Skolbiblioteket som pedagogisk resurs

Skolverket är en av de tyngsta remissinstanserna gällande den nya skollagen. Därför är det med glädje jag ser att skolverket anser att skolbiblioteken bör ligga under rubriken pedagogisk resurs. Inte som i nuvarande förslag under "lokaler och utrustning".

För mig är skolbiblioteket en pedagogisk idé, som sträcker sig långt utanför bibliotekets rum. Skolbiblioteket består av pedagogiskt värdefull utrustning och materiel, som datorer, böcker, databaser, tidskrifter etc. MEN skolbibliotek utan skolbibliotekarie är en lokal utan länk mellan elev och innehåll.

För mig är det självklart att skolbiblioteket sköts av experter. Skolbibliotekarien är en sådan expert, med kunskap och kompetens i både biblioteks- och informationsvetenskap och pedagogik. Skolbibliotekarien skall i sammahanget föra in bibliotekets resurser i den dagliga undervisningen. Det är ingen lätt uppgift, men blir omöjlig om han eller hon inte ens erkänns som en del i det pedgogiska arbetslaget.

Sociala medier

Sociala medier är något som i hög grad berör skolbiblioteken. Fler skolbibliotek börjar också använda sig av wikis, bloggar, Facebook m.fl. för att nå ut till sina användare. Personligen tycker jag allt detta är bra - men då och då måste man också ställa sig kritisk till varför skolan så sällan lär eleverna de kunskaper för livet de så väl behöver.

Man säger sig premiera kritiskt tänkande, men sväljer lärobokstexten utan kritiskt omdöme. Här har skolbibliotekarierna en mycket viktig roll att fylla. En roll där vi som medieexperter kan lyfta frågan både i klassrummet och lärarrummet.

En sak är säker: vår verklighet ändras, och den ändras snabbt. Ska våra barn och unga överhuvud taget få ut något av sin tid i skolan måste vi tala till deras förförståelse. Sociala medier är ett sätt att nå unga. Men innan dess måste vi ge dem verktygen att hantera den potentiella kunskapsgruvan. Skolans personal måste gå från att vara undervisare till att vara handledare. Ja, jag vet att begreppen är utjatade, men än så länge har lite hänt. Det är dags att börja nu!

Ännu en notering: Kunskap kommer inte alltid enkelt. Som med allt annat ingår det ett visst mått av motstånd. Ibland tecknas bilden av vår nya, sköna digitala värld i alltför skira färger. Tillägnandet av kunskap kommer även fortsättningsvis vara ett strävsamt arbete, även om det inte hindrar att man har kul under tiden.

Givetvis gäller allt ovanstående också mer traditionella medieformer. Ofta glöms det bort i den allmänna hysterin.

Läs Stefan Pålssons artikel om hur sociala medier kan användas i skolbiblioteket. Kom bara ihåg att det finns mer än Twitter och bloggar. Inom kort presenterar jag mina bidrag på denna blogg.

Budgetförslaget

Regeringens förslag till budget rörande skolan har nu landat. Den ger oss skolbibliotekarier visst hopp. Den nya skollagen syftar till att skriva in skolbiblioteken i skollagen. Detta var redan känt. Tråkigt nog finns ingen annan formulering än just lokalfrågan; utbildade skolbibliotekarier nämns inte alls. Detta är urdåligt! (Hänvisar till tidigare inlägg där jag vädrat mina åsikter i denna viktiga fråga.) Den nya skollagen börjar gälla 2011. Hur den ser ut i "färdigt" skick återstår att se, men enorma kliv i rätt riktning lär det kanppast bli fråga om.

Så till den aktuella budgeten. Den ger oss visst hopp. Kommunerna skall enligt denna ge kommunerna ett tillskott på 12 miljoner kronor år 2011 och 25 miljoner kronor år 2012. Pengarna är tänkta att användas för "en ökad rätt till skolbibliotek." Vad nu denna "rätt" är för något mer konkret återstår att se. Utan personal lär det nog bli svårt att realisera.

[Källa]

Så gör du Google elevvänligt!

Att Google blivit dominant på sökmotorfronten är inget nytt. Många ser Google som alltför dominant; deras monopolliknande ställning har lett till prat om "övervakning" och "storebror ser dig" á la Orson Wells.

Google har dock många goda sidor, inte minst alla verktyg som kan underlätta för oss skolbibliotekarier. Jag använder exempelvis deras "sites" (en slags hemsideseditor) till att nå ut med evenemang och dylikt som rör skolans bibliotek. "Docs" (dokument) använder jag för att lätt komma åt mina presentationer och textdokument. Ja, möjligheterna är många.

Att skapa en personligare startsida för bibliotekets datorer är ett ypperligt sätt att nå fram till elever. "iGoogle" är en speciell startsida, som användaren själv kan utforma efter eget tycke. Man kan exempelvis ha med länkar, nyhetsinlägg, videofilmer m.m. som förstasida. Själv har jag samlat allt biblioteksrelaterat, så att eleverna får en virtuell vertygslåda för sin informations- och litteratursökning. Allt du behöver är ett konto hos Google så kan du lätt snickra ihop en egen startsida.

Lycka till!

Sök skolbibliotek

Eller rättare sagt: hitta saker som berör skolbibliotek i denna Rollyo sökmotor. Rollyo låter alla göra en egen sökmotor, baserat på sökningar på förvalda sidor.

Anette Holmqvist (skolbibliotek.se) har gjort en variant av detta. Matnyttigt och smidigt om du vill hitta texter om skolbibliotek, informationskompetens m.m. på svenska.

NASA:s sökmotor

Sedan en tid tillbaka finns NASA: s sökmotor för pedagoger. Sökmotorn ger oss möjlighet att söka efter lektionsförslag, material (både digitala och tryckta länkar), filmer m.m. Materialet speglar inte alla skolämnen, utan har klar tonvikt på naturvetenskap. Inte så förvånande med tanke på att det är NASA... Förvänta er extraordinära astronomi-länkar.

Ett ambitiöst projekt med bra material, som dessutom är åldersindelat och kvalitetsgranskat. Problemet är att materialet mest lämpar sig till äldre elever, eftersom själva söksidan och alla länkar är på engelska.

Välkomna tillbaka!

Nu kör ett nytt läsår igång! Vi har en del nytt att se fram emot. I skolbibliotekariernas värld rör det på sig. Ny skollag, kursplaner, betygsliknande omdömen och nationella prov i årskurs tre. Dessutom: ekonomiskt kärva tider, som dessvärre riskerar att drabba en av skolans viktigaste verksamheter, skolbiblioteken.

Håll ögon och öron öppna!

Informationskompetens som skolämne - nu!

Informationsfärdighet, informationskompetens, information literacy informationsteknologi... Fint barn har många namn.

Nu tycker jag det på allvar är dags för det svenska skolväsendet att införa informationskompetens som skolämne. Vi ligger redan långt efter. Kunskapen att kunna välja, sovra och kritiskt granska information blir allt viktigare. Faktum är att det är den enskilt viktigaste färdigheten i vår samtid.

I vårt grannland, Norge, har man sedan ett antal år tillbaka informationsteknologi som skolämne. Ämnet fokuserar på praktiska kunskaper, men har inte med ISP (Information Search Process/Informationssökningsprocessen)-färdigheter. Ämnet omfattar inte heller traditionella informationskällor som böcker, tidskifter etc. Detta skulle Sverige kunna införa och på allvar bli världens mest progressiva utbildningsnation.

Personligen tror jag att informationskompetens inte bör begränsas till att enbart handla om digital information. Källkritik, ISP och studiefärdigheter är nödvändiga kunskaper att applicera på alla former av kunskapsskapande, inte bara inhämtning av digitala källor.

Detta ämne är också något vi skolbibliotekarier är specialister på. Ofta är vi de enda på skolan som undervisar eleverna i detta, även om det oftast bara är akuta punktinsatser.

Alla verkar vara överrens om vikten av att ha goda informationsfärdigheter. Varför lär vi då inte våra barn och ungdomar denna värdefulla kunskap?

Grundkurs för spelare

Eller gamers, som det heter med engelskt språkbruk.

Alltfler upptäcker TV-spelens möjligheter ur ett textperpsktiv. Kanske också dags att på allvar dra in spelen i det kulturella finrummet...? Biblioteken brukar ju ligga i framkant då det gäller att anamma ny teknik. Skolbiblioteken ligger i framkant då det gäller pedagogisk utveckling. Tillsammans lägger desa båda progressiva riktningar grunden för en mycket fruktbar symbios. Att föra in spel som en textform är ett steg i denna riktning.

Men hur gör man då, undrar den entusiastiske skolbibliotekarien? - Tja, börja med att utbilda dig med Scott Nicholsons utmärkta grundkurs! Efter det är det bara att sätta igång projekten på din skola!

Skollagen

Regeringen valde (som tidigare antytts) att skriva in skolbiblioteken i remissen till ny skollag. Bra, så långt! Nu vill vi dock se mer än bara en "lokal", som regeringen valt att karakterisera skolbiblioteket som:

Enligt vad Skollagsberedningen erfar har de allra flesta elever i de aktuella
skolformerna redan idag tillgång till skolbibliotek, varför förslaget i de
flesta fall kommer ha ingen eller endast marginell betydelse för
skolhuvudmännens kostnader. (Källa, s 737.)

För mig är verksamheten det viktiga, inte lokalen. Kulturrådets genomgång av skolbiblioteken visar på betydligt mindre smickrande fakta. Det är skandal att en skrubb med böcker kan betecknas som ett skolbibliotek! Det borde väl i sådana fall också innebära att så länge de flesta elever har tillgång till ett klassrum borde allt vara frid och fröjd... Varför då anställa pedagoger...? Nej, ett skolbibliotek är en pedagogisk resurs i form av ett mediecenter med böcker, tidskrifter och digitala resurser i syfte att undervisa, handleda och öka elevernas måluppfyllelse samt bidra till skolutveckling hos skolledning och övriga pedagoger. Men - skolbiblioteket i sig undervisar ingen; därtill behövs en välutbildad skolbibliotekarie.

Följande krav borde vara grundläggande:

- En modernt utrustad lokal med ett aktuellt och kontinuerligt uppdaterad mediebestånd (tryckta och digitala medier samt datorer med databaser och internetuppkoppling). Minimum för medieanslag: 150 kr/elev och läsår + omkostnader om minst 5000 kr/år för att täcka inköp av bokplast, skyltning och andra förbrukningsvaror (allt beroende på lokala förutsättningar och storlek på skolan. Jag har i mitt exempel utgått från en mindre grundskola med ca 250 elever). Till detta borde åtminstone 25% av läromedelsanslaget gå direkt för inköp av ämneslitteratur att användas som komplement till den alltför traditionella läroboksundervisningen.

- Heltidsanställd skolbibliotekarie med såväl pedagogisk utbildning som BIV-utbildning.
- Skolan skall målmedvetet försöka integrera och bruka skolbiblioteket och skolbibliotekarien som pedagogiska resurser. Detta kan bl.a. göras genom att skolbibliotekarien tillsammans med klasslärare ansvarar för att informationskompetens blir något som genomsyrar all verksamhet. Detta bör också avspeglas i betygsättningen, där skolbibliotekarien blir en betygsättande part.

- Återkommande, flygande granskningar av Skolinspektionen för att säkerställa ovanstående samt ställa upp nya, högre krav.

- Inför informationskompetens som ett nytt skolämne! Kurskriterier innehåller en beskrivning av vad undervisningen i ett ämne bör innehålla, inklusive s.k. strävansmål. Vidare finns en slags ämnesdefinition med. Detsamma borde också gälla skolbibliotekets verksamhet i ämnet informationskompetens. Inför m.a.o. informationskompetens som ett nytt skolämne! (Liknande är redan en realitet i andra länder.)

Nåväl, detta var mina funderingar, kära läsare. Måhända hårt formulerade, men denna rätt tar jag mig. Jag tycker det är ett rimligt krav att ställa att man åtminstone funderat på vad ett skolbibliotek är då man skriver remisser om detsamma. Att enbart se skolbiblioteket som en lokal är lika ogenomtänkt som att säga att skolan enbart består av en byggnad.

Trots allt är jag fortfarande försiktigt optimistisk. Detta kan vara början på något större.

Skolbiblioteket som tankelabb

Under veckan fick jag ännu en (galen?) idé, som blir aningen svår att realisera för det stora flertalet med tanke på den ansträngda ekonomin. Tänk er att göra om hela skolbiblioteket till ett tankelabb där upplevelser och kunskap står i fokus. Bärbara datorer, kameror, videoutrustning, föremålssamlingar, pysselverkstad och ett enklare labb samsas med böcker, tidskrifter och plattskärmar på väggarna där elevarbeten, information och presentationer rullar.

Överallt råder febril aktivitet. Efter skoltid är tankelabbet en plats för läxläsning och fördjupning. När klassen är på besök ordnar skolbibliotekarien och klassläraren experimentverkstad på ett tema, och guidar elever och lärare till kunskap och inspiration inför det stundande temaarbetet.

Böcker, tidskrifter och föremål samsas med nätets digitala källor. Den interaktiva tavlan lyser av sprängkraft inför elevgruppen, vars frågor och kunskapstörst aldrig vill ta slut. Jag är lika mycket lärare som elev, lika mycket informationsexpert som pedagog, men i första hand en handledare som tillsammans med övrig personal hjälper elever att skapa kunskap. Elever forskar, skriver, läser och skapar utan att någonsin säga ”f*n vad tråkigt”. Elever presenterar sina arbeten skriftligt, genom hemsidor och wikis, teater, film, experiment eller vandringar utomhus.

Tanken slutar i en fråga: Varför skulle det inte kunna vara så i skolan? Tänker tillbaka på min egen no-undervisning. Minns den som ganska jämngrå och intetsägande. Jämför min egen upplevelse med Eva Funcks geniala funkarprogram på SVT. Vilken skillnad! Hade jag haft Eva som no-lärare hade jag förstått världen omkring oss och garanterat haft kul hela tiden.

Varför skulle inte skolan kunna erbjuda en sådan lärmiljö, en sådan passion för lärande? Hänger det enbart på pengar – eller är det allt administrativt arbete som hindrar oss från att blomma? Eller är det så enkelt (hemska tanke!) att det faktiskt finns barn som i grunden är helt ointresserade av att lära sig förstå världen omkring sig? Jag söker svaren, men är i grunden också övertygad om att alla barn vill lära sig. Förmågan skiljer sig naturligtvis, men alla vill. Frågan som återstår är: kan vi hjälpa dem?

Big 6

Big 6 är ett program för att lära ut informationskompetens, som uvecklats i USA. Det är ett komplett program , som syftar till att integrera informationssökningsprocessen i alla ämnen.

Detta är något att låta sig inspireras av, ta efter och föra över till svenska förhållanden. Visst, det finns svenska varianter, men ingen så komplett som denna.

En bra utgångspunkt för svenska förhållanden är Monica Nilssons bok, Informationsfärdighet i praktiken. Boken är mer riktad till skolbibliotekens specifika roll i Sverige, och har därför ett nyttigt avsnitt om hur man får till stånd ett samarbete mellan skolbiblioteket och lärarlagen.

Äntligen...!

Nu har vår utbildningsminister äntligen "klivit ur gardroben" och sagt ett och annat om skolbibliotekens status i skollagen. Björklund sade för första gången att skolbiblioteken kommer att vara en del av skollagen. Ärendet skall nu ut på remiss för att sedan ta slutlig form. Det som gör skolbibliotekens införande i skollagen så viktigt är att det täcker hela utbildningsväsendet, från förskoleklass till gymnasium; kommunala skolor såväl som friskolor.

Visst, lagen tycks luddig. Frågor som: vad innebär "tillgång" till ett skolbibliotek?, vad innebär ett skolbibliotek - ett rum med böcker eller ett fullfjädrat mediecenter? hänger i luften. Men förhoppningsvis är detta ett första steg i rätt riktning. För framåt måste vi gå, Sverige ligger långt efter...
Personligen tycker jag dock att lagförslaget är en viktig värdefråga, såväl status- som kvalitetsmässigt. Om nu Skolinspektionen får i uppdrag att värdera och syna skolbiblioteken är det också ett mycket bra steg i rätt riktning. Detta kan förhoppningsvis leda till att man också börjar stipulera vissa grundkrav både vad gäller skolbibliotekariens roll som pedagog och skolbiblioteketets kvalitets- och kvantitativa innehåll. De rektorer och beslutsfattare, som ännu inte insett vikten av ett välfungerande skolbibliotek kanske äntligen får upp ögonen för alla fördelar ett bra skolbibliotek - och en bra skolbibliotekarie! - kan bidra med gällande elevers måluppfyllelse.

Jag är alltså försiktigt optimistisk. Detta är första steget i ett lagförslag som jag hoppas realiseras snart. Efter detta krävs någon form av konsekvens för alla de skolor som bryter mot lagen. Vidare krävs en slags miniminivå för vad ett skolbibliotek är. Varför inte ta Skolverkets definition anno 2006?

Med skolbibliotek avser Skolverket en gemensam och ordnad resurs av medier och information som ställs till elevernas och lärarnas förfogande med hjälp av kompetent personal. (Personalen har utbildning för såväl biblioteks-verksamhet som pedagogisk verksamhet.)

Skolbibliotek är en del av skolans pedagogiska verksamhet med uppgift att stödja elevernas lärande. Skolbibliotek kan därmed betraktas dels som en materiell resurs som är en del i en skolas läromedel och övriga utrustning, dels en funktion som bidrar aktivt i kunskapsutvecklingen och svarar för viss service.
(Källa)

Skolbibliotek 2008

Kulturrådets rapport, Skolbibliotek 2008, är ingen upplyftande läsning. En tredjedel av landets skolor saknar skolbibliotek. En av tio skolor har inte ens en boksamling! Av de som har skolbibliotek saknar en fjärdedel adekvat personal. Värst är - inte helt oväntat kanske - situationen i friskolorna.

Baksidan på allt detta är att våra folkbibliotek tvingas ta ett allt tyngre ansvar. Folkbiblioteken får inget ekonomiskt tillskott för den pedagogiska verksamheten. Grupper kommer obokade. Folkbiblioteken har inte heller någon personal med pedagogisk kompetens att sätta in i syfte att bidra till elevernas lärande.

Lösningen? En heltidsanställd skolbibliotekarie på varje svensk skola!

Kulturrådets pressmeddelande talar sitt tydliga språk:

Bara två tredjedelar av landets skolenheter har ett skolbibliotek, det visar en ny rapport från Kulturrådet. Undersökningen som omfattar samtliga drygt 6 000 grund- och gymnasieenheter visar att antalet skolbibliotek förefaller
minska. Idag saknar 18 procent, det vill säga drygt 250 000 elever, tillgång till skolbibliotek i någon form. (Källa)

Se också nyhetsprogrammet Rapports inslag om skolbibliotekens situation.

Litteraturtips!

Jag köpte nyligen in två oerhört bra böcker om skolbibliotek och lärande. Tänkte därför ta tillfället i akt att tipsa er om två ypperliga böcker, som kan användas som idébanker och inspiration till nya arbetssätt.



Carol Kuhlthau m.fl (2007): Guided Inquiry - Learning in the 21st Century

Mycket intressant och utförlig bok, som delvis bygger på Kuhlthaus tidigare böcker om informationssökning och IKT. Boken beskriver hur skolbibliotekarien kan skapa goda förustsättningar för lärande hos eleverna. Den beskriver grundligt samspelet mellan bibliotekarier och lärare, och ger många tips på "nya" metoder för att öka måluppfyllelsen. Speciellt intressant tycker jag hennes vida syn på textbegreppet är. Kuhlthau tar bl.a. upp undervisning med föremål; något jag själv brinner för. Fokus i boken ligger på att försöka få eleverna att bli lärande individer med hjälp av ett Kort sagt: Detta är en bok alla i skolans värld borde läsa, i synnerhet de som är fast i gamla rutiner.

Esther Rosenfeld & David V. Loertscher (2007): Toward a 21st-Century School Library Media Program

Detta är en bok som närmast kan beskrivas som en idé och inspirationsbok. Den innehåller praktiskt taget allt som en skolbibliotekarie bör känna till. Schemaläggningar, undervisningsval och metoder blandas friskt. Boken är bland det bästa jag läst på området, inte minst tack vare de många praktiska tipsen. Boken betonar nyttan med den moderna tekniken. Många exempel kretsar kring interaktivt användande av Internet och annan digital teknik.