Sök skolbibliotek

Eller rättare sagt: hitta saker som berör skolbibliotek i denna Rollyo sökmotor. Rollyo låter alla göra en egen sökmotor, baserat på sökningar på förvalda sidor.

Anette Holmqvist (skolbibliotek.se) har gjort en variant av detta. Matnyttigt och smidigt om du vill hitta texter om skolbibliotek, informationskompetens m.m. på svenska.

NASA:s sökmotor

Sedan en tid tillbaka finns NASA: s sökmotor för pedagoger. Sökmotorn ger oss möjlighet att söka efter lektionsförslag, material (både digitala och tryckta länkar), filmer m.m. Materialet speglar inte alla skolämnen, utan har klar tonvikt på naturvetenskap. Inte så förvånande med tanke på att det är NASA... Förvänta er extraordinära astronomi-länkar.

Ett ambitiöst projekt med bra material, som dessutom är åldersindelat och kvalitetsgranskat. Problemet är att materialet mest lämpar sig till äldre elever, eftersom själva söksidan och alla länkar är på engelska.

Välkomna tillbaka!

Nu kör ett nytt läsår igång! Vi har en del nytt att se fram emot. I skolbibliotekariernas värld rör det på sig. Ny skollag, kursplaner, betygsliknande omdömen och nationella prov i årskurs tre. Dessutom: ekonomiskt kärva tider, som dessvärre riskerar att drabba en av skolans viktigaste verksamheter, skolbiblioteken.

Håll ögon och öron öppna!

Informationskompetens som skolämne - nu!

Informationsfärdighet, informationskompetens, information literacy informationsteknologi... Fint barn har många namn.

Nu tycker jag det på allvar är dags för det svenska skolväsendet att införa informationskompetens som skolämne. Vi ligger redan långt efter. Kunskapen att kunna välja, sovra och kritiskt granska information blir allt viktigare. Faktum är att det är den enskilt viktigaste färdigheten i vår samtid.

I vårt grannland, Norge, har man sedan ett antal år tillbaka informationsteknologi som skolämne. Ämnet fokuserar på praktiska kunskaper, men har inte med ISP (Information Search Process/Informationssökningsprocessen)-färdigheter. Ämnet omfattar inte heller traditionella informationskällor som böcker, tidskifter etc. Detta skulle Sverige kunna införa och på allvar bli världens mest progressiva utbildningsnation.

Personligen tror jag att informationskompetens inte bör begränsas till att enbart handla om digital information. Källkritik, ISP och studiefärdigheter är nödvändiga kunskaper att applicera på alla former av kunskapsskapande, inte bara inhämtning av digitala källor.

Detta ämne är också något vi skolbibliotekarier är specialister på. Ofta är vi de enda på skolan som undervisar eleverna i detta, även om det oftast bara är akuta punktinsatser.

Alla verkar vara överrens om vikten av att ha goda informationsfärdigheter. Varför lär vi då inte våra barn och ungdomar denna värdefulla kunskap?

Grundkurs för spelare

Eller gamers, som det heter med engelskt språkbruk.

Alltfler upptäcker TV-spelens möjligheter ur ett textperpsktiv. Kanske också dags att på allvar dra in spelen i det kulturella finrummet...? Biblioteken brukar ju ligga i framkant då det gäller att anamma ny teknik. Skolbiblioteken ligger i framkant då det gäller pedagogisk utveckling. Tillsammans lägger desa båda progressiva riktningar grunden för en mycket fruktbar symbios. Att föra in spel som en textform är ett steg i denna riktning.

Men hur gör man då, undrar den entusiastiske skolbibliotekarien? - Tja, börja med att utbilda dig med Scott Nicholsons utmärkta grundkurs! Efter det är det bara att sätta igång projekten på din skola!

Skollagen

Regeringen valde (som tidigare antytts) att skriva in skolbiblioteken i remissen till ny skollag. Bra, så långt! Nu vill vi dock se mer än bara en "lokal", som regeringen valt att karakterisera skolbiblioteket som:

Enligt vad Skollagsberedningen erfar har de allra flesta elever i de aktuella
skolformerna redan idag tillgång till skolbibliotek, varför förslaget i de
flesta fall kommer ha ingen eller endast marginell betydelse för
skolhuvudmännens kostnader. (Källa, s 737.)

För mig är verksamheten det viktiga, inte lokalen. Kulturrådets genomgång av skolbiblioteken visar på betydligt mindre smickrande fakta. Det är skandal att en skrubb med böcker kan betecknas som ett skolbibliotek! Det borde väl i sådana fall också innebära att så länge de flesta elever har tillgång till ett klassrum borde allt vara frid och fröjd... Varför då anställa pedagoger...? Nej, ett skolbibliotek är en pedagogisk resurs i form av ett mediecenter med böcker, tidskrifter och digitala resurser i syfte att undervisa, handleda och öka elevernas måluppfyllelse samt bidra till skolutveckling hos skolledning och övriga pedagoger. Men - skolbiblioteket i sig undervisar ingen; därtill behövs en välutbildad skolbibliotekarie.

Följande krav borde vara grundläggande:

- En modernt utrustad lokal med ett aktuellt och kontinuerligt uppdaterad mediebestånd (tryckta och digitala medier samt datorer med databaser och internetuppkoppling). Minimum för medieanslag: 150 kr/elev och läsår + omkostnader om minst 5000 kr/år för att täcka inköp av bokplast, skyltning och andra förbrukningsvaror (allt beroende på lokala förutsättningar och storlek på skolan. Jag har i mitt exempel utgått från en mindre grundskola med ca 250 elever). Till detta borde åtminstone 25% av läromedelsanslaget gå direkt för inköp av ämneslitteratur att användas som komplement till den alltför traditionella läroboksundervisningen.

- Heltidsanställd skolbibliotekarie med såväl pedagogisk utbildning som BIV-utbildning.
- Skolan skall målmedvetet försöka integrera och bruka skolbiblioteket och skolbibliotekarien som pedagogiska resurser. Detta kan bl.a. göras genom att skolbibliotekarien tillsammans med klasslärare ansvarar för att informationskompetens blir något som genomsyrar all verksamhet. Detta bör också avspeglas i betygsättningen, där skolbibliotekarien blir en betygsättande part.

- Återkommande, flygande granskningar av Skolinspektionen för att säkerställa ovanstående samt ställa upp nya, högre krav.

- Inför informationskompetens som ett nytt skolämne! Kurskriterier innehåller en beskrivning av vad undervisningen i ett ämne bör innehålla, inklusive s.k. strävansmål. Vidare finns en slags ämnesdefinition med. Detsamma borde också gälla skolbibliotekets verksamhet i ämnet informationskompetens. Inför m.a.o. informationskompetens som ett nytt skolämne! (Liknande är redan en realitet i andra länder.)

Nåväl, detta var mina funderingar, kära läsare. Måhända hårt formulerade, men denna rätt tar jag mig. Jag tycker det är ett rimligt krav att ställa att man åtminstone funderat på vad ett skolbibliotek är då man skriver remisser om detsamma. Att enbart se skolbiblioteket som en lokal är lika ogenomtänkt som att säga att skolan enbart består av en byggnad.

Trots allt är jag fortfarande försiktigt optimistisk. Detta kan vara början på något större.

Skolbiblioteket som tankelabb

Under veckan fick jag ännu en (galen?) idé, som blir aningen svår att realisera för det stora flertalet med tanke på den ansträngda ekonomin. Tänk er att göra om hela skolbiblioteket till ett tankelabb där upplevelser och kunskap står i fokus. Bärbara datorer, kameror, videoutrustning, föremålssamlingar, pysselverkstad och ett enklare labb samsas med böcker, tidskrifter och plattskärmar på väggarna där elevarbeten, information och presentationer rullar.

Överallt råder febril aktivitet. Efter skoltid är tankelabbet en plats för läxläsning och fördjupning. När klassen är på besök ordnar skolbibliotekarien och klassläraren experimentverkstad på ett tema, och guidar elever och lärare till kunskap och inspiration inför det stundande temaarbetet.

Böcker, tidskrifter och föremål samsas med nätets digitala källor. Den interaktiva tavlan lyser av sprängkraft inför elevgruppen, vars frågor och kunskapstörst aldrig vill ta slut. Jag är lika mycket lärare som elev, lika mycket informationsexpert som pedagog, men i första hand en handledare som tillsammans med övrig personal hjälper elever att skapa kunskap. Elever forskar, skriver, läser och skapar utan att någonsin säga ”f*n vad tråkigt”. Elever presenterar sina arbeten skriftligt, genom hemsidor och wikis, teater, film, experiment eller vandringar utomhus.

Tanken slutar i en fråga: Varför skulle det inte kunna vara så i skolan? Tänker tillbaka på min egen no-undervisning. Minns den som ganska jämngrå och intetsägande. Jämför min egen upplevelse med Eva Funcks geniala funkarprogram på SVT. Vilken skillnad! Hade jag haft Eva som no-lärare hade jag förstått världen omkring oss och garanterat haft kul hela tiden.

Varför skulle inte skolan kunna erbjuda en sådan lärmiljö, en sådan passion för lärande? Hänger det enbart på pengar – eller är det allt administrativt arbete som hindrar oss från att blomma? Eller är det så enkelt (hemska tanke!) att det faktiskt finns barn som i grunden är helt ointresserade av att lära sig förstå världen omkring sig? Jag söker svaren, men är i grunden också övertygad om att alla barn vill lära sig. Förmågan skiljer sig naturligtvis, men alla vill. Frågan som återstår är: kan vi hjälpa dem?

Big 6

Big 6 är ett program för att lära ut informationskompetens, som uvecklats i USA. Det är ett komplett program , som syftar till att integrera informationssökningsprocessen i alla ämnen.

Detta är något att låta sig inspireras av, ta efter och föra över till svenska förhållanden. Visst, det finns svenska varianter, men ingen så komplett som denna.

En bra utgångspunkt för svenska förhållanden är Monica Nilssons bok, Informationsfärdighet i praktiken. Boken är mer riktad till skolbibliotekens specifika roll i Sverige, och har därför ett nyttigt avsnitt om hur man får till stånd ett samarbete mellan skolbiblioteket och lärarlagen.

Äntligen...!

Nu har vår utbildningsminister äntligen "klivit ur gardroben" och sagt ett och annat om skolbibliotekens status i skollagen. Björklund sade för första gången att skolbiblioteken kommer att vara en del av skollagen. Ärendet skall nu ut på remiss för att sedan ta slutlig form. Det som gör skolbibliotekens införande i skollagen så viktigt är att det täcker hela utbildningsväsendet, från förskoleklass till gymnasium; kommunala skolor såväl som friskolor.

Visst, lagen tycks luddig. Frågor som: vad innebär "tillgång" till ett skolbibliotek?, vad innebär ett skolbibliotek - ett rum med böcker eller ett fullfjädrat mediecenter? hänger i luften. Men förhoppningsvis är detta ett första steg i rätt riktning. För framåt måste vi gå, Sverige ligger långt efter...
Personligen tycker jag dock att lagförslaget är en viktig värdefråga, såväl status- som kvalitetsmässigt. Om nu Skolinspektionen får i uppdrag att värdera och syna skolbiblioteken är det också ett mycket bra steg i rätt riktning. Detta kan förhoppningsvis leda till att man också börjar stipulera vissa grundkrav både vad gäller skolbibliotekariens roll som pedagog och skolbiblioteketets kvalitets- och kvantitativa innehåll. De rektorer och beslutsfattare, som ännu inte insett vikten av ett välfungerande skolbibliotek kanske äntligen får upp ögonen för alla fördelar ett bra skolbibliotek - och en bra skolbibliotekarie! - kan bidra med gällande elevers måluppfyllelse.

Jag är alltså försiktigt optimistisk. Detta är första steget i ett lagförslag som jag hoppas realiseras snart. Efter detta krävs någon form av konsekvens för alla de skolor som bryter mot lagen. Vidare krävs en slags miniminivå för vad ett skolbibliotek är. Varför inte ta Skolverkets definition anno 2006?

Med skolbibliotek avser Skolverket en gemensam och ordnad resurs av medier och information som ställs till elevernas och lärarnas förfogande med hjälp av kompetent personal. (Personalen har utbildning för såväl biblioteks-verksamhet som pedagogisk verksamhet.)

Skolbibliotek är en del av skolans pedagogiska verksamhet med uppgift att stödja elevernas lärande. Skolbibliotek kan därmed betraktas dels som en materiell resurs som är en del i en skolas läromedel och övriga utrustning, dels en funktion som bidrar aktivt i kunskapsutvecklingen och svarar för viss service.
(Källa)

Skolbibliotek 2008

Kulturrådets rapport, Skolbibliotek 2008, är ingen upplyftande läsning. En tredjedel av landets skolor saknar skolbibliotek. En av tio skolor har inte ens en boksamling! Av de som har skolbibliotek saknar en fjärdedel adekvat personal. Värst är - inte helt oväntat kanske - situationen i friskolorna.

Baksidan på allt detta är att våra folkbibliotek tvingas ta ett allt tyngre ansvar. Folkbiblioteken får inget ekonomiskt tillskott för den pedagogiska verksamheten. Grupper kommer obokade. Folkbiblioteken har inte heller någon personal med pedagogisk kompetens att sätta in i syfte att bidra till elevernas lärande.

Lösningen? En heltidsanställd skolbibliotekarie på varje svensk skola!

Kulturrådets pressmeddelande talar sitt tydliga språk:

Bara två tredjedelar av landets skolenheter har ett skolbibliotek, det visar en ny rapport från Kulturrådet. Undersökningen som omfattar samtliga drygt 6 000 grund- och gymnasieenheter visar att antalet skolbibliotek förefaller
minska. Idag saknar 18 procent, det vill säga drygt 250 000 elever, tillgång till skolbibliotek i någon form. (Källa)

Se också nyhetsprogrammet Rapports inslag om skolbibliotekens situation.

Litteraturtips!

Jag köpte nyligen in två oerhört bra böcker om skolbibliotek och lärande. Tänkte därför ta tillfället i akt att tipsa er om två ypperliga böcker, som kan användas som idébanker och inspiration till nya arbetssätt.



Carol Kuhlthau m.fl (2007): Guided Inquiry - Learning in the 21st Century

Mycket intressant och utförlig bok, som delvis bygger på Kuhlthaus tidigare böcker om informationssökning och IKT. Boken beskriver hur skolbibliotekarien kan skapa goda förustsättningar för lärande hos eleverna. Den beskriver grundligt samspelet mellan bibliotekarier och lärare, och ger många tips på "nya" metoder för att öka måluppfyllelsen. Speciellt intressant tycker jag hennes vida syn på textbegreppet är. Kuhlthau tar bl.a. upp undervisning med föremål; något jag själv brinner för. Fokus i boken ligger på att försöka få eleverna att bli lärande individer med hjälp av ett Kort sagt: Detta är en bok alla i skolans värld borde läsa, i synnerhet de som är fast i gamla rutiner.

Esther Rosenfeld & David V. Loertscher (2007): Toward a 21st-Century School Library Media Program

Detta är en bok som närmast kan beskrivas som en idé och inspirationsbok. Den innehåller praktiskt taget allt som en skolbibliotekarie bör känna till. Schemaläggningar, undervisningsval och metoder blandas friskt. Boken är bland det bästa jag läst på området, inte minst tack vare de många praktiska tipsen. Boken betonar nyttan med den moderna tekniken. Många exempel kretsar kring interaktivt användande av Internet och annan digital teknik.

Framtidens skolbibliotek

För de av er som inte hade möjlighet att delta i konferensen om framtidens skolbibliotek på Malmö högskola, kan jag varmt rekommendera denna sidportal. Där hittar du samtliga presentationer samt underlag för konferensen.

Vad är informationskompetens?

Till att börja med vill jag framhålla att det är en marginell skillnad mellan informationskompetens och informationsfärdighet. De båda kan närmast betraktas som synonymer.

Informationskompetens definieras av de flesta som något som omfattar förmågan att söka, värdera och använda information från många olika källor. Men hur är det då med biblioteksvärldens definitioner av begreppet?

En organisation med tydlig koppling till biblioteken är Nordiskt samarbete inom området informationskompetens (NORDINFOLit). Där jämförs flera definitioner av begreppet informationskompetens, men man tar inte tydligt ställning för någon av dem. Istället erbjuder man läsaren att själv fördjupa sin syn på vad informationskompetens är genom att referera till forskning på området.

I engelskspråkiga länder talar man istället för informationskompetens om information literacy; ett begrepp som kan jämföras med informationssamhällets nya krav på läsförståelse. I denna nya tolkning av läsförståelse läggs – förutom kunskapen att kunna läsa – också vikt vid att kunna hitta och granska relevanta källor i en störtflod av information.

Det amerikanska National Commission on Libraries and Information Science (NCLIS) definierar information literacy som något klart knutet till skolverksamheten. Det är i första hand skolbiblioteken, skolbibliotekarierna och lärarna som skall göra eleverna informationskompetenta. Man lägger stor vikt vid att denna kompetens också resulterar i att eleven kan få ut något av sin förmåga att hitta och granska källor. Med andra ord blir man inte informationskompetent enbart därför att man behärskar att söka, finna och granska information, det kräver också ett moget förfarande vid hanteringen av information i exempelvis ett skriftligt arbete i skolan.

American Library Association (ALA) definierar personer som besitter information literacy på följande sätt:

Information literate people are those who have
learned how to learn. They know how to learn because they know how
knowledge is organised, how to find information, and how to use
information in such a way that others can learn from them.
They are people prepared for lifelong learning, because they
can always find and use the information needed for any task
or decision at hand. [Källa]

ALA: s definition är bredast i så motto att den också tar hänsyn till personens pedagogiska förmåga i samspel med andra individer. Det räcker inte att behärska informationssökning och informationspresentation – man bör också kunna förmedla kunskapen till andra på ett begripligt sätt.

I förlängningen handlar all informationsfärdighet om att också kunna utvinna ny kunskap ur gammal, ett slags kreativt kunskapande.

Sanning som står sig

Jag hittade en äldre film, som försöker beskriva bibliotekarieyrket. Denna amerikanska film är producerad under 1940-talet, men känns som ett tidslöst tidsdokument över vårt yrkes kärna. Redan då hade nästan alla grund- och gymnasiekolor i USA professionella skolbibliotekarier, till gangn både för elever och personal.

Filmen ger också uttryck för den eviga sanning, som förrenar alla skolbibliotekarier: det är kärleken till kunskap och människor som avgör hur duktiga vi blir i vår yrkesroll.

Tillåt dig att bli nostalgisk!

SAB, Dewey eller...?

Att SAB-systemet är på väg att försvinna är ingen hemlighet. KB har tagit beslutet att inom kort överge SAB till förmån för det internationella Dewey-systemet (DDC). DDC har fördelen att det finns i många länder; det gör det lättare att söka medier baserat på klassificering oberoende av nationalitet. Nackdelarna kan vara ett stort merarbete för biblioteken, eftersom vissa hyllplaceringar måste byta plats. Inledningsvis kommer man nog använda båda systemen parallellt för att undvika alltför mycket krångel.

För skolbibliotekens vidkommande ser jag inget akut behov av att införa Dewey. Snarare ser jag alla etablerade klassificeringssystem som ganska otillgängliga. Otillgängliga för eleverna vill säga. För oss skolbibliotekarier är någon form av system oumbärligt. Om man vill att eleverna själva ska kunna lotsa sig fram till rätt hyllplacering är dock inga av de system som finns särskilt lämpliga.

Jag och några kollegor funderar i stället på ett system där man utgår från skolämnena, även om detta också är långt ifrån enkelt att genomföra. För elvernas vidkommande tror jag dock att det är lättare att både hitta - och förstå - termer och begrepp som ligger nära deras verklighet. Att hitta kokböcker under signum Q (Ekonomi och näringsväsen) är inte helt logiskt för en 12-åring...

Resonemanget ovan gäller fackböcker. Indelningen av skönlitteraturen är också i behov av förenkling. Personligen är jag en stark anhängare av temaplaceringar, d.v.s. att man samlar alla deckare, i en hylla, all historisk fiktion i en annan o.s.v. Många bibliotek har redan utbrytningar av det här slaget, som borde kunna appliceras fullt ut. Vilka kategorier man skall ha kräver dock en genomtänkt plan, ofta med lokal prägel. Alltför många kategorier förvirrar mer än förenklar.