Källkritik i 500 år?

I skolans värld är ganska ofta källkritiskt tänkade synonymt med IT-baserad information. Lösryckta webbsidor skrivna av Kalle och Agnes lyfts ofta fram som goda exempel på att varningsskyltar bör höjas när allemansrätten nått nätets finrum. Att kunna söka, granska och använda information i syfte att skapa egen kunskap tycks alltså vara av största vikt i vår samtid av digital nätverkskultur.

Detta faktum är givetvis skolbibliotekarier väl införstådda med. Ibland är jag dock skeptisk till skolans senfärdighet. Var fanns dessa rop efter kritisk granskning för 20-30 år sedan? Visst har informationen alltid funnits, och visst har informationen varit en flod även sett i backspegeln? Plötsligt blir källkritiskt tänkande ett modeord som förknippas i huvudsak med elevernas nätsökningar. De traditionella informationskällorna glöms liksom nästan bort, hamnar i kölvattnet. Detta trots att boken (i tryckt eller digital form) ännu är den främsta informationskällan för allt vetenskapligt arbete.

Detta begränsade synsätt på källkritik upprör mig. Som skolbibliotekarie är informtionshantering och källkritisk granskning inget nytt. Det har varit en del av bibliotekariens yrkeskompetens sedan Gutenberg bestämde sig för att masstillverka informationskällor vi i dagligt tal kallar böcker. Varför är teknik alltid häftigare än kunskapen bakom den?

Skolbibliotek anno 1925 och 1939

Sveriges Folkskollärarförbund yrkade redan under 1925 på att skolbiblioteken bör vara obligatoriska i svenska skolor. Dessa idéer vann inget större gehör, mest beroende på kostnaden. Känns detta igen?

1939 skrev förrbundet en skrivelse till styrande (adresserat kungen) där de ånyo försöker höja både kvalitet och kvantitet på skolbiblioteken. De kräver bl.a. att

"...bestämmelserna om  statsanslag  till  skolbiblioteksverksamheten  avfattas så,  att  ett  visst  mindre  grundanslag av statsmedel  kan utgå  till  skolbibliotek  utan  motsvarande anslag från kommunens sida." [Källa]

Summa summarum: vem betalar vad! Också detta låter skrämmande välbekant... Varför handlar pedagogiska frågor alltid om prislappen och så sällan om kvalitetsbrist p.g.a. dåliga resurser?

Stort tack till webbplatsen Lärarnas historia, som har gjort så mycket värdefullt material tillgängligt för alla med intresse för pedagogiska frågor!

Världens vackraste bibliotek?

Lika bra att få det överstökat. Jag erkänner, detta inlägg har föga med skolbibliotek att göra. Icke desto mindre är denna inofficiella lista över världens vackraste bibliotek ögongodis för alla som någon gång älskat bibliotekens estetik.

Photo Essay: Amazing Libraries Around the World

Framtidens skolbibliotek

Tre bra länkar att ha som utgångspunkt för diskussioner i detta spännande ämne:


En sida med mycket intressant material från konferenses Framtidens skolbiblotek, som hölls i Malmö den 23-24 april 2009.



Cecilia Bengtsson, skolbibliotekssamordnare i Ekerö reflekterar över skolbibliotekens roll i framtiden.



En diskussionssida om allt som rör skolbibliotek och framtid.

Lägg gärna till egna favoriter i kommentarerna! 

Fria bilder

Redigeringsmöjligheter i Wylio.com

Alla som arbetar i skolans värld stöter ständigt på problematiken kring vilka bilder eleverna får använda i skolarbeten. De flesta googlar lite sporadiskt fram passande bilder, ofta utan att kolla upphovsrätten. Lite mer avancerade sökare väljer avancerat sökalternativ där bilder som är skyddade kan filtreras bort.

Sökmotorn Wylio förenklar sökprocessen, eftersom alla bilder du får upp redan är fria att använda! Bilderna hämtas från Flickr, där miljontals bilder är licensierade under creative commons.

Det fiffiga är egentligen inte sökfunktionen som sådan utan sättet du kan kan redigera bildera på, direkt i sökmotorn. Du kan direkt ändra storlek, sidorientering m.m. utan att först behöva ladda hem bilden. När du valt de intställningar du önskar får du en html-kod som du klistrar in i blogginlägget eller din hemsida. Funtionen är särskilt anpassad för bloggar, men minst lika användbart för andra syften.

Books Ngram Viewer

Google Labs utvecklar nya verktyg i en strid ström. En del av dessa är så pass användbara att de blir en permanent del av Google-familjen, andra förkastas efter ett tag. Ett av dessa nya verktyg tycker jag är användbart, Google Books Ngram.

Sökmotorn är en databas där du kan skriva in ett antal sökord. Efter avsökning i tusentals böcker ställer Ngram upp valda sökord i en graf, som på ett visuellt sätt låter dig se i vilken frekvens orden förekommit i källorna. Du kan söka långt tillbaka som 1500-talet, även om sökträffarna då blir begränsade. Du har störst chans att se en intressant utveckling om du väljer engelska titlar, men möjlighet finns också att söka i en del andra större språkområden.

De pedagogiska möjligheterna är många. Man får t.ex. intressanta diskussioner om varför specifika ord dyker upp vid en viss tidpunkt. Orsakerna till språkbruk har naturligtvis sin grund i en historisk kontext, något som framgår tydligt i detta visuella verktyg.

Och vinnaren är...

United Minds senaste undersökning om vilken egenskap svenskar värderar högst ger oss svaret: allmänbildning!

Visst känns det upplyftande, inte minst för oss bibliotekarier, som är en av de få yrkesgrupper i landet som har allmänkunskap som yrkeskompetens.

Läs hela listan här!

Informellt kontra formellt lärande

Jag har i ett tidigare blogginlägg uttryckt följande åsikter:

Personligen tror jag att skolbiblioteken först kan bli fullt integrerade i skolans undervising då också det formella lärandet lyfts in i skolans bibliotek. Skolbiblioteket skall inte bara vara en plats dit man går för att "komma ifrån" skolans krav, det bör vara en plats dit man går för att lära.

Jag tvingas då och då revidera mina åsikter. Så är fallet också i denna fråga. Syftet med att lyfta in det formella lärandet i skolbiblioteket är att komma ifrån biblioteket som ett uppehållsrum. Naturligtvis skall det finnas utrymme också för det lustbetonade, men i första hand bör lärande stå i fokus.

Så långt allt väl, men jag vill revidera inlägget något och också betona att skolan i lika hög grad bör anamma det lustfyllda, informella lärandet. Jag tror - nej, jag vet - att elever lär sig av intresse. Inget intresse, inget genuint lärande. Därför bör det informella lärandet också vara grunden i allt skolarbete.

Den visionära läsaren noterar säkert att detta mycket väl kan samordnas med kurs- och läroplaner. Skolans kunskapsmål kan ju inte ignoreras och kokas ned till en stuvning baserad enbart på elevernas menyval.

Min förhoppning är dock att det informella lärandet i skolan blir formellt utan att eleven är medveten om det. Formellt i meningen att målen för kursplanerna kan uppfyllas utan att eleven reflekterar över att det lustfyllda lärandet är "skolarbete". Detta kräver naturligtvis mer planering i form av ämnesintegrerande teman etc. från pedagogens sida. Skolbibliotekarien blir en utmärkt kollega i både planering och genomförande. Samarbetet mellan skolbiblioteket och andra lärande miljöer bör vara mycket intensivt.

Är mina tankar för naiva? Jag är medveten om alla problem, men vet också att man med små förändringar kan få elever att lära sig av lust och glädje. Personligen hoppas jag att skolan med tiden blir en plats dit man i första hand går för att lära sig saker, inte bara sitta av tid i väntan på bussen hem. För visst är det så att de flesta elever betraktar kunskap i skolform som något tyngt av motstånd och aversion?

Jag vill mer.

PISA 2009

Ännu en PISA-rapport har släppts, som dessvärre tyder på att våra 15-åringar inte lyckas särskilt väl i skolarbetet. Svenska 15-åringars läsförståelse har försämrats, liksom deras kunskaper i matematik och naturvetenskap. Även beträffande likvärdighet har Sverige tappat sin forna topposition.

Vad som särskilt oroar mig är att diskrepansen mellan olika elevgrupper ökar. Av de elever med invandrarbakgrund som är födda i Sverige når drygt 30 % inte upp till en grundläggande läsförståelse. Var söker vi svaren till detta förhållande? De har ju gått hela sin skolgång i Sverige. Är det den bristande socioekonomiska standarden för dessa elevgrupper som resulterar i så undermåliga resultat?

"Att elever som anlänt efter skolstarten har sämre kunskaper behöver inte vara så konstigt. Men det är bekymmersamt att elever med utländsk bakgrund födda i Sverige har ett lägre resultat än infödda elever, även om en hel del av skillnaden kan förklaras av socioekonomisk bakgrund", säger Anita Wester på Skolverket. [Källa]   

Desto bättre går det för Finland och en del asiatiska länder, där resultaten tyder på en skola som lyckats väl i sitt kunskapsuppdrag. Den mest betydelsefulla förklaringen till varför dessa nationer lyckas så väl är tydligt riktade insatser under hela skolgången. När elever riskerar att inte nå upp till målen sätts insatser in från start. Att få extra hjälp betraktas inte som ett misslyckande för eleven, utan ett naturligt inslag för alla elever. Personligen tror jag också att en likvärdig skola kan vara en viktig förklaring till de goda resultaten. En likvärdig skola med en tydlig plan för vad som görs om en elev inte når upp till de önskvärda resultaten.

Skolbibliotekarierna då? Jag är övertygad om att vi kan göra en enorm insats vad gäller läsförståelse. Detta kräver dock en arbetsplan som grundar sig i ett nära samarbete mellan skolbibliotekarien och pedagogen. En slags konsensus kring vikten av texter och textsamtal som genomsyrar all undervisning, informellt och formellt. Utan läs- och skrivförståelse, ingen kunskapsprogression. Vikten av läsförståelse är ju basalt också för elevernas informationskompetens. Hur skall våra elever lära sig att vara källkritiska granskare om de inte ens kan förstå vad de läser?

Frågan som har ett akut behov av lösningar är: Vad gör vi för att vända den nedåtgående kurvan? Eller är ett medelmåttigt resultat inte att förakta? Ska vi kanske vara nöjda?

Julklappstips!

Söker du den perfekta julklappen? Något innovativt och nyskapande, som kan komma att revolutionera våra medievanor? 


Du behöver inte söka längre! Glöm iPad och annat som ändå bara kräver uppdateringar och saknar kompatibilitet.


Kika på klippet och förundras!

Infokoll

En ny sida för informationssökande elever (och för en den delen lärare) har sett dagens ljus. Infokoll är en webbplats där du hittar allt som rör informationssökningsprocessen, från inledande frågeställningar till färdig presentation.

För innehållet på webbplatsen svarar gymnasielärare och bibliotekarier i Umeå. Materialet är rikt, även om det till stora delar riktar sig till gymnasister snarare än grundskoleelever. Till stor del beror nog detta på att materialet har en stark orientering i text; illustrationer är sparsmakade.

Ett manifest för nya tidens skolbibliotekarier

Joyce Kasman Valenza är en skolbibliotekarie (teacher librarian), som är verksam på en skola i Springfield, Pennsylvania. I dagarna skrev hon det mest uppfriskande och nyttiga jag läst om skolbibliotekariens roll sedan jag började min yrkesbana. Jag kan skriva under på allt, men också med självkritisk blick rikta ljuset på förhållanden där jag brister.


Vad skriver jag om, undrar den nyfikne läsaren? Jo, ett manifest för det tjugonde århundradets skolbibliotekarie. Ett manifest som är så genomdränkt av klokhet att jag nästan önskar jag hade signerat det själv.


Läs, läs om, reflektera - och förändra!


Du hittar manifestet här!

Tryck ditt uppslagsverk!

Wikipedia är för många den främsta källan för snabb och översiktlig information. Även om man kan diskutera tillförlitlighet så kvarstår att Wikipedia är ett ypperligt verktyg för faktasökning och ämnesöversikt.

Men... hur ofta har du inte sökt på Wikipedia och hittat en hel uppsjö artiklar som verkar intressanta? Visst kan du läsa artiklarna på skärm, men hade du inte hellre sluppit sökprocessen och haft alla bra artiklar samlade i en personlig bok? Eller tänk dig att en bekant har ett specialintresse. Massor av artiklar finns om detta intresse. Hade inte en tryckt bok med personlig prägel varit en trevlig present till vännen?

Idag är det fullt möjligt att, till en relativt låg kostnad, skapa en bok av flera Wikipedia-artiklar. Boken får en personlig titelsida, valda artiklar samt en innehållsförteckning. En tjänst jag tycker är väldigt trevlig, även om det mer känns lockande på det personliga planet än det rent pedagogiska...

Kika på denna film dör du lär dig allt om hur du kan få en egen, tryckt bok med dina favoritartiklar!

<

Löneläget

Att lönen för skolbibliotekarier är ett lågvattenmärke rådan det kanppast några tvivel om. Löneläget blir knappast ljusare när man läser att medellönen för skolbibliotekarier ligger på
23.099 Kr! (Siffrorna bygger på 2008 års lönenivå.) Jämförande yrkesgrupp för vårt vidkommande är lärarna, där grundskollärare (åk 4-9) ligger drygt 1000 Kr högre i snittlön. (Uppgifterna är hämtade från Lärarförbundets statistik för 2007 och är ej offentligt tillgängliga.)

Lärarnas löner är under all kritik - men våra är (om möjligt!) än värre. Jag tycker dessa båda yrksgrupper kan jämföras med varandra när det gäller lönenivå. Båda arbetar med i stort sett samma sak: undervisning, lektionsplanering, fortbildning, social kontakt m.m. Skillnaden är att skolbibliotekarien vanligen inte har huvudansvaret för en elevgrupp samt "slipper" utvecklingssamtal och föräldrakontakt, även om detta också förekommer om än i begränsad skala. Och andra sidan är vi den enda yrkesgrupp i skolan värld som har lektioner med alla klasser på skolan.

En jämförelse med USA: Skolbibliotekarien där tjänar i snitt 360.000 Kr/år (ca 45.000 USD). Jämför detta med Sveriges medellön på 277.188 Kr. Det är en löneskillnad på närmare 100.000 Kr/år!

Att bara rakt av jämföra dessa båda länder är kanske orättvist. För den disponibla inkomsten skiljer sig åt och vi får t.ex. olika skattefinansierade förmåner. Jämförelsen haltar också något då skolbibliotekarien i USA vanligen har dubbel examen (lärare och bibliotekarie). Och andra sidan är det sistnämnda som till stor del av hjälpt till att höja både löneläge och status.

Men faktum kvarstår: vår lön är under all kritik, och det blir inte bättre av att andra grupper i skolan också är underbetalda.