söndag 26 december 2010

söndag 19 december 2010

Books Ngram Viewer

Google Labs utvecklar nya verktyg i en strid ström. En del av dessa är så pass användbara att de blir en permanent del av Google-familjen, andra förkastas efter ett tag. Ett av dessa nya verktyg tycker jag är användbart, Google Books Ngram.

Sökmotorn är en databas där du kan skriva in ett antal sökord. Efter avsökning i tusentals böcker ställer Ngram upp valda sökord i en graf, som på ett visuellt sätt låter dig se i vilken frekvens orden förekommit i källorna. Du kan söka långt tillbaka som 1500-talet, även om sökträffarna då blir begränsade. Du har störst chans att se en intressant utveckling om du väljer engelska titlar, men möjlighet finns också att söka i en del andra större språkområden.

De pedagogiska möjligheterna är många. Man får t.ex. intressanta diskussioner om varför specifika ord dyker upp vid en viss tidpunkt. Orsakerna till språkbruk har naturligtvis sin grund i en historisk kontext, något som framgår tydligt i detta visuella verktyg.

Och vinnaren är...

United Minds senaste undersökning om vilken egenskap svenskar värderar högst ger oss svaret: allmänbildning!

Visst känns det upplyftande, inte minst för oss bibliotekarier, som är en av de få yrkesgrupper i landet som har allmänkunskap som yrkeskompetens.

Läs hela listan här!

onsdag 15 december 2010

Informellt kontra formellt lärande

Jag har i ett tidigare blogginlägg uttryckt följande åsikter:

Personligen tror jag att skolbiblioteken först kan bli fullt integrerade i skolans undervising då också det formella lärandet lyfts in i skolans bibliotek. Skolbiblioteket skall inte bara vara en plats dit man går för att "komma ifrån" skolans krav, det bör vara en plats dit man går för att lära.

Jag tvingas då och då revidera mina åsikter. Så är fallet också i denna fråga. Syftet med att lyfta in det formella lärandet i skolbiblioteket är att komma ifrån biblioteket som ett uppehållsrum. Naturligtvis skall det finnas utrymme också för det lustbetonade, men i första hand bör lärande stå i fokus.

Så långt allt väl, men jag vill revidera inlägget något och också betona att skolan i lika hög grad bör anamma det lustfyllda, informella lärandet. Jag tror - nej, jag vet - att elever lär sig av intresse. Inget intresse, inget genuint lärande. Därför bör det informella lärandet också vara grunden i allt skolarbete.

Den visionära läsaren noterar säkert att detta mycket väl kan samordnas med kurs- och läroplaner. Skolans kunskapsmål kan ju inte ignoreras och kokas ned till en stuvning baserad enbart på elevernas menyval.

Min förhoppning är dock att det informella lärandet i skolan blir formellt utan att eleven är medveten om det. Formellt i meningen att målen för kursplanerna kan uppfyllas utan att eleven reflekterar över att det lustfyllda lärandet är "skolarbete". Detta kräver naturligtvis mer planering i form av ämnesintegrerande teman etc. från pedagogens sida. Skolbibliotekarien blir en utmärkt kollega i både planering och genomförande. Samarbetet mellan skolbiblioteket och andra lärande miljöer bör vara mycket intensivt.

Är mina tankar för naiva? Jag är medveten om alla problem, men vet också att man med små förändringar kan få elever att lära sig av lust och glädje. Personligen hoppas jag att skolan med tiden blir en plats dit man i första hand går för att lära sig saker, inte bara sitta av tid i väntan på bussen hem. För visst är det så att de flesta elever betraktar kunskap i skolform som något tyngt av motstånd och aversion?

Jag vill mer.

tisdag 7 december 2010

PISA 2009

Ännu en PISA-rapport har släppts, som dessvärre tyder på att våra 15-åringar inte lyckas särskilt väl i skolarbetet. Svenska 15-åringars läsförståelse har försämrats, liksom deras kunskaper i matematik och naturvetenskap. Även beträffande likvärdighet har Sverige tappat sin forna topposition.

Vad som särskilt oroar mig är att diskrepansen mellan olika elevgrupper ökar. Av de elever med invandrarbakgrund som är födda i Sverige når drygt 30 % inte upp till en grundläggande läsförståelse. Var söker vi svaren till detta förhållande? De har ju gått hela sin skolgång i Sverige. Är det den bristande socioekonomiska standarden för dessa elevgrupper som resulterar i så undermåliga resultat?

"Att elever som anlänt efter skolstarten har sämre kunskaper behöver inte vara så konstigt. Men det är bekymmersamt att elever med utländsk bakgrund födda i Sverige har ett lägre resultat än infödda elever, även om en hel del av skillnaden kan förklaras av socioekonomisk bakgrund", säger Anita Wester på Skolverket. [Källa]   

Desto bättre går det för Finland och en del asiatiska länder, där resultaten tyder på en skola som lyckats väl i sitt kunskapsuppdrag. Den mest betydelsefulla förklaringen till varför dessa nationer lyckas så väl är tydligt riktade insatser under hela skolgången. När elever riskerar att inte nå upp till målen sätts insatser in från start. Att få extra hjälp betraktas inte som ett misslyckande för eleven, utan ett naturligt inslag för alla elever. Personligen tror jag också att en likvärdig skola kan vara en viktig förklaring till de goda resultaten. En likvärdig skola med en tydlig plan för vad som görs om en elev inte når upp till de önskvärda resultaten.

Skolbibliotekarierna då? Jag är övertygad om att vi kan göra en enorm insats vad gäller läsförståelse. Detta kräver dock en arbetsplan som grundar sig i ett nära samarbete mellan skolbibliotekarien och pedagogen. En slags konsensus kring vikten av texter och textsamtal som genomsyrar all undervisning, informellt och formellt. Utan läs- och skrivförståelse, ingen kunskapsprogression. Vikten av läsförståelse är ju basalt också för elevernas informationskompetens. Hur skall våra elever lära sig att vara källkritiska granskare om de inte ens kan förstå vad de läser?

Frågan som har ett akut behov av lösningar är: Vad gör vi för att vända den nedåtgående kurvan? Eller är ett medelmåttigt resultat inte att förakta? Ska vi kanske vara nöjda?

torsdag 2 december 2010

Julklappstips!

Söker du den perfekta julklappen? Något innovativt och nyskapande, som kan komma att revolutionera våra medievanor? 


Du behöver inte söka längre! Glöm iPad och annat som ändå bara kräver uppdateringar och saknar kompatibilitet.


Kika på klippet och förundras!