Skolinspektionen anser...

Förvirringen kring den nya skollagen tycks vara total, åtminstone beträffande skolbibliotekens roll i det pedagogiska arbetet. Någon användbar juridisk definition av skolbibliotek finns egentligen inte, men är förhoppningsvis under upphandling. Skolor som vänder sig till Skolverket och undrar vad skolbibliotek innebär hänvisas i första hand till den skollag som stipulerar att skolor skall "ha tillgång till skolbibliotek".

En vag definition som inte säger mer än att en lokal för medier vore bra att ha, inget om dess innehåll på ett pedagogiskt plan. Lika urbota dumt som om skollagen skulle ge elever rätt till ett klassrum, men inte nämna något om lärarens pedagogiska uppgift. En del av problematiken går tillbaka på att regeringar (gamla som nya) har väldigt vaga idéer om vad ett skolbibliotek utöver lokal kan användas till. Att tänka sig att en akademiskt utbildad bibliotekarie, ofta också med viss pedgogisk utbildning i bagaget, kan vara en pedagogisk partner i skolan tycks inte ha föresvävat lagstiftarna.

Jag tror den springande punkten, som alltid, stavas p-e-n-g-a-r. Det skulle kosta för mycket att faktiskt satsa på att ha professionella skolbibliotekarier på Sveriges alla skolor. Lite böcker och datorer löser bristen på detta, tror man. Det finns säkert politiker som vill satsa, men resultatet tyder på en vattnig kompromiss.

Dock har Skolinspektionen ett internt PM, som inte är officiellt ännu, skrivit ned några förklarande(?) punkter. Ni hittar detta pm här!

PS. Trots min något kritiska underton är skolbibliotekens omnämnande i skollagen ett steg i rätt riktning. Förhoppningsvis sätts en boll i rullning, som genererar definitioner som också omfattar kompetent personal. Skolinspektionen kan inte undgå att möta några skolbibliotekarier som gör skillnad i den pedagogiska vardagen. Vi väntar alla på resultat.