens kompetenser med lärarens går miste om en stor del av det som framtidens lärande handlar om, nämligen mer av lärande resurser, mindre av enhetligt klassrumslärande.

Kika på följande filmer för att få lite inspiration till förändring!

Spel och bibliotek

Jag är medveten om att det finns skolbibliotekarier som använder data- eller tv-spel i verksamheten. Själv har jag tillsammans med representanter från biblioteksrådet ordnat spelturneringar. Jag letar dock fortfarande efter mer pedagogiska användningsområden. Har testat att jämföra karaktärsbeskrivningar i spel med dito i böcker, men annars inte mycket.

Även om bloggen Spelbiblioteket, inte ger pedagogiska tips så får läsaren massor av annat matnyttigt från spelvärlden. Recensioner av såväl mjuk- som hårdvara varvas med lite mer personliga betraktelser. Bakom bloggen står tre folkbibliotekarier. Bloggen är väl värt ett besök för den som söker vägledning!

Ungas medievanor

Medierådets rapport, Fakta om barns och ungas användning och upplevelser av medier, fick ett stort genomslag i såväl traditionella som nya medier. Mest kunde man se, höra och läsa om hur indignerade vuxna suckade över det faktum att Internet numera är den medieform som barn lägger mest tid på. Internet har blivit så populärt sedan förra rapporten (2006) publicerades att nätanvändandet numera kommer före verkliga möten med kompisar. Trots sociala medier och tv-spel är fortfarande teve-tittandet den vanligaste formen för mediekonsumtion, även om det sker en förskjutning också här: teven flyttar sakta men säkert in i datorn.

Strax efter rapporten kom artiklar i våra dagstidningar där barns medievanor debatterades. Många artiklar ställde sig frågande till hur nyttigt det är för barn att leva sitt liv i en alltmer digital verklighet. Nättrakasserier lyftes fam som ett tragiskt resultat av denna "nya" verklighet. Detta borde gentligen inte vara någon nyhet, eftersom mobbning också förekommer "i verkliga livet", som nätet är en direkt spegling av. En och annan artikel lyfte också fram fördelarna med bl.a. teve-tittande. Barn utvecklas, också genom att titta på teve. Detta bekräftar att intellektuell utveckling kräver en mångfald: nätet, boken, tidkskriften, socialt samspel och skogsvandringar. Allt samverkar till barns utveckling, så länge en form av aktivitet inte får en alltför dominerande roll.

Personligen läser jag med visst vemod att barns läsande ständigt sjunker. Samtidigt kan jag inte låta bli att fundera över hur frågan ställts. "Som man frågar får man svar", brukar det heta, och i detta fall tror jag det stämmer som hand i handske. Jag tror att tvärtom att ungas läsning faktiskt ökar, men de läser inte traditionella, tryckta medier i samma utsträckning. De läser dialogen i tv-spel, vännernas statuslista på Facebook och andra webbaserade texter.

Betyder det att vi inte behöver oroa oss? - Nej, tvärtom anser jag. Vikten av att ha välutrustade skolbibliotek med kunniga och inspirerande skolbibliotekarier blir än tydligare. För barn kan inte bara läsa det de själva vill, ibland krävs en ansträngning för att växa som individ. Digitala texter är ofta korta och lättillgängliga, men det betyder inte att den sortens texter är vad barn och unga behöver.

Jag är en stark anhängare av det vidgade textbegreppet, men tycker också att böcker alltid är mer värdefulla än teve-serier eller sociala mötesrum på nätet. Varför? Därför att en längre text som boken kräver något av läsaren och genererar inga färdiga bilder, utan förutsätter och utvecklar vår fantasi. Är jag en bakåtsträvare? Jag tycker inte det. Man bör naturligtvis ha tillgång till olika medieformer. Problemet är bara att barn och unga oftast väljer det de kan ta till sig utan ansträngning. De behöver textuella utmaningar, som inte bara stärker fantasin utan också lär dem att identifiera sig känslomässigt och samtidigt ger dem ett rikare språk.

De digitala medierna är inte där ännu; de kan inte erbjuda det djup som de tryckta böckerna kan. Inte ens e-boken erbjuder detta djup, trots textmängden. Jag tror det beror på att tekniken fortfarande överskuggar texten.

Läs gärna intervjun med Hugo Lagercrantz (Dagens Nyheter, 26 oktober 2010, s. 21) där han hävdar att böcker alltid är bättre än teve-serier. Artikeln finns tyvärr inte att tillgå på nätet.

Detta var personliga tankar. Någon som tycker annorlunda?

Skolbibliotek och IKT

I en artikel i Datorn i utbildningen (nr 5-2010) skriver Krister Widell insiktsfullt om biblioteks roll i det digitala samhället. Artikeln analyserar också skolbibliotekens "nya" roll utifrån de definitioner som finns i nya skollagen. Artikelförfattaren tar bl.a. upp bibliotekariens yrkeskompetens och ser en tydlig, pedagogisk funktion i att lära elever informationskompetens.


Skolbiblioteken lyfts också fram som en arena för det informella lärandet, d.v.s. det lustbetonade, frivilliga lärandet, vars motsvarighet är det lika viktiga formella lärandet som sker i klassrummet. De som ifrågasätter bibliotekets fysiska rum i en alltmer virtuell verkligthet bör se både en fysisk bibliotekslokal och en virtuell hemsida som lika viktiga grunder för just elevers informella lärande.

Personligen tror jag att skolbiblioteken först kan bli fullt integrerade i skolans undervising då också det formella lärandet lyfts in i skolans bibliotek. Skolbiblioteket skall inte bara vara en plats dit man går för att "komma ifrån" skolans krav, det bör vara en plats dit man går för att lära.

"Skolan behöver lära ut en djupare förståelse för hur IT och digital teknik fungerar; vilka mekanismer, principer och strukturer som ligger till grund för hur information, innehåll och olika medier produceras, lagras och distribueras. Här har bibliotekarier en stor och viktig uppgift. De har ju sedan århundraden sysslat med att organisera 'lagrad' kunskap i form av böcker och artiklar. Det är naturligt att de fortsätter med det i en digital tidålder." [Källa]

International School Library Month

Måndagen den 25:e oktober är det Internationella Skolbiblioteksdagen. Dagen lyfts bara fram sporadiskt i Sverige, men borde givetvis bli en dag då skolbibliotek står i fokus på alla skolbibliotek i vårt avlånga land.

IASL (International Association School Librarianship) heter organisationen som står bakom Internationella Skolbiblioteksdagen. Dagen är höjdpunkten i oktober månad, en månad som lyfts fram som "International School Library Month".

Har du firat denna månad? Och hur firar du vår alldeles speciella dag? (Svar mottages tacksamt!)

Skolbibliotekens roll i nya skollagen

Detta ämne diskuterades i en paneldebatt på Bok & Bibliotek i Göteborg nyligen. Stefan Pålsson sammanfattar debatten åt oss på Skolverkets hemsida. Inget nytt egentligen, men kanske något att sticka i handen på skolledare, som inte har samma koll som vi själva?

Vilken bok vill du läsa?

Det finns sidor på nätet som hjälper dig välja en skönlitterär bok utifrån intressen och humör. En sådan sajt är engelskspråkiga Whichbook, som med hjälp av olika valbara parametrar ger dig förslag på böcker värda att läsa. Vill du ha en glad eller ledsen bok? Du bestämmer! Sidan känns dock inte fullt så nyter som den vill göra gällande. Ett betydligt bättre alternativ för oss svenska läsare är BookDesire, som fungerar på samma sätt som ovanstående, men både känns och är betydligt mer lättnavigerat. Sajten är framtagen av det svenska företaget Axiell, som tillhandahåller IT-relaterade tjänster för bibliotek, museer och arkiv i Norden.

Fantastiskt verktyg för källkritiska kunskapare!

WebbIT är en sajt som enligt egen utsaga är en guide till nätet som erbjuder "självstudiematerial i form av filmer, ljudfiler, pdf-filer m.m." Allt detta är helt sant, men sidorna innehåller mycket mer än så. Sajten är indelad i sex teman: Faktakällor (ger dig söktips om olika ämnes-områden), källkritik (mycket bra studiematerial), läslust (boktips m.m.), omvärld (omvärldsbevakning om IKT), söktips (informationssökningens ABC) och verktyg (praktiska tips om diverse källor och tillörande källkritik).

Bakom sidan står ILS, Informations- och lånecentraler i samverkan. Sajten är fortfarande ny, vilket påverkar materialomfånget, som än så länge är begränsat.

Sajten andas webb 2.0. I synnerhet uppskattar jag att mycket av informationen är grafisk; ofta är tipsen gjorda som filmer. Här finns mycket att hämta för alla som är intresserade av källkritik och informationssökning! Sajten gör dessutom försök till att ta traditionella (tryckta) källor i beaktande, något jag länge saknat i diskussionen. För visst är källkritiskt tänkade och informationskompetens minst lika viktigt oavsett källform?

Ny skollag antagen

Den nya skollagen antogs nyligen. Den börjar gälla från den 1 augusti 2010. Lagens viktigaste passus för skolbibliotekens vidkommande är som följer:

"Alla elever ha tillgång till skolbibliotek. Detta gäller även för fristående skolor."

Nu följer en lång process där vi i praktiken får se vad denna något luddiga beskrivning innebär. Personligen ser jag gärna att skolinspektionen sätter upp kriterier och definitioner på vad ett skolbibliotek är, samt vilka uppgifter skolbiblioteket har i ett pedagogiskt sammanhang.

Läs den antagna lagen i sin hehet här!

10 tips för framgångsrik forskning

Sidan Six Revisions ger bl.a. tips och djuplodande artiklar om hur webbredaktörer och webbutvecklare bättre kan nå fram med sitt budskap. I en nyligen publicerad artikel görs en genomgång av hur i första hand forskare och studenter bättre kan hitta och sprida information, som publicerats på nätet. Dessa tio tips är inte bara nyttiga för redan nämnda grupper, utan kan säkert också användas i syfte att lära våra elever att bättre hitta vad de söker.

Ett av tipsen sticker bl.a. hål på myten om att informationssökare på nätet har en tendens att ge upp om inte resultat levereras snabbt nog. Den oskrivna regeln om att de flesta ger upp sin informationsjakt om de inte hittar vad de söker på "tre klick", visar sig vara falsk. Tvärtom är det så att många söker på uppåt 15 platser i jakten på fakta.

Källkritiska skollänkar

Skollink är en sida som främst riktar sig till elever och pedagoger i grundskolans senare år samt gymnasiet. De tusentals utvalda länkarna är indelade skolämnesvis. Länkarna är betygssatta och - vilket glädjer Skolbibliotekarien! - även källkritiskt granskade.

Hur rigorös den källkritiska bedömningen är låter jag vara osagt, men länksamlingen lovar gott!

Allt är möjligt i ett bibliotek...

Kan bara inte motstå detta roliga klipp...

Nätverk för skolbibliotekarier i Norden

Besök detta utmärkta forum för alla med intresse för skolbibliotek! Här finns massor av likasinnade att utbyta tips och erfarenheter med. Bli medlem i detta nätverk idag, om du inte redan är det!

Behöver skolbibliotek böcker?

Kika på nedanstånde filmklipp för en intressant diskussion kring tryckta böckers roll i det samtida skolbiblioteket. Diskussionen belyser också skolbibliotekariens yrkesroll på ett bra sätt. Kontentan är att den digitala erans elever (inte helt oväntat) kräver mer vägledning av professionella informationspecialister. Den kunskapen saknar ofta lärare. Något som nämns i klippet, och som jag personligen tror är oerhört viktigt, är att tillgängliggöra och förenkla tekniken, så att den blir enklare att använda i studiesyften. Information kan lätt bli ett informationsöverflöd som snarare försvårar för elevens lärande. Vikten av en mångfald medietyper kan inte nog understrykas. Alla individer lär på olika sätt, därför behöver vi den tryckta boken i samma utsträckning som ljudböcker, filmer och bra webbmaterial.

Se klippet nedan - och fundera över hur skolbibliotekets mediebestånd förändras om man på allvar menar att alla elever har olika lärstilar och därför kräver en mångfald medieformer och lärandesituationer.

50 fria pedagogiska verktyg

Så här innan sommaren kör igång på allvar vill jag passa på att tipsa er alla om en länklista med hela 50 fria pedagogiska  verktyg till datorn. Listan innehåller praktiska program som med fördel kan användas i undervisningen. Allt är dessutom indelat ämnesvis. Enda nackdelen, som så ofta, är att programmen/verktygen enbart finns på engelska.

Listan hittar du här!

PS. Ha ett skönt sommarlov!