Vi har flyttat!

Besök oss mer än gärna i vårt nya tillhåll!

Varmt välkomna till Nya Skolbibliotekarien!

Här slutar Internet

Nu har jag nog suttit för länge vid skärmen. Dags att ta fram mitt livs största kärlek, böckerna! (Mitt livs näststörsta kärlek kanske ska tilläggas. Min underbara fru innehar alltjämt förstaplatsen.)

Höstlov blir läslov

Det kan knappast ha undgått någon att regeringen aviserat att höstlovet numera skall benämnas läslov. Gör det någon skillnad vad gäller barns vilja att läsa? Knappast. Lika lite som att sportlovet leder till att alla skolelver i Sverige rör sig annat än på jakten efter fler Pokémon-figurer. Jag tror däremot att det har en stor symbolisk innebörd. Genom att upprepande gånger nämna saker vid namn befäster man också hur viktigt det är. Läsningen är gunden för allt i skolan, därför är det också naturligt att man uppmuntrar denna basfärdighet också utanför skoltid.

Skolbiblioteken får utökat mandat i IT-satsning

Enligt Ylva Rosing, undervisningsråd på Skolverket, kommer skolbiblioteken får en tydligare roll i den nya kursplanerna. Förutom nya satsningar på informationskompetens (där bl.a. programmering skrivs in i läroplanen) skall även skolbibliotekariernas roll att hjälpa elever och personal med vår IKT-kompetens tydliggöras. Rektorns ansvar för skolbiblioteken skall också betonas i de nya styrdokumenten. Det senare ser jag som ett steg som faktiskt borde tagits redan då skolbiblioteken skrevs in i skollagen.

Märk väl att detta bara är förslag från Skolverket. Det är upp till regeringen att rösta igenom eventuella förändringar i styrdokumenten. Det torde dock inte vara någon större oenighet i riksdagen kring dessa frågor.

Läs mer här.

Skaparverkstad

För flera år sedan hade jag en idé om att skolbiblioteket borde vara ett laboratorium för kunskap och fantasi. Efter år av velande kommer jag nu äntligen omsätta devisen i praktiken! Med början nästa läsår får "mitt" skolbibliotek en skaparverkstad med utrymme för 3D-skrivare, lego, elektroniska byggsatser, modeller, pärlplattor och allt annat som ryms inom mänsklig kreativitet (och min snäva budget).


Så kallade Maker Spaces finns i flera länder. Skolbiblioteken har ofta varit en föregångare på området eftersom det gynnar barns lärande och med lätthet kan nivåanpassas. Den naturliga kopplingen till böcker och andra medier finns givetvis också där. Allt kommer inte att finnas på plats med en gång, saker köps in kontinuerligt och i samråd med elever och personal. Tanken är att skaparverkstaden på sikt skall kunna användas vid exempelvis elevens val.

Jag är tillbaka!

Efter år av flitigt skrivande tröttnade jag på att dela med mig av tankar kring min profession. Jag kände att mer privata intressen pockade på min uppmärksamhet, samtidigt som familjeliv och ny arbetsplats krävde sitt.


Om livet lärt mig en sak så är det dock detta: vi befinner oss ständigt i ett tillstånd av förändring. Det enda vi kan vara säkra på är just nämnda förändring. Jag har nu landat på nytt i det underbara tillstånd som är livet. Jag har funnit mig tillrätta som skolbibliotekarie med nya förutsättningar, och jag har också upprörts.


Ja, du läste rätt! Upprörts! Det finns saker i detta yrke som retar mig till den grad att jag helt enkelt måste skriva av mig. Som tur är innebär det dagliga samspråket med medier, lärare och elever att vi trots allt har världens bästa yrke.


Håll i hatten! Fler inlägg kommer. Likt en godispåse blir det blandade karameller. Sött, salt och surt blandas till vad jag hoppas blir en välsmakande, digital skolbiblioteksresurs.

Timeout

Att ta timeout har blivit en vanlig syssla för allt fler av oss, så icke här! Däremot kommer denna blogg att vara vilande tills jag kan fokusera mer på att skriva om vårt fantastiska yrke. Som tur är finns det så många andra duktiga skolbibliotekarier som gärna delger sina tankar.

Just nu har jag dock flera andra tidskrävande projekt, som kräver min närvaro, både tids- och tankemässigt. Jag hotar dock med att återkomma inom en snar framtid..

Någon som är förvånad?

Enligt den senaste utredningen, med titeln Läsandets kultur, om läsning i Sverige får skolbiblioteken ett ganska stort utrymme. Det mesta som sägs är information som funnits vid handen en längre tid. Den nya skollagens krav på tillgänglighet, barns allt sämre läsförmåga o.s.v. är sådant de flesta av oss redan känner till.

Vad som däremot kom som en positiv nyhet i rapporten var att man tryckte hårt på bibliotekariens pedagogiska roll. Detta borde vara en självklar sak att driva för alla landets skolledare, men statistiken tyder dessvärre inte på att så är fallet. Mycket behöver göras för att vi på allvar skall slippa en generation där läs- och skrivförståelsen är på nya bottennivåer.

Dyster statistik

25 procent av alla gymnasieskolor saknar skolbibliotek. Inte oväntat står friskolorna för en stor del av denna brist. Skolinspektionen hävdar dock att de flesta grundskolor har skolbibliotek. Jag är mycket skeptisk till den nya skollagen, som enbart säger att så länge ett rum med böcker finns har vi uppnått målet.

Visst, rent krasst är det så tandlös lagen är, men intressantare hade det varit att utgå från Kungliga Bibliotekets statistik som  visar att endast en tredjedel av landets skolelever har tillgång till välfungerande skolbibliotek enligt kriterierna:

a.  Ett skolbibliotek inom skolans lokaler
b. En sökbar katalog
c.  Minst 1000 fysiska medier
d. En anställd skolbibliotekarie minst 20 timmar per vecka

Knowledge Graph

Säga vad man vill, men Google upphör aldrig att förvåna. Ständigt kommer de med nya, smarta verktyg för oss kunskapsnördar. Det senaste tillskottet är Knowledge Graph, som ger mervärde till den sökning du gjort. Google föreslår exempelvis fler sökalternativ om sökordet du använt är en homonym. Söker du exempelvis på engelskans "mercury" upptäcker du att det kan betyda både a) en planet och b) ett grundämne.

Mest nytta har du nog av den högerspalt som finns som tillägg till de vanliga sökresultaten. Där ges en sammanställd information (hämtat från Wikipedia) av det du sökt samt förslag på närliggande ämnen och platser.

Läs en ingående studie av Google Knowledge Graph här.

En ikon har lämnat oss

En stark och ärlig förespråkare av bibliotek, och en hjälte för alla dem som tror på litteraturens inneboende kraft att förändra människans liv, har nyligen avlidit. Ray Bradbury blev 91 år gammal. Mest känd är han som science fiction-författare; boken Farenheit 451 (1953) är hans magnum opus. Boken är en dystopi, men också en kärleksförklaring till den tryckta boken som medium för tankar och drömmar.

Trots att Bradbury ofta hade blandade känslor för människans förhållande till teknik hävdade han bestämt att  han inte är

"[...] rädd för maskiner. Jag tror inte att robotar kommer att ta över. Jag tror att män med leksaker har tagit över. Och om vi inte tar leksakerna från dem, så är vi idioter." [Källa]

Ett uttalande med hög sanningshalt. Frågan Bradbury ställde, och som vi alla bör ställa oss, är om tekniken är till för oss eller har ett mer osympatiskt, avhumaniserat egensyfte.

Bradbury har också yttrat följande guldkorn, något som jag alltid haft i bakhuvudet i mitt dagliga arbete som skolbibliotekarie:

"There´s no use going to school unless your final destination is the library."

RIP

Vad betyder en titel?

Efter att ha följt The American Association of School Librarians (AASL) diskussion kring ett namnbyte ställer jag mig frågande till vad en yrkestitel står för. Vad betyder skolbibliotekarie som begrepp, och vad fyller folk det med för innehåll?

För mig har yrkestiteln skolbibliotekarie alltid haft en positiv klang. Jag är inte enbart en lärare eller en bibliotekarie utan en symbios som delar det bästa från två världar. Jag har pedagogiska insikter, erfarenheter och intressen samtidigt som jag har bibliotekariens stora och breda kunskaper om medier, informationsförsörjning och kulturliv.

Däremot tror jag att "folk i allmänhet" (var hittar man såna?) sällan känner skillnaden mellan olika distinktioner. En bibliotekarie är en bibliotekarie, oavsett prefix. Samma sak med lärare, vare sig det rör sig om grundskola eller gymnasium. Den amerikanska titeln School Library Media Specialist har varit ett sätt för många att hävda sin speciella kompetens i ett hav av pedagoger. Många har tagit titeln till sig, men numera är det alltså School Librarian som gäller.

Förskolorna har på senare tid varit tydliga med namn; det heter förskola, inte dagis. Detta ser jag som ett lyckat försök att höja både status och innehåll. Att denna skolform också fått en egen läroplan har givetvis hjälpt till i denna förvandling från barnstuga till pedagogisk verksamhet.

Så vad ska vi kalla oss? Mediespecialister, bibliotekspedagoger eller rätt och slätt skolbibliotekarier? Jag tror de flesta är överrens om det sistnämnda. Också vi har fått en mer självklar roll i skolans verksamhet i och med den nya skollagen, även om innehållet inte är stipulerat.

Diskussionen om yrkestitlar och deras innehåll är intressant, även om vi hellre bör rikta vår uppmärksamhet mot att fylla vår titel med det innehåll vi kan bäst på våra skolor. Då kan vi också själva definiera vilka vi är, utan att egentligen bry oss om andra etiketter.

Google utbildar

Google in Education är Googles portal som rör utbildning och lärande. Det är inte den mest innehållsrika webbplatsen som finns om lärande resurser, men förhoppningsvis kommer nya saker att förgylla tillvaron för alla oss lärande individer. Senaste tillskottet är Google Search Education, där lärare, elever och andra med intresse för lärande och utbildning kan söka lektionsmaterial och resurser i form av videofilmer, texter och andra digitala resurser för kunskapande.

Huvudet på spiken!

Skolbiblioteken i Kalmar, Blekinge, Jönköping, Kronoberg och Östergötlands län kan räkna med att bli ännu bättre. Ett projekt som syftar till fortbildning och vidareutbildning av personalen i nämnda regioner påbörjas hösten 2012 och fortsätter 2013.

Projektet verkar ha goda ansatser att lyckas, och jag hoppas detta kan vara språngbrädan till liknande projekt över hela landet. Statistiken talar fortfarande med dystert språk; stora delar av landet saknar skolbibliotek, framför allt skolbibliotek som fyller en funktion i det pedagogiska arbetet.

Det finns en bok för alla!

Enligt nättidningen Huffington Post kan man verkligen stå på en god grund för påståendet att det finns en bok för alla. Tidningen har gått igenom ett antal smalare titlar om allt från hur man uppvaktar vita kvinnor till hur man lagar mat utan en kokbok.

Om du trodde att det inte finns en bok för just ditt intresse, så gissar jag att du har fel.

Mycket nöje med att läsa denna excentriska boklista!

PS. Du hittar ett referat av listan på svenska på Dagens Nyheters webbplats.