Skolbibliotekarien

Sökmotorn som är miljövänlig

2012-02-11T23:12:00.003+01:00

Growyn är en sökmotor som inte så många hört talas om. Den fungerar precis som "vanliga" sökmotorer med den skillnaden att all vinst som sökmotorn genererar genom annonsering oavkortat går till miljöorganisationers arbete. För varje sökning du gör bidrar du alltså till bl.a. Naturskyddsföreningens opinionsarbete för en mer hållbar utveckling. Smart och etiskt!

Bibliotek nekas rätten att låna ut

2012-02-10T08:45:00.006+01:00

I USA pågår sedan en tid tillbaka en diskussion bland biblioteks- och förlagsfolk kring förlagens rätt att neka biblioteken att köpa/låna ut e-böcker. Ett antal stora förlag, bland dem det välkända Penguin, vägrar att sälja e-boksavtal till folkbibliotek.

Argumenten för handlandet är otydligt, men det bottnar säkert i någon form av rädsla för digital kopiering. Förlagen har inte haft några dubier att sälja tryckta medier till biblioteken, men de är på något sätt oroliga för att e-böckernas distribution via bibliotek kanske genererar piratkopior i oönskad mängd. Kanske borde förlagen först klargöra de skilda roller kommersiella respektive offentliga, icke-vinstdrivande verksamheter har innan de agerar som de gör. Att bara vägra sälja till biblioteken skadar inte bara läsande människors möjlighet att låna, det skadar på sikt också företagens anseende.

Finns det en liknande utveckling även i Sverige? Jag har lite dålig koll på e-boksavtalen, så de kunniga får gärna informera!

Är detta en allmän tendens är det högst beklagligt. Kanske dags att slå ett slag för de fria e-böckerna? Biblioteken kan i hög grad verka för fria lärresuser, fria media och fritt tänkande som borde vara vårt huvudsakliga uppdrag. Renässansmänniskans återkomst ligger runt hörnet, och vi kan bana vägen för denna kreativa handling genom att peka på de resurser som faktiskt finns att tillgå.

Gammal TV

2012-02-08T20:39:00.004+01:00

EUScreen heter en ny tjänst som låter dig utforska Europas kulturhistoria som den framträtt på TV. En mängd videoklipp från europeiska länder skildrar händelser ur livets alla skeden.

Klippen ger en intressant inblick i hur samma händelse skildras på olika sätt beroende på i vilket land inslaget sändes. Jag kan se en mängd sätt att använda materialet på, men kanske sätter språkbarriären vissa käppar i lärandets hjul. Lite synd att inte EUScreen valt att satsa på någon form av översättning (i YouTube har ju användare möjlighet att själva översätta sina videoklipp)...

Test och döm användbarheten på egen hand!

Bibliotekens framtid

2012-01-29T21:17:00.005+01:00

En inledande text till en tidningskrönika löd "När går den sista besökaren ut från folkbiblioteken?". Frågan är faktiskt relevant om man ser till antalet minskade besök på folkbiblioteken. Varje år har folkbiblioteken 67.3 miljoner besökare; varje år minskar dessa med 0.6 miljoner besök.

Vilka är orsakerna till det minskade besöksantalet? Till stor del beror det på att bibliotekens roll som informationsförsörjare har försvunnit. Internet ger de svar som bibliotekens referensavdelning tidigare gav. De flesta av oss har blivit bekväma, vi förväntar omedelbar tillgång till världens information. Att vänta ett dygn i syfte att få kvalitativa källor är för många spilld tid. Varför vänta på en informationsexpert när du kan göra det själv?

Konkurrens om besökstid finns också. Folk översållas med gratistidningar, TV-spel, program på TV, radio och nätet, social forum m.m. Hur bidrar biblioteken till att ge det mervärde som bara ett fysiskt möte kan ge? Personligen tror jag i hög grad på de angreppssätt som flera av bibliotekens aktörer lyfter fram. Peter Alsbjer - känd biblioteksbloggare med inriktning på samtidens och framtidens bibliotek i det interaktiva samhället - refererar till länsbibliotekens utgångspunkter. Där lyfts i huvudsak tre faktorer fram som ett recept för framtiden:

1. Biblioteken måste bli fysiska mötesplatser i ordets rätta bemärkelse. Detta kan innebära allt från författarbesök till rollspelsträffar. Poängen är att få besökare delaktiga. Biblioteken som en social arena, med andra ord.

2. Biblioteken måste blir den naturliga knutpunkten för lärande. Detta innebär att biblioteken inte bara står för medieförsörjning, utan kan bidra rent praktiskt som ett bollplank och en underlättare (jämför med begreppet fascilitator) för lärande i stort som smått. Bibliotekarier är kanske också den mest allmänbildade yrkeskåren i världen. Det är dags att lyfta fram dessa kompetenser, och då menar jag inte bara rena biblioteks- och informationskompetenser utan andra kunskaper vi har, akademiska såväl som formade av intresse. Tänker spontant på den utmärkta frågesidan Bibblan svarar, där bibliotekspersonalen lyfts fram som experter inom en mängd områden.

3. Biblioteken bör arbeta för att inkludera alla i en digital delaktighet. Detta innebär att lära ut, men också lära av varandra i en social kontext. Kort sagt att använda nätet och andra digitala resurser (mobiltelefonen m.m.) i den enkla sanningen: tillsammans är roligare än ensam! Goda exempel finns på allt från seniorträffar med informationsteknik i fokus till LAN-tävlingar och medverkan i bibliotekens digitala produktion.

Så när lämnar sista besökaren biblioteken? Jag talar givetvis i egen sak, men jag tror inte biblioteken dör ut. Snarare ser jag en förändring och förbättring som möter oss. Vi kan inte stillasittande se på utan måste agera. Förslagen ovan pekar i en riktning jag ser som oerhört positiva. Vi skapar en delaktighet och ett informellt lärande som jag tror många vill vara en del av. Biblioteken har alltid stått i framkant när det gäller teknikutveckling och spridare av nya idéer. Jag tror denna utveckling fortsätter och ger oss mer användning av det vi egentligen är utbildade till, kunskapsorganisatörer och kreativa möjliggörare i en värld där alla har miljoner svar på nätet men bibliotekarien i samråd med besökaren pekar på de rätta svaren.

2011-12-19T22:31:00.002+01:00

Debatten styr förväntningarna

2011-12-19T19:27:00.008+01:00

Jag är nog inte ensam om att med jämna mellanrum sucka över skolans förfall. En fråga jag ofta ställer mig är om den alltigenom negativa publicitet skolan får i själva verket är resultatet av en kantrad skolpolitik?

Skolan saknar disciplin, skolan saknar resurser, lärarna är utarbetade och dessutom dåligt kvalificerade. Tidningarnas braskande rubriker är många om den svenska skolans uselhet. Ledande politiker säger att nya reformer är på gång, men de reformer som redan genomförts leder sällan till önskade resultat. Vilka signaler skickar vi till elever och föräldrar när även skolans företrädare hävdar skolans inkompetens?

Jag tror ofta att de exempel som uppmärksammas i media (nu senast vår finansminister, vars dåliga gymnasiebetyg i matematik journalisten refererar till [Källa]) bygger på ett underförstått ointresse för skolans goda kraft; ibland kanske med rätta, men mer ofta därför att man vägrar belysa goda exempel på lärande som går utanför den traditionella klassrumsmiljön. Nämnde Anders Borg verkar dock ha den goda egenheten att vara bokälskare! Kanske var det kärleken till boken som senare stimulerade honom att studera vidare på Komvux?

Och visst har debattörerna rätt. Se bara på lärarutbildningens urval. Sällan är det de bäst lämpade studenterna som väljer att bli lärare. Lärarkåren är inte ensam om detta dilemma. Även bibliotekariekåren drabbas av den utbildningsinflation som bitvis lett till att studenter söker utbilding av andra egenskaper än lämplighet och begåvning. Notera att jag aldrig likställer begåvning med betyg. Av personlig erfarenhet vet jag att skolans betyg säger väldigt lite om en persons bildning eller intresse för kunskap. Betygen ger en väldigt begränsad bild av en persons agerande under en oerhört begränsad tid.

Personligen tror jag att man får de svar man söker. Letar man efter en skola med dåliga resultat är det givetvis det man kommer att hitta. Om man däremot på allvar försöker förändra en skola som till stora delar varit oförändrad under 100 år kommer man också söka de positiva exempel som finns. Ett av dessa positiva exempel hävdar jag är välfungerande skolbibliotek.

Under de år jag arbetat som skolbibliotekarie har jag mött elever som både trivs och inte trivs i skolan. Den absoluta majoriteten är dock nyfikna och intresserade av att lära sig nya saker. Ibland har jag haft förmånen att också väcka denna nyfikenhet hos elever, genom att visa dem en värld som är större än det vakuum som ett isolerat skolämne ofta utgör. Jag är övertygad om att skolan har allt att vinna på att bättre utnyttja skolbiblioteket och skolbibliotekarien i syfte att skapa ett laboratorium för kunskap och fantasi, inte minst som en värdefull lärande resurs i en mer ämnesintegrerad skola. I denna miljö kan ämnen korsbefrukta varandra och lärande - inte bedömning - sättas i fokus. Vi har en lång bit kvar innan denna (kanske något naiva tanke) blir verklighet, men varför inte börja leta goda exempel på lärande? Varför inte börja i skolans bibliotek?

Vi älskar det vi gör!

2011-11-28T20:49:00.003+01:00

Den frågan tragglas upprepade gånger inom vår yrkeskår. Mitt snabba svar på frågan blir: därför att vi är den enda professionella informationspecialisten på skolan som ser lärandets helhet!

Som yrkeskår är bibliotekarier (i synnerhet kanske skolbibliotekarier) besatta av sitt yrke. Jag gissar att det har med att vi älskar det vi gör. Jag tror - kanske lite naivt - att världen kan delas in i två grupper av människor:

De som är bibliotekarier.
De som önskar att de vore det.

Filmklippet nedan belyser på knappt två minuter flera av de goda argumenten.

Reklam på bibliotek?

2011-11-22T20:00:00.006+01:00

Sedan en tid tillbaka råder det en debatt kring hur långt de kommersiella krafternas armar får sträckas i bibliotekslokalen. Senaste exemplet är Stockholms stadsbiblioteks satsning på en Poesibazar.

Basaren är tänkt att visa upp diktsamlingar; böcker som sällan når utlåningsstatistikens topplistor eller förlagens storsäljarlistor. I det lilla basarrummet finns också en dator, och det är den som gjort folk arga. Datorn är nämligen låst på Adlibris hemsida. Genom Adlibris förväntas lyrikintresserade hitta ett smidigt sätt att köpa den annars svåråtkomliga lyriken.

Biblioteket försvarar sig med att det lilla lyrikrummet bara är ett sätt att lyfta fram den smalare poesin. De hävdar vidare att det inte rör sig om någon gratis reklm för Adlibris. Alice Thorburn, ansvarig bibliotekarie, ser inte samarbetet med en kommersiell aktör som något problem eftersom Poesibazaren är "[...] ett fönster för poesi och för förlagen. För att de ska kunna fortsätta ge ut poesi måste de ju sälja." [Källa]

Jo, så är det, men frågan är om det är bibliotekens roll att göra reklam för boklådor?! Jag ställer mig mycket kritisk till utspelet. Bibliotekens neutrala roll undergrävs med ett sådant resonemang. Om man nu på allvar vill höja poesin status kan man skylta dessa titlar. En bokhandel hjälper säkert presumtiva köpare att hitta boken. Bibliotekens roll är inte i första hand att stödja förlag eller bokhandel, utan att verka som en oberoende främjare av läs- och skrivfrämjande aktiviteter och (framför allt) som vägvisare i informationskompetensens brokiga värld.

Skall skolbiblioteken föra ett liknande resonemang kanske vi bör ha en dator som är låst till ett läromedelsförlag i syfte att få eleverna att läsa mer skolmässig facklitteratur? Nej, jag tror mer på oberoendet, även om det ibland innebär en svår balansgång.

Viktig litteratur vinner priser

2011-11-21T22:19:00.005+01:00

Jag bli alltid upprörd över den nonchalans som kännetecknar stormedias behandling av barn- och ungdomslitteraturen och facklitteraturen. Den styvmoderliga behandlingen lyser kanske igenom tydligast då det gäller litterära priser, nu senast Augustpiset. Sveriges television nöjde sig helt sonika med att redovisa den skönlitterära vinnaren i vuxenklassen. Svenska dagbladet var inte bättre; vuxenlitteraturen ägnas en hel artikel, medan årets ungdomsbok och vinnaren i fackboksklassen nämns mest i förbigående.

Uselt av media att spä på en kommersiell bild av litteratur där vuxen skönlitteratur är fint och viktigt och den mer svårsålda(?) barn- och ungdomslitteraturen och facklitteraturen fortfarande betraktas som paria.

2011 års Augustpristagare:

Årets barn- och ungdomsbok: Jessica Schiefauers "Pojkarna"

Årets fackbok: Elisabeth Åsbrinks "Och i Wienerwald står träden kvar"

Lilla augustpriset: Cathrine Bengtssons "Kärlekssvetten"

Årets skönlitterära bok: Tomas Bannerheds "Korparna"

Vår månad!

2011-10-27T20:26:00.003+02:00

Oktober månad har av IASL (International Association of School Librarianship) utsetts till internationella skolbiblioteksmånaden. Sedan flera år tillbaka uppmärksammas dagen i första hand av engelskspråkiga länder. Kanske dags att uppmärksamma den även i Sverige?

PS. Något så viktigt som skolbibliotek kräver givetvis mer än en ynka dag. Kanelbullen må bara behöva en dags uppmärksamhet, men skolbiblioteken behöver minst en månad, varför inte alla månader på året?

Bra av Skolinspektionen!

2011-10-26T20:49:00.003+02:00

Trots tandlös lag, skulle jag kanske tillägga. Skolinspektionen har inte desto mindre lyckasts få ihop ett antal punkter att utvärdera gällande skolbibliotek. Eleverna ska t.ex. ha tillgång till ett skolbibliotek inom skolenhetens lokaler eller dess närhet. Biblioteket skall användas regelbundet i syfte att bidra till elevernas utbildning. Vidare skall det finnas både skön- och facklitteratur och andra medier (t.ex. av-material) samt informationsteknik (jag gissar datorer för informationssökning). Skolbiblioteket skall också vara anpassat till elevernas behov i syfte att främja språkutveckling och inspirera till läsning.

Ovanstående punkter fanns i mer utbroderad text i det inofficiella PM Skolinspektionen tog fram för ett tag sedan. Nu finns dessa punkter alltså att läsa på deras hemsida. Senaste tiden har skolbiblioteken både synts och hörts i den mediala debatten. Inte minst sedan ett antal friskolor fått avslag på sina ansökningar eftersom de saknat egna skolbibliotek eller avtal med folkbibliotek.

Denna utveckling är positiv och förhoppningsvis leder det till att man på sikt även bemannar sina bibliotek med skolbibliotekarier, som har kompetensen att förverkliga visionen om skolbiblioteket som en pedagogisk resurs. I förlängningen borde alla undervisande enheter i samhället inse vikten av skolbibliotekariernas unika kompetens, där informationshantering, språkfrämjande arbete och kunskapsbyggande är viktiga storheter för all utbildning. Hur gärna man än vill tro det är en lokal med böcker inte en lärande resurs, det blir den först när en fackutbildad person förmedlar, inspirerar och undervisar eleverna i de källor som står till buds.

Folkbiblioteken måste i sin tur lära sig ta betalt för tjänster som särskilt riktar sig mot skolan. Alla har givetvis rätt att låna medier, men hela skolklasser kan inte förvänta sig att få undervisning i informationskompetens, bokprat m.m. utan att betala för sig. Dessutom kan man diskutera huruvida alla folkbibliotek är anpassade till elevernas behov...

Det klokaste alternativet borde rimligen vara att anställa en egen skolbibliotekarie, som verkar för skolans individuella pedagogiska behov.

Avslöja slutet?

2011-09-24T00:09:00.003+02:00

Jag har dålig koll på antalet planerade och oplanerade bokprat jag hållit genom åren. Vad jag dock har koll på är mina tre grundregler inför ett bokprat:

1. Välj en bok du själv gillar! (Det är lättare att få andra entusiastiska då.)

2. Dramatisera gärna något ur boken, alternativt läs högt med inlevelse! (Humor funkar alltid.)

3. Avslöja aldrig slutet! (Det förstör läsupplevelsen.)

Den sistnämnda punkten tvingas jag nu kanske revidera. Ett forskarlag från University of California i San Diego har upptäckt att om läsaren vet slutet på berättelsen kan detta i själva verket höja läsupplevelsen. Forskarna kallar förhållandet "omvänd spoilereffekt"; läsaren vet slutet på berättelsen innan de börjar läsa.

Hur kan det komma sig att kunskaper om hur en berättelse slutar förhöjer läsupplevelsen? Forskargruppen identifierade ett par orsaker. Förkunskap om slutet hjälper läsaren att bättre följa den röda tråden i berättelsen. Berättelsen blir mer begriplig om tanken kan ägnas åt det som är betydelsefullt i texten. Vidare hamnar handlingen i fokus på ett annat sätt. Berättelsen blir mer underhållande om läsaren kan se hur berättelsen knyts i hop, helst med ett oväntat slut. Kunskapen om detta oväntade slut gör inte berättelsen mindre intressant, snarare ökar underhållningsvärdet, enligt forskarna.

Kanske dags att inför nästa bokprat avslöja slutet på boken? Studien jag refererar till hade en testgrupp bestående av vuxna individer. Om resultatet hade blivit detsamma om testpanelen varit barn och ungdomar låter jag vara osagt, men alla metoder som förhöjer läsupplevelsen kan vara värda att prova.

Läs mer om studien här!

Skolinspektionen anser...

2011-09-14T21:54:00.006+02:00

Förvirringen kring den nya skollagen tycks vara total, åtminstone beträffande skolbibliotekens roll i det pedagogiska arbetet. Någon användbar juridisk definition av skolbibliotek finns egentligen inte, men är förhoppningsvis under upphandling. Skolor som vänder sig till Skolverket och undrar vad skolbibliotek innebär hänvisas i första hand till den skollag som stipulerar att skolor skall "ha tillgång till skolbibliotek".

En vag definition som inte säger mer än att en lokal för medier vore bra att ha, inget om dess innehåll på ett pedagogiskt plan. Lika urbota dumt som om skollagen skulle ge elever rätt till ett klassrum, men inte nämna något om lärarens pedagogiska uppgift. En del av problematiken går tillbaka på att regeringar (gamla som nya) har väldigt vaga idéer om vad ett skolbibliotek utöver lokal kan användas till. Att tänka sig att en akademiskt utbildad bibliotekarie, ofta också med viss pedgogisk utbildning i bagaget, kan vara en pedagogisk partner i skolan tycks inte ha föresvävat lagstiftarna.

Jag tror den springande punkten, som alltid, stavas p-e-n-g-a-r. Det skulle kosta för mycket att faktiskt satsa på att ha professionella skolbibliotekarier på Sveriges alla skolor. Lite böcker och datorer löser bristen på detta, tror man. Det finns säkert politiker som vill satsa, men resultatet tyder på en vattnig kompromiss.

Dock har Skolinspektionen ett internt PM, som inte är officiellt ännu, skrivit ned några förklarande(?) punkter. Ni hittar detta pm här!

PS. Trots min något kritiska underton är skolbibliotekens omnämnande i skollagen ett steg i rätt riktning. Förhoppningsvis sätts en boll i rullning, som genererar definitioner som också omfattar kompetent personal. Skolinspektionen kan inte undgå att möta några skolbibliotekarier som gör skillnad i den pedagogiska vardagen. Vi väntar alla på resultat.

PEGI

2011-09-01T22:52:00.006+02:00

PEGI - Pan European Game Information - är en organisation som klassificerar datorspelens innehåll utifrån kriterier som våld, droger, sex, grovt språk etc . Organisationen är även ansvarig för den åldersmärkning dator- och TV-spel har.

På PEGI:s hemsida finns en bra funktion där föräldrar och andra berörda lätt kan söka på en speltitel och få upp information om vad spelet innehåller samt vilken ålder det lämpar sig för. Enda nackdelen med söktjänsten är att en del av informationen är på engelska, men de tydliga ikonerna kompenserar oftast bristande språkkunskaper.

Detta är viktig kunskap för alla som har daglig kontakt med ungdomar. Som skolbibliotekarie har man givetvis en skyldighet att ha kunskaper om denna medieform, för även om ditt skolbibliotek inte har spel till utlån så är det en viktig kulturell referens för våra unga.

Inte utan mitt skolbibliotek!

2011-09-01T22:30:00.002+02:00

Det gamla konstaterandet "inte utan min rektor" har fått konkurrens av det lika slagkraftiga "inte utan mitt skolbibliotek"! Efter att ha läst artikeln i Skolledaren med samma rubrik som ovan förstår man hur viktigt det är att ha skolledningen med sig. En rektor som förstår innebörden och vikten av att ha en skolbibliotekarie i den pedagogiska verksamheten är lika ovärderlig som skolbibliotekariens förmåga att söka sig utanför en fysisk lokal.

På Snösätraskolan i Stockholm tycks rektorn, Viktoria Hallén, och skolbibliotekarien Elisabeth Ljungdahl ha funnit en framgångsrik väg till ökad måluppfyllelse för eleverna. Eleverna lär sig genom schemalagda lektioner i skolans bibliotek, lärarna får fortbildning i form av läsecirklar, som dokumenteras och diskuteras på en wiki. Ljungdahl konstaterar också att verksamheten är viktigare än lokalen och att skolbiblioteket "inte bara är böckerna i hyllan utan handlar om ett riktigt bra samarbete mellan lärare, bibliotekarie och skolledning".

Intensivt funkar bäst för dyslektiker

2011-08-11T15:21:00.004+02:00

Vi är många i skolans värld som då och då möter elever med lässvårigheter. En del har rentav så stora problem att ta sig igenom en text att de helt enkelt inte kan avkoda orden, trots år av hjälp från specialpedagoger. Tyvärr ökar problemen med bristande läs- och skrivförmåga, trots att allt fler får extra hjälp.

Ny forskning som presenterats under pågående Dyslexikongressen tyder dock på att enstaka timmar hos specialpedgogen ger lite valuta för pengarna. I stället rekommenderas intensiv lästräning under en kortare period, s.k. RAFT-träning (Reading And Fluency Training)

Resultaten visar att de barn som fått intensiv handledd lästräning 45 minuter/dag under en 12 veckors period hade betydligt bättre avkodningsförmåga, läsförståelse och ett större ordförråd än de barn som fått den gängse specialundervisningen.

Min erfarenhet tyder på att detta stämmer. De klasser jag haft möjlighet att handleda i gruppläsning har (trots dyslexi hos enstaka elever) visat stora framsteg med både avkodning, läsförståelse och läshastighet. Den viktigaste nyckeln till detta tror jag är den handledning jag och ansvarig pedagog stått för. Utan handledning riskerar läsning bara bli som att köra bil utan att trycka på gasen; man står still. Givetvis tar läsning också tid. Alla barn bör få möjlighet att läsa och diskutera texter minst 30 minuter varje skoldag.

Skolbibliotekarien har en viktig resurs att fylla i denna läs- och skrivträning! Utnyttja den textkunskap skolbibliotekarierna har, för en tråkig bok uppmuntrar inte heller läsutvecklingen.

Ha en alldeles underbar sommar!

2011-06-30T23:34:00.004+02:00

CC. Fotograf: Slack 12

Nu tar denna blogg sommarlov, men misströsta inte! Skolbibliotekarien hotar med att dyka upp på ett skolbibliotek nära dig när höstterminen börjar!

Piska och morot á la Svenskt näringsliv

2011-06-30T23:05:00.006+02:00

Varning! Detta inlägg har inte en självklar plats i Skolbibliotekariens intressesfär. Jag skyller på att det trots allt rör utbildningspolitik i allmänhet, och därför är av visst intresse. Ska sanningen fram tog ironin överhand och inlägget skrevs av bara farten...

Svenskt näringsliv (SN) lyckas i sin senaste rapport, Konsten att strula till ett liv, åtminstone med en sak: de får uppmärksamhet! Rapporten går igenom ett antal utbildningsvägar och kopplar dessa till löneutveckling och chans till jobb. SN hävdar med febril förkärlek för tabeller och siffror att kurser eller utbildningar som läses för allmänbildningens skull eller inte har tillräcklig vetenskaplig substans (vem avgör det om inte universiteten?) inte bör finansieras med studiebidrag. Utbildningar som är "samhällsnyttiga" är, enligt SN, följdaktligen mer värda än värdelösa utbildningar som inte genererar annat än bildning eller tankesystem utan finansiell avkastning.

Humanisterna är det mest synd om, de borde i stället bli civilingenjörer och bidra till Sveriges BNP på ett mer produktivt sätt än att diskutera Harry Potter eller svenska ortsnamn. SN:s recept för att få ner det stora antalet humanister på svenska lärosäten - som ändå inte bidrar vare sig med pengar, företag eller nya säljbara produkter - är att strypa tillgången på studiemedel för s.k. slöutbildningar. I stället skall vi helst bara skattefinansiera civilingenjörer och chefsekonomer. De är ju så duktiga, och de får jobb. Högavlönade jobb. De startar dessutom företag där humanistiska idéer inte behövs.

Se där! Ett genialt koncept för den "fria" forskningen!

Datoranvändning försämrar läsförmågan?

2011-05-16T22:42:00.004+02:00

Ett antal artiklar i facktidskrifter refererar till Monica Rosén, professor i pedagogik, som nyligen mätt läskompetensen hos nio-tio-åringar i olika länder. Resultatet tyder, enligt Rosén, på att det finns ett klart samband mellan det ökande datoranvändandet i länder som Sverige och nedgången i läsförmåga. I andra länder (exempelvis Italien) där läsförmågan ökat finns inte faktorn ökad datoranvändning i samma utsträckning. Rosén hävdar vidare att ett ökat datoranvändande hemma också leder till sämre läsförmåga. Däremot har de allra svagaste läsarna blivit fler, men de duktiga läsarna blivit sämre.

Jag noterar hur viktig min roll som skolbibliotekarie är. Att "språkbada" elever med böcker är jätteviktigt, inte minst för de elever som inte kommer från bokläsande hem. Att läsa på skärm och läsa i bok är två olika sätt att läsa. Jag kan hantera båda sätten, men elever som sällan tvingas läsa text i tryckt form tror de läser en bok som de läser bloggen; genom att skumläsa. Denna form av läsning fungerar sällan då man exempelvis skall tillägna sig en mer komplicerad fack- eller skönlitterär text. Enda sättet att överbrygga denna generationsklyfta tror jag är genom att utsätta barn och unga för båda textformerna. Digitala texter möter de ofta på sin fritid, men den tryckta texten mer sällan. Skolan bör därför fokusera på att väga upp detta missförhållande för att gynna de elever som annars riskerar att hamna i en kunskapsklyfta.

Läs vidare:

Fantastisk förespråkare!

2011-05-15T14:31:00.006+02:00

Radioprogrammet Verkligheten i Sveriges Radios program 3 har ett inslag kallat Inkvisationen där fördomar mot olika yrken ställs i strålkastarens ljus. En företrädare för yrkesgruppen anklagas och får svara på anklagelsen. I fjärde programmet var det bibliotekariens tur. Trist, torr, bildad och tillhörande en världsfrånvänd kulturelit är vanliga fördomar om yrkeskåren. Men stämmer fördomarna överrens med verkligheten?

"Hon är stel och torr, är en misslyckad författare, fnyser åt låntagarrnas dåliga smak och anser sig tillhöra världens mest bildade yrkeskår. Men när ljuset släcks och kopieringsmaskinen stängs av så släpper hon på hårknuten, tar av sig glasögonen och låter vildkattan träda fram." [Källa]

Bibliotekarien Jenny Lindh försvarade yrkeskåren, och gjorde det på ett fantastiskt sätt!

Läs mer och lyssna på inslaget!

PS. Som manlig skolbibliotekarie brottas man ständigt med dessa fördomar i dubbel bemärkelse. Skolbibliotekarien står ju någonstans i gränslandet mellan skolfröken och kultureliten. Att dessutom tycka att läsning och kunskap är SÅ häftigt att jag ägnar mig åt dessa lustar frivilligt gör mig till en ytterst ovanlig människa, åtminstone i elevernas ögon...

Spåra bilden

2011-05-02T18:57:00.005+02:00

En tjänst jag tycker verkar lovande är TinEye. Det är en "omvänd" sökmotor för bilder, som låter dig spåra bildens historia bakåt samt leta efter modifierade kopior av originalet. Vidare kan du leta efter större bilder av de bilder du enbart har små förhandsgranskningar av.

Praktiskt och bra! Söktjänsten ger också intressanta möjligheter att källkritiskt granska bilder. Genom att hitta "originalbilden" och följa modifierade varianter av denna kan man diskutera upphovsrätt och källkritik på ett mycket visuellt och tydligt sätt.

Skolbibliotek jorden runt

2011-05-01T20:08:00.001+02:00

En nyligen utkommen bok med titeln Global Perspectives on School Libraries gör för första gången (?) en översiktlig inventering av skolbibliotekens status i flera länder världen över. Synd bara att boken är för dyr att köpas in för skolbibliotekarier med begränsad inköpsbudget; boken kostar nästan €90 (ca 800 SEK).

Jag har ännu bara bläddrat i denna bok. En utförligare recension av dess innehåll kommer snart!

Grattis!

2011-04-22T01:55:00.006+02:00

Förra inlägget var det hundrade i ordningen...tänk så fort tiden kan gå!

Denna blogg har alltid varit ett resultat av min egen nyfkenhet. Jag vill veta och förstå mer om det yrke jag själv haft de senaste fem åren. Att omvärldsbevaka och skriva blir för mig ett sätt att också klargöra hur jag själv ställer mig till aktuella frågor.

Mycket av det jag tycker och tänker grundar sig givetvis i min person, mitt sätt att handskas med vardagen som skolbibliotekarie. Alla kan inte alltid dela mina åsikter, däremot tror jag att alla som arbetar som skolbibliotekarier delar visa grundläggande åsikter som specifikt rör yrkesrollen. Jag tror att dessa minsta gemensamma nämnare bl.a. är:

Högre status i skolan! Vi är lika betydelsefulla som vilken lärare som helst, ofta dessutom med högre utbildning och bildning. Varför glöms vi så ofta bort?
Skolbibliotekariens kompetenser måste tas tillvara bättre! Vi är den enda yrkesgrupp i skolans värld som är utbildade informationsexperter. Detta borde betyda mycket i dagens samhälle med ökade krav på att utbilda elever i informationsfärdigheter.
Skolbibliotekarie är inte synonymt med folkbibliotekarie! Nej, vi har ingen inre tjänst, oftast heller inga kollegor att bolla idéer med. Vi är pedagoger i lika hög utsträckning som läs- och skrivfrämjare och informationsexperter. Vi arbetar för skolans måluppfyllelse med skolans styrdokument som främsta rättesnöre. Det är viktiga delar i vår profession som skiljer oss från folkbibliotekarierna. Folkbiblioteken gör ett fantastiskt arbete, men jag tror att vi har olika grundförutsättningar att genomföra våra arbetsuppgifter. Kontentan: Skolbibliotekarien arbetar i en pedagogisk verksamhet, vars syfte är att bidra till elevernas måluppfyllelse. Detta resulterar också i att vi har också olika behov vad gäller fortbildning och utbildning. Även om vår gemensamma bas är likvärdig är vi trots allt två yrkesgrupper. Två yrkesgrupper som tjänar mer på att samarbeta än lägga vattentätta skott mellan två förvaltningar.
Vi har världens mest kreativa yrke! Ingen dag är den andra lik. Under en arbetsdag är jag allt från inredningsarkitekt, beslutsfattare, ekonom, lärare, kurator, utställningsansvarig, läsfrämjare, informationsexpert, handledare m.m. m.m. Vilket annat yrke är så varierat? En del av det som ofta leder till jobbiga situationer (vi klassas både som lärare och bibliotekarier, ibland inget av det) är också det som gör detta yrke så fantastiskt roligt. Man styr i hög grad över sin egen tid, man ordnar ofta projekt efter eget huvud, om än i samråd med elever och lärare. Tidsaspekten från idé till färdigt projekt är ofta väldigt kort, eftersom man förväntas driva projektet på egen hand (läs: utan annat stöd än egna kunskaper och sociala kompetens, spetsat med en mycket begränsad ekonomi).

Denna korta genomgång av tankar jag tror många skolbibliotekarier delar ger mersmak i mina skrivsugna fingrar... Det kanske blir 100 inlägg till!

Ett universalbibliotek utan Google?

2011-04-09T21:01:00.008+02:00

Google hade (har) en idé om att skapa världens största digitala bibliotek. Genom avtal med flera av världens stora bibliotek skannas böcker i en rasande hastighet. Tanken är att dessa böcker sedan skall vara tillgängliga för allmänheten. De böcker som inte omfattas av upphovsrätt kommer läsare åt direkt, andra titlar kan köpas via länkar till boklådor. Den springande punkten gäller vem som har rätt att tjäna pengar på bokskatterna. Google vill nämligen ha ensamrätt på de titlar man skannat. Svenska förlag och bibliotek har förhållit sig skeptiska, många har vägrat att skriva avtal med företaget.

I en artikel i New York Times kan man läsa att en amerikansk domstol nyligen meddelat att Googles planer på ett universellt bibliotek inte är lagliga. Ett stort hinder för Google. Nu har andra aktörer gått in i syfte att försöka skapa världens största bibliotek, dock utan Googles kommersiella intressen.

Robert Darnton, chefsbibliotekarie på Harvards universitetsbibliotek, har tillsammans med flera andra aktörer (bland dem också meccenater utan kommersiella intressen) börjat smida planer på ett digitalt universalbibliotek i syfte att "make the cultural and scientific heritage of humanity available, free of charge, to all."

Vad resultatet av denna kamp mellan marknad kontra allmännytta blir återstår att se. Jag är för fri kunskap, men inser också svårigheten författare upplever då deras verk säljs utan att de själva får så stor del av kakan. Själv fördrar jag mångfald framför enfald.

Redan idag finns liknande portaler på nätet, gigantiska arkiv där fri kunskap är ledljus.

Europeana - EU:s portal med ca 15 miljoner fria bilder, texter, ljud och filmer. Detta är Europas kulturarv i digital form.
Internet Public Library - En sökmotor med kategoriserade länkar till böcker, tidskrifter m.m. Sidan drivs och underhålls av professionella bibliotekarier, lärare och studenter.
The Internet Archive - En guldgruva för de som vill följa webbsidors utveckling! Kopior från en mängd hemsidor tagna vid olika tidpunkter finns, som möjliggör för användare att spåra förändringar över tid. Arkivet har också utmärkta sökfunktioner där fritt material (bilder, filmer, texter och musik) kan sökas och användas.

Skolbibliotek är mer än en lokal

2011-04-07T20:43:00.005+02:00

Det är säkert fler än undertecknad som reagerat på den mycket bristfälliga definitionen av skolbibliotek i den nya skollagen. Skolbibliotek återfinns under rubriken "lokaler och annan utrustning". Detta säger inget. Det är ungefär som att likställa lärare med klassrummet. Definitionen säger inget alls om skolbibliotek som en pedagogisk resurs, ett pedagogiskt arbetssätt där givetvis skolbibliotekarien fyller arbetssättet med givande innehåll.

Nyligen tog fackförbundet DIK fram en definition som är användbar. Tillsammans med skolverkets äldre dito, har aktörer som Skolinspektionen och skolledningar runt om i landet något mer handfast att utgå från än en dåligt definierad lokal utan pedagogiskt innehåll.

Den springande punkten är att skolbibliotekets uppdrag och måluppfyllelse definieras av skolans styrdokument. Svårare än så behöver vi inte göra det.

"Skolbiblioteket är en pedagogisk funktion. Skolbibliotekets uppdrag definieras av skollagen och nationella kurs- och läroplaner. Under ledning av kompetent personal stärker skolbiblioteket elevernas digitala och språkliga kompetens i en vidgad textvärld." (Källa)

ALMA 2011

2011-03-31T10:20:00.007+02:00

Den australiska illustratören och författaren Shaun Tan fick årets pris till Astrid Lindgrens minne, det s.k. ALMA-priset. Jag tycker priset är välförjänt. Synd bara att inte fler av hans böcker kommit ut i Sverige, men det lär bli ändring på det nu.

På svenska finns enbart hans storartade bok Ankomsten, som handlar om en familjs liv, öden och äventyr i samband med ankomsten till ett nytt land. Boken är en grafisk novell helt utan text, varför jag ogärna tar ordet "översatt" i min mun. Den är, inte desto mindre, en mycket stark läsupplevelse.

Visst finns det skillnader...

2011-03-15T22:11:00.007+01:00

Läste med stort intresse artikeln "Biblioteksarbete är osynligt i skolan" i Biblioteksbladet (2-2011) skriven av den pensionerade bibliotekarien Anna Birgitta Eriksson. Framför allt är de inledande funderingarna kring skillnaderna mellan bibliotekariens och lärarens yrkesroller intressanta.

Min egen magisteruppsats undersökte just hur skolbibliotekariernas och lärarbibliotekariernas skilda yrkesidentiteter kunde leda till olika sätt att ta sig an själva biblioteksverksamheten. Den kanske vikigaste slutsatsen blev att man som skolbibliotekarie ofta tvingas bli mer lärare är lärarna själva. Detta har sin grund i enkel psykologi: ett yrke i minoritet söker professionell respekt. Denna respekt vinner man i bland genom att verka på majoritetens arena, med distinktionen att man än mer betonar det pedagogiska i sin yrkesroll.

Åter till Erikssons artikel. Hon har många intressanta , tycker jag. Efter flera år som skolbibliotekarie tycker jag att skolan har allt att vinna på att sluta vara så gränsbyggande. Släpp i stället in bibliotekariekompetensen på allvar. Lärare och bibliotekarie är inte synonymer, däremot kan de båda rollerna i skolans värld bli större än delarna.

Skolbibliotekarien och läraren måste helt enkelt mötas för elvernas bästa. På en pedagogisk arena måste också styrdokumenten gälla alla parter. Detta kräver ett samarbete som bygger på ömsesidigt givande och tagande. Då riskerar vi aldrig att hamna i det läge som eleven i Erikssons artikel hamnat i:

"När jag får en uppgift av min lärare går jag till biblioteket, och bibliotekarien hjälper mig förstå vad den handlar om."

Kommunal marknadsföring?

2011-02-26T23:35:00.001+01:00

I ett debattinlägg i Uppsala Nya Tidning undrar en klok elev på Cesliusskolan, Uppsala varför kommunens skolor inte marknadsför sina skolbibliotek bättre. Frågan är högst berättigad, och jag kan inte annat än instämma.

På pråliga affischer syns slagord som "behöriga lärare", "kreativ miljö" och "internationella kontakter" på bussar och tåg i landets alla kommuner inför stundande gymnasieval. Inte med ett ord nämns skolbiblioteken, som borde vara en mycket stark resurs att räkna med, inte minst för de elever som kommer från studiesvaga hemmiljöer.

I konkurrensen med friskolor är kommunala skolor också överlägsna beträffande skolbiblioteksverksamhet; en klar konkurrensfördel, med andra ord. Dessutom återfinns IKT-resurser och skolbibliotek ofta i samma lokal, och dessa mediala storheter utgör rimligen den mest kreativa och kunskapsberikande miljön på hela skolan.

När visar Sveriges kommuner att de är stolta över sin skolbiblioteksverksamhet?

Källkritik i 500 år?

2011-02-13T23:59:00.001+01:00

I skolans värld är ganska ofta källkritiskt tänkade synonymt med IT-baserad information. Lösryckta webbsidor skrivna av Kalle och Agnes lyfts ofta fram som goda exempel på att varningsskyltar bör höjas när allemansrätten nått nätets finrum. Att kunna söka, granska och använda information i syfte att skapa egen kunskap tycks alltså vara av största vikt i vår samtid av digital nätverkskultur.

Detta faktum är givetvis skolbibliotekarier väl införstådda med. Ibland är jag dock skeptisk till skolans senfärdighet. Var fanns dessa rop efter kritisk granskning för 20-30 år sedan? Visst har informationen alltid funnits, och visst har informationen varit en flod även sett i backspegeln? Plötsligt blir källkritiskt tänkande ett modeord som förknippas i huvudsak med elevernas nätsökningar. De traditionella informationskällorna glöms liksom nästan bort, hamnar i kölvattnet. Detta trots att boken (i tryckt eller digital form) ännu är den främsta informationskällan för allt vetenskapligt arbete.

Detta begränsade synsätt på källkritik upprör mig. Som skolbibliotekarie är informtionshantering och källkritisk granskning inget nytt. Det har varit en del av bibliotekariens yrkeskompetens sedan Gutenberg bestämde sig för att masstillverka informationskällor vi i dagligt tal kallar böcker. Varför är teknik alltid häftigare än kunskapen bakom den?

Skolbibliotek anno 1925 och 1939

2011-02-13T23:41:00.003+01:00

Sveriges Folkskollärarförbund yrkade redan under 1925 på att skolbiblioteken bör vara obligatoriska i svenska skolor. Dessa idéer vann inget större gehör, mest beroende på kostnaden. Känns detta igen?

1939 skrev förrbundet en skrivelse till styrande (adresserat kungen) där de ånyo försöker höja både kvalitet och kvantitet på skolbiblioteken. De kräver bl.a. att

"...bestämmelserna om statsanslag till skolbiblioteksverksamheten avfattas så, att ett visst mindre grundanslag av statsmedel kan utgå till skolbibliotek utan motsvarande anslag från kommunens sida." [Källa]

Summa summarum: vem betalar vad! Också detta låter skrämmande välbekant... Varför handlar pedagogiska frågor alltid om prislappen och så sällan om kvalitetsbrist p.g.a. dåliga resurser?

Stort tack till webbplatsen Lärarnas historia, som har gjort så mycket värdefullt material tillgängligt för alla med intresse för pedagogiska frågor!

Världens vackraste bibliotek?

2011-02-10T22:46:00.001+01:00

Lika bra att få det överstökat. Jag erkänner, detta inlägg har föga med skolbibliotek att göra. Icke desto mindre är denna inofficiella lista över världens vackraste bibliotek ögongodis för alla som någon gång älskat bibliotekens estetik.

Photo Essay: Amazing Libraries Around the World

Framtidens skolbibliotek

2011-01-22T00:01:00.005+01:00

Tre bra länkar att ha som utgångspunkt för diskussioner i detta spännande ämne:

En sida med mycket intressant material från konferenses Framtidens skolbiblotek, som hölls i Malmö den 23-24 april 2009.

Cecilia Bengtsson, skolbibliotekssamordnare i Ekerö reflekterar över skolbibliotekens roll i framtiden.

En diskussionssida om allt som rör skolbibliotek och framtid.

Lägg gärna till egna favoriter i kommentarerna!

Fria bilder

2011-01-21T23:42:00.001+01:00

Redigeringsmöjligheter i Wylio.com

Alla som arbetar i skolans värld stöter ständigt på problematiken kring vilka bilder eleverna får använda i skolarbeten. De flesta googlar lite sporadiskt fram passande bilder, ofta utan att kolla upphovsrätten. Lite mer avancerade sökare väljer avancerat sökalternativ där bilder som är skyddade kan filtreras bort.

Sökmotorn Wylio förenklar sökprocessen, eftersom alla bilder du får upp redan är fria att använda! Bilderna hämtas från Flickr, där miljontals bilder är licensierade under creative commons.

Det fiffiga är egentligen inte sökfunktionen som sådan utan sättet du kan kan redigera bildera på, direkt i sökmotorn. Du kan direkt ändra storlek, sidorientering m.m. utan att först behöva ladda hem bilden. När du valt de intställningar du önskar får du en html-kod som du klistrar in i blogginlägget eller din hemsida. Funtionen är särskilt anpassad för bloggar, men minst lika användbart för andra syften.

2010-12-26T23:13:00.002+01:00

Books Ngram Viewer

2010-12-19T01:01:00.003+01:00

Google Labs utvecklar nya verktyg i en strid ström. En del av dessa är så pass användbara att de blir en permanent del av Google-familjen, andra förkastas efter ett tag. Ett av dessa nya verktyg tycker jag är användbart, Google Books Ngram.

Sökmotorn är en databas där du kan skriva in ett antal sökord. Efter avsökning i tusentals böcker ställer Ngram upp valda sökord i en graf, som på ett visuellt sätt låter dig se i vilken frekvens orden förekommit i källorna. Du kan söka långt tillbaka som 1500-talet, även om sökträffarna då blir begränsade. Du har störst chans att se en intressant utveckling om du väljer engelska titlar, men möjlighet finns också att söka i en del andra större språkområden.

De pedagogiska möjligheterna är många. Man får t.ex. intressanta diskussioner om varför specifika ord dyker upp vid en viss tidpunkt. Orsakerna till språkbruk har naturligtvis sin grund i en historisk kontext, något som framgår tydligt i detta visuella verktyg.

Och vinnaren är...

2010-12-19T00:32:00.003+01:00

United Minds senaste undersökning om vilken egenskap svenskar värderar högst ger oss svaret: allmänbildning!

Visst känns det upplyftande, inte minst för oss bibliotekarier, som är en av de få yrkesgrupper i landet som har allmänkunskap som yrkeskompetens.

Läs hela listan här!

Informellt kontra formellt lärande

2010-12-15T20:42:00.001+01:00

Jag har i ett tidigare blogginlägg uttryckt följande åsikter:

Personligen tror jag att skolbiblioteken först kan bli fullt integrerade i skolans undervising då också det formella lärandet lyfts in i skolans bibliotek. Skolbiblioteket skall inte bara vara en plats dit man går för att "komma ifrån" skolans krav, det bör vara en plats dit man går för att lära.

Jag tvingas då och då revidera mina åsikter. Så är fallet också i denna fråga. Syftet med att lyfta in det formella lärandet i skolbiblioteket är att komma ifrån biblioteket som ett uppehållsrum. Naturligtvis skall det finnas utrymme också för det lustbetonade, men i första hand bör lärande stå i fokus.

Så långt allt väl, men jag vill revidera inlägget något och också betona att skolan i lika hög grad bör anamma det lustfyllda, informella lärandet. Jag tror - nej, jag vet - att elever lär sig av intresse. Inget intresse, inget genuint lärande. Därför bör det informella lärandet också vara grunden i allt skolarbete.

Den visionära läsaren noterar säkert att detta mycket väl kan samordnas med kurs- och läroplaner. Skolans kunskapsmål kan ju inte ignoreras och kokas ned till en stuvning baserad enbart på elevernas menyval.

Min förhoppning är dock att det informella lärandet i skolan blir formellt utan att eleven är medveten om det. Formellt i meningen att målen för kursplanerna kan uppfyllas utan att eleven reflekterar över att det lustfyllda lärandet är "skolarbete". Detta kräver naturligtvis mer planering i form av ämnesintegrerande teman etc. från pedagogens sida. Skolbibliotekarien blir en utmärkt kollega i både planering och genomförande. Samarbetet mellan skolbiblioteket och andra lärande miljöer bör vara mycket intensivt.

Är mina tankar för naiva? Jag är medveten om alla problem, men vet också att man med små förändringar kan få elever att lära sig av lust och glädje. Personligen hoppas jag att skolan med tiden blir en plats dit man i första hand går för att lära sig saker, inte bara sitta av tid i väntan på bussen hem. För visst är det så att de flesta elever betraktar kunskap i skolform som något tyngt av motstånd och aversion?

Jag vill mer.

PISA 2009

2010-12-07T17:22:00.003+01:00

Ännu en PISA-rapport har släppts, som dessvärre tyder på att våra 15-åringar inte lyckas särskilt väl i skolarbetet. Svenska 15-åringars läsförståelse har försämrats, liksom deras kunskaper i matematik och naturvetenskap. Även beträffande likvärdighet har Sverige tappat sin forna topposition.

Vad som särskilt oroar mig är att diskrepansen mellan olika elevgrupper ökar. Av de elever med invandrarbakgrund som är födda i Sverige når drygt 30 % inte upp till en grundläggande läsförståelse. Var söker vi svaren till detta förhållande? De har ju gått hela sin skolgång i Sverige. Är det den bristande socioekonomiska standarden för dessa elevgrupper som resulterar i så undermåliga resultat?

"Att elever som anlänt efter skolstarten har sämre kunskaper behöver inte vara så konstigt. Men det är bekymmersamt att elever med utländsk bakgrund födda i Sverige har ett lägre resultat än infödda elever, även om en hel del av skillnaden kan förklaras av socioekonomisk bakgrund", säger Anita Wester på Skolverket. [Källa]

Desto bättre går det för Finland och en del asiatiska länder, där resultaten tyder på en skola som lyckats väl i sitt kunskapsuppdrag. Den mest betydelsefulla förklaringen till varför dessa nationer lyckas så väl är tydligt riktade insatser under hela skolgången. När elever riskerar att inte nå upp till målen sätts insatser in från start. Att få extra hjälp betraktas inte som ett misslyckande för eleven, utan ett naturligt inslag för alla elever. Personligen tror jag också att en likvärdig skola kan vara en viktig förklaring till de goda resultaten. En likvärdig skola med en tydlig plan för vad som görs om en elev inte når upp till de önskvärda resultaten.

Skolbibliotekarierna då? Jag är övertygad om att vi kan göra en enorm insats vad gäller läsförståelse. Detta kräver dock en arbetsplan som grundar sig i ett nära samarbete mellan skolbibliotekarien och pedagogen. En slags konsensus kring vikten av texter och textsamtal som genomsyrar all undervisning, informellt och formellt. Utan läs- och skrivförståelse, ingen kunskapsprogression. Vikten av läsförståelse är ju basalt också för elevernas informationskompetens. Hur skall våra elever lära sig att vara källkritiska granskare om de inte ens kan förstå vad de läser?

Frågan som har ett akut behov av lösningar är: Vad gör vi för att vända den nedåtgående kurvan? Eller är ett medelmåttigt resultat inte att förakta? Ska vi kanske vara nöjda?

Julklappstips!

2010-12-02T22:03:00.001+01:00

Söker du den perfekta julklappen? Något innovativt och nyskapande, som kan komma att revolutionera våra medievanor?

Du behöver inte söka längre! Glöm iPad och annat som ändå bara kräver uppdateringar och saknar kompatibilitet.

Kika på klippet och förundras!

Infokoll

2010-11-22T21:04:00.001+01:00

En ny sida för informationssökande elever (och för en den delen lärare) har sett dagens ljus. Infokoll är en webbplats där du hittar allt som rör informationssökningsprocessen, från inledande frågeställningar till färdig presentation.

För innehållet på webbplatsen svarar gymnasielärare och bibliotekarier i Umeå. Materialet är rikt, även om det till stora delar riktar sig till gymnasister snarare än grundskoleelever. Till stor del beror nog detta på att materialet har en stark orientering i text; illustrationer är sparsmakade.

Ett manifest för nya tidens skolbibliotekarier

2010-11-20T00:47:00.001+01:00

Joyce Kasman Valenza är en skolbibliotekarie (teacher librarian), som är verksam på en skola i Springfield, Pennsylvania. I dagarna skrev hon det mest uppfriskande och nyttiga jag läst om skolbibliotekariens roll sedan jag började min yrkesbana. Jag kan skriva under på allt, men också med självkritisk blick rikta ljuset på förhållanden där jag brister.

Vad skriver jag om, undrar den nyfikne läsaren? Jo, ett manifest för det tjugonde århundradets skolbibliotekarie. Ett manifest som är så genomdränkt av klokhet att jag nästan önskar jag hade signerat det själv.

Läs, läs om, reflektera - och förändra!

Du hittar manifestet här!

Tryck ditt uppslagsverk!

2010-11-19T23:22:00.003+01:00

Wikipedia är för många den främsta källan för snabb och översiktlig information. Även om man kan diskutera tillförlitlighet så kvarstår att Wikipedia är ett ypperligt verktyg för faktasökning och ämnesöversikt.

Men... hur ofta har du inte sökt på Wikipedia och hittat en hel uppsjö artiklar som verkar intressanta? Visst kan du läsa artiklarna på skärm, men hade du inte hellre sluppit sökprocessen och haft alla bra artiklar samlade i en personlig bok? Eller tänk dig att en bekant har ett specialintresse. Massor av artiklar finns om detta intresse. Hade inte en tryckt bok med personlig prägel varit en trevlig present till vännen?

Idag är det fullt möjligt att, till en relativt låg kostnad, skapa en bok av flera Wikipedia-artiklar. Boken får en personlig titelsida, valda artiklar samt en innehållsförteckning. En tjänst jag tycker är väldigt trevlig, även om det mer känns lockande på det personliga planet än det rent pedagogiska...

Kika på denna film dör du lär dig allt om hur du kan få en egen, tryckt bok med dina favoritartiklar!

Löneläget

2010-11-01T23:17:00.000+01:00

Att lönen för skolbibliotekarier är ett lågvattenmärke rådan det kanppast några tvivel om. Löneläget blir knappast ljusare när man läser att medellönen för skolbibliotekarier ligger på
23.099 Kr! (Siffrorna bygger på 2008 års lönenivå.) Jämförande yrkesgrupp för vårt vidkommande är lärarna, där grundskollärare (åk 4-9) ligger drygt 1000 Kr högre i snittlön. (Uppgifterna är hämtade från Lärarförbundets statistik för 2007 och är ej offentligt tillgängliga.)

Lärarnas löner är under all kritik - men våra är (om möjligt!) än värre. Jag tycker dessa båda yrksgrupper kan jämföras med varandra när det gäller lönenivå. Båda arbetar med i stort sett samma sak: undervisning, lektionsplanering, fortbildning, social kontakt m.m. Skillnaden är att skolbibliotekarien vanligen inte har huvudansvaret för en elevgrupp samt "slipper" utvecklingssamtal och föräldrakontakt, även om detta också förekommer om än i begränsad skala. Och andra sidan är vi den enda yrkesgrupp i skolan värld som har lektioner med alla klasser på skolan.

En jämförelse med USA: Skolbibliotekarien där tjänar i snitt 360.000 Kr/år (ca 45.000 USD). Jämför detta med Sveriges medellön på 277.188 Kr. Det är en löneskillnad på närmare 100.000 Kr/år!

Att bara rakt av jämföra dessa båda länder är kanske orättvist. För den disponibla inkomsten skiljer sig åt och vi får t.ex. olika skattefinansierade förmåner. Jämförelsen haltar också något då skolbibliotekarien i USA vanligen har dubbel examen (lärare och bibliotekarie). Och andra sidan är det sistnämnda som till stor del av hjälpt till att höja både löneläge och status.

Men faktum kvarstår: vår lön är under all kritik, och det blir inte bättre av att andra grupper i skolan också är underbetalda.

Framtiden?

2010-10-31T23:41:00.002+01:00

Tankar om framtidens skolbibliotek står högt i kurs. Jag funderar ständigt på hur framtidens skolbibliotek kommer att se ut. En sak kan vi vara säkra på: förändringar är en inneboende del av själva idén bakom bibliotek. Ofta har bibliotek i allmänhet också varit bland de första att ta steget in i framtiden.

Personligen tror jag inte vår yrkesroll påverkas nämnvärt. Skolbibliotekariens yrke kretsar kring texter, information och undervisning: dessa tre hörnstenar ändras inte, däremot förändras medier och förutsättningar. Jag tror också fullt och fast på att de skolledare som inte inser vikten av att integrera skolbibliotekariens kompetenser med lärarens går miste om en stor del av det som framtidens lärande handlar om, nämligen mer av lärande resurser, mindre av enhetligt klassrumslärande.

Kika på följande filmer för att få lite inspiration till förändring!

Spel och bibliotek

2010-10-31T22:58:00.001+01:00

Jag är medveten om att det finns skolbibliotekarier som använder data- eller tv-spel i verksamheten. Själv har jag tillsammans med representanter från biblioteksrådet ordnat spelturneringar. Jag letar dock fortfarande efter mer pedagogiska användningsområden. Har testat att jämföra karaktärsbeskrivningar i spel med dito i böcker, men annars inte mycket.

Även om bloggen Spelbiblioteket, inte ger pedagogiska tips så får läsaren massor av annat matnyttigt från spelvärlden. Recensioner av såväl mjuk- som hårdvara varvas med lite mer personliga betraktelser. Bakom bloggen står tre folkbibliotekarier. Bloggen är väl värt ett besök för den som söker vägledning!

Ungas medievanor

2010-10-27T20:08:00.003+02:00

Medierådets rapport, Fakta om barns och ungas användning och upplevelser av medier, fick ett stort genomslag i såväl traditionella som nya medier. Mest kunde man se, höra och läsa om hur indignerade vuxna suckade över det faktum att Internet numera är den medieform som barn lägger mest tid på. Internet har blivit så populärt sedan förra rapporten (2006) publicerades att nätanvändandet numera kommer före verkliga möten med kompisar. Trots sociala medier och tv-spel är fortfarande teve-tittandet den vanligaste formen för mediekonsumtion, även om det sker en förskjutning också här: teven flyttar sakta men säkert in i datorn.

Strax efter rapporten kom artiklar i våra dagstidningar där barns medievanor debatterades. Många artiklar ställde sig frågande till hur nyttigt det är för barn att leva sitt liv i en alltmer digital verklighet. Nättrakasserier lyftes fam som ett tragiskt resultat av denna "nya" verklighet. Detta borde gentligen inte vara någon nyhet, eftersom mobbning också förekommer "i verkliga livet", som nätet är en direkt spegling av. En och annan artikel lyfte också fram fördelarna med bl.a. teve-tittande. Barn utvecklas, också genom att titta på teve. Detta bekräftar att intellektuell utveckling kräver en mångfald: nätet, boken, tidkskriften, socialt samspel och skogsvandringar. Allt samverkar till barns utveckling, så länge en form av aktivitet inte får en alltför dominerande roll.

Personligen läser jag med visst vemod att barns läsande ständigt sjunker. Samtidigt kan jag inte låta bli att fundera över hur frågan ställts. "Som man frågar får man svar", brukar det heta, och i detta fall tror jag det stämmer som hand i handske. Jag tror att tvärtom att ungas läsning faktiskt ökar, men de läser inte traditionella, tryckta medier i samma utsträckning. De läser dialogen i tv-spel, vännernas statuslista på Facebook och andra webbaserade texter.

Betyder det att vi inte behöver oroa oss? - Nej, tvärtom anser jag. Vikten av att ha välutrustade skolbibliotek med kunniga och inspirerande skolbibliotekarier blir än tydligare. För barn kan inte bara läsa det de själva vill, ibland krävs en ansträngning för att växa som individ. Digitala texter är ofta korta och lättillgängliga, men det betyder inte att den sortens texter är vad barn och unga behöver.

Jag är en stark anhängare av det vidgade textbegreppet, men tycker också att böcker alltid är mer värdefulla än teve-serier eller sociala mötesrum på nätet. Varför? Därför att en längre text som boken kräver något av läsaren och genererar inga färdiga bilder, utan förutsätter och utvecklar vår fantasi. Är jag en bakåtsträvare? Jag tycker inte det. Man bör naturligtvis ha tillgång till olika medieformer. Problemet är bara att barn och unga oftast väljer det de kan ta till sig utan ansträngning. De behöver textuella utmaningar, som inte bara stärker fantasin utan också lär dem att identifiera sig känslomässigt och samtidigt ger dem ett rikare språk.

De digitala medierna är inte där ännu; de kan inte erbjuda det djup som de tryckta böckerna kan. Inte ens e-boken erbjuder detta djup, trots textmängden. Jag tror det beror på att tekniken fortfarande överskuggar texten.

Läs gärna intervjun med Hugo Lagercrantz (Dagens Nyheter, 26 oktober 2010, s. 21) där han hävdar att böcker alltid är bättre än teve-serier. Artikeln finns tyvärr inte att tillgå på nätet.

Detta var personliga tankar. Någon som tycker annorlunda?

Skolbibliotek och IKT

2010-10-23T21:59:00.005+02:00

I en artikel i Datorn i utbildningen (nr 5-2010) skriver Krister Widell insiktsfullt om biblioteks roll i det digitala samhället. Artikeln analyserar också skolbibliotekens "nya" roll utifrån de definitioner som finns i nya skollagen. Artikelförfattaren tar bl.a. upp bibliotekariens yrkeskompetens och ser en tydlig, pedagogisk funktion i att lära elever informationskompetens.

Skolbiblioteken lyfts också fram som en arena för det informella lärandet, d.v.s. det lustbetonade, frivilliga lärandet, vars motsvarighet är det lika viktiga formella lärandet som sker i klassrummet. De som ifrågasätter bibliotekets fysiska rum i en alltmer virtuell verkligthet bör se både en fysisk bibliotekslokal och en virtuell hemsida som lika viktiga grunder för just elevers informella lärande.

Personligen tror jag att skolbiblioteken först kan bli fullt integrerade i skolans undervising då också det formella lärandet lyfts in i skolans bibliotek. Skolbiblioteket skall inte bara vara en plats dit man går för att "komma ifrån" skolans krav, det bör vara en plats dit man går för att lära.

"Skolan behöver lära ut en djupare förståelse för hur IT och digital teknik fungerar; vilka mekanismer, principer och strukturer som ligger till grund för hur information, innehåll och olika medier produceras, lagras och distribueras. Här har bibliotekarier en stor och viktig uppgift. De har ju sedan århundraden sysslat med att organisera 'lagrad' kunskap i form av böcker och artiklar. Det är naturligt att de fortsätter med det i en digital tidålder." [Källa]

International School Library Month

2010-10-23T21:31:00.002+02:00

Måndagen den 25:e oktober är det Internationella Skolbiblioteksdagen. Dagen lyfts bara fram sporadiskt i Sverige, men borde givetvis bli en dag då skolbibliotek står i fokus på alla skolbibliotek i vårt avlånga land.

IASL (International Association School Librarianship) heter organisationen som står bakom Internationella Skolbiblioteksdagen. Dagen är höjdpunkten i oktober månad, en månad som lyfts fram som "International School Library Month".

Har du firat denna månad? Och hur firar du vår alldeles speciella dag? (Svar mottages tacksamt!)

Skolbibliotekens roll i nya skollagen

2010-10-07T21:30:00.001+02:00

Detta ämne diskuterades i en paneldebatt på Bok & Bibliotek i Göteborg nyligen. Stefan Pålsson sammanfattar debatten åt oss på Skolverkets hemsida. Inget nytt egentligen, men kanske något att sticka i handen på skolledare, som inte har samma koll som vi själva?

Vilken bok vill du läsa?

2010-10-07T21:17:00.003+02:00

Det finns sidor på nätet som hjälper dig välja en skönlitterär bok utifrån intressen och humör. En sådan sajt är engelskspråkiga Whichbook, som med hjälp av olika valbara parametrar ger dig förslag på böcker värda att läsa. Vill du ha en glad eller ledsen bok? Du bestämmer! Sidan känns dock inte fullt så nyter som den vill göra gällande. Ett betydligt bättre alternativ för oss svenska läsare är BookDesire, som fungerar på samma sätt som ovanstående, men både känns och är betydligt mer lättnavigerat. Sajten är framtagen av det svenska företaget Axiell, som tillhandahåller IT-relaterade tjänster för bibliotek, museer och arkiv i Norden.

Fantastiskt verktyg för källkritiska kunskapare!

2010-10-07T20:57:00.001+02:00

WebbIT är en sajt som enligt egen utsaga är en guide till nätet som erbjuder "självstudiematerial i form av filmer, ljudfiler, pdf-filer m.m." Allt detta är helt sant, men sidorna innehåller mycket mer än så. Sajten är indelad i sex teman: Faktakällor (ger dig söktips om olika ämnes-områden), källkritik (mycket bra studiematerial), läslust (boktips m.m.), omvärld (omvärldsbevakning om IKT), söktips (informationssökningens ABC) och verktyg (praktiska tips om diverse källor och tillörande källkritik).

Bakom sidan står ILS, Informations- och lånecentraler i samverkan. Sajten är fortfarande ny, vilket påverkar materialomfånget, som än så länge är begränsat.

Sajten andas webb 2.0. I synnerhet uppskattar jag att mycket av informationen är grafisk; ofta är tipsen gjorda som filmer. Här finns mycket att hämta för alla som är intresserade av källkritik och informationssökning! Sajten gör dessutom försök till att ta traditionella (tryckta) källor i beaktande, något jag länge saknat i diskussionen. För visst är källkritiskt tänkade och informationskompetens minst lika viktigt oavsett källform?

Ny skollag antagen

2010-09-20T21:24:00.001+02:00

Den nya skollagen antogs nyligen. Den börjar gälla från den 1 augusti 2010. Lagens viktigaste passus för skolbibliotekens vidkommande är som följer:

"Alla elever ha tillgång till skolbibliotek. Detta gäller även för fristående skolor."

Nu följer en lång process där vi i praktiken får se vad denna något luddiga beskrivning innebär. Personligen ser jag gärna att skolinspektionen sätter upp kriterier och definitioner på vad ett skolbibliotek är, samt vilka uppgifter skolbiblioteket har i ett pedagogiskt sammanhang.

Läs den antagna lagen i sin hehet här!

10 tips för framgångsrik forskning

2010-09-19T20:58:00.001+02:00

Sidan Six Revisions ger bl.a. tips och djuplodande artiklar om hur webbredaktörer och webbutvecklare bättre kan nå fram med sitt budskap. I en nyligen publicerad artikel görs en genomgång av hur i första hand forskare och studenter bättre kan hitta och sprida information, som publicerats på nätet. Dessa tio tips är inte bara nyttiga för redan nämnda grupper, utan kan säkert också användas i syfte att lära våra elever att bättre hitta vad de söker.

Ett av tipsen sticker bl.a. hål på myten om att informationssökare på nätet har en tendens att ge upp om inte resultat levereras snabbt nog. Den oskrivna regeln om att de flesta ger upp sin informationsjakt om de inte hittar vad de söker på "tre klick", visar sig vara falsk. Tvärtom är det så att många söker på uppåt 15 platser i jakten på fakta.

Källkritiska skollänkar

2010-09-16T20:52:00.001+02:00

Skollink är en sida som främst riktar sig till elever och pedagoger i grundskolans senare år samt gymnasiet. De tusentals utvalda länkarna är indelade skolämnesvis. Länkarna är betygssatta och - vilket glädjer Skolbibliotekarien! - även källkritiskt granskade.

Hur rigorös den källkritiska bedömningen är låter jag vara osagt, men länksamlingen lovar gott!

Allt är möjligt i ett bibliotek...

2010-08-25T22:30:00.001+02:00

Kan bara inte motstå detta roliga klipp...

Nätverk för skolbibliotekarier i Norden

2010-08-24T22:41:00.001+02:00

Besök detta utmärkta forum för alla med intresse för skolbibliotek! Här finns massor av likasinnade att utbyta tips och erfarenheter med. Bli medlem i detta nätverk idag, om du inte redan är det!

Behöver skolbibliotek böcker?

2010-08-23T22:07:00.003+02:00

Kika på nedanstånde filmklipp för en intressant diskussion kring tryckta böckers roll i det samtida skolbiblioteket. Diskussionen belyser också skolbibliotekariens yrkesroll på ett bra sätt. Kontentan är att den digitala erans elever (inte helt oväntat) kräver mer vägledning av professionella informationspecialister. Den kunskapen saknar ofta lärare. Något som nämns i klippet, och som jag personligen tror är oerhört viktigt, är att tillgängliggöra och förenkla tekniken, så att den blir enklare att använda i studiesyften. Information kan lätt bli ett informationsöverflöd som snarare försvårar för elevens lärande. Vikten av en mångfald medietyper kan inte nog understrykas. Alla individer lär på olika sätt, därför behöver vi den tryckta boken i samma utsträckning som ljudböcker, filmer och bra webbmaterial.

Se klippet nedan - och fundera över hur skolbibliotekets mediebestånd förändras om man på allvar menar att alla elever har olika lärstilar och därför kräver en mångfald medieformer och lärandesituationer.

50 fria pedagogiska verktyg

2010-06-28T01:24:00.002+02:00

Så här innan sommaren kör igång på allvar vill jag passa på att tipsa er alla om en länklista med hela 50 fria pedagogiska verktyg till datorn. Listan innehåller praktiska program som med fördel kan användas i undervisningen. Allt är dessutom indelat ämnesvis. Enda nackdelen, som så ofta, är att programmen/verktygen enbart finns på engelska.

Listan hittar du här!

PS. Ha ett skönt sommarlov!

Kosmix

2010-05-28T23:42:00.008+02:00

Kosmix är en sökmotor som i likhet med en del andra ger mer än Googles sökträffar. Kosmix ger dig överblick över ett ämne, men också länkar, bilder, filmer, artiklar och bloggar på ett mycket överskådligt sätt. Jag har haft stor nytta av denna sökmotor, bl.a. då elever vill orientera sig i ett ämne de fått i uppgift att skriva om.

Lär dig t.ex. mer om den industriella revolutionen!

Kollan källan som wiki

2010-05-10T01:35:00.001+02:00

Skolverkets utomordentliga sida för källkritik och IKT i skolan - Kolla källan - har nu fått ett komplement i en nystartad wiki. Wikin är inte en kopia av hemsidan på Skolverket, utan skall ses som ett levande forum för alla med ett intresse för för Kolla källans fokus.

Lär dig att...

2010-05-08T00:54:00.005+02:00

...praktiskt taget göra allt mellan himmel och jord med hjälp av tjänsten Howcast. Sidan är fylld med bra och instruktiva filmer, där du bl.a. kan lära dina elever att skirva en artikel i Wikipedia.

How To Create a Wikipedia Article on Howcast

Howcast är ett bra verktyg, som borde få alla IKT-intresserade att jubla av lycka! Som fallet oftast är, på nätet som i verkligheten, finns också andra mycket bra alternativa sidor med samma typ av innehåll. Prova även t.ex.

Informationshistoria

2010-05-01T21:47:00.009+02:00

En bra film, som på under 10 minuter beskriver Internets utveckling under 50 år. Bra att ha som referens när vi idag tar detta digitala bibliotek för självklart.

Att teknikskiften tar tid att ta till sig är inget nytt. Så var det även då den tryckta boken introducerades...

Gratis verktyg för skolan

2010-04-21T13:05:00.001+02:00

Sidan, med det fyndiga namnet Cool Tools for Schools, har massor av bra länkar till program man kan använda i skolan. Du kan bl.a. göra radio, filmer, musik, scheman m.m.

Det bästa av allt är att det är gratis!

Inspirerande samarbete!

2010-04-19T22:24:00.001+02:00

Göran Brolund, samhällskunskapslärare vid gymnasiet Fyrisskolan i Uppsala, arbetar konstruktivt och målmedvetet mot att lära elever källkritiskt tänkande. Tillsammans med skolbibliotekarien, Jonas Peterson, arbetar de båda för att öka elevernas måluppfyllelse. Framför allt gör de undervisningen attraktivare!

Brolunds kommenatar om skolbibliotekariers kompetenser talar sit tydliga språk:

— Jag samarbetar väldigt mycket med biblioteket, säger Göran Brolund. Att lära eleverna att söka, hitta, kritiskt granska och bearbeta information ser jag som mycket betydelsefullt. Inom det här området har skolbibliotekarierna goda kunskaper som vi lärare borde dra mer nytta av än vi gör idag. De kan mycket mer än att ”ge boktips”. [Källa]

Läs mer om deras samarbete här!

Positivt om elevers källkritik!

2010-04-11T21:56:00.003+02:00

Enligt en nysläppt rapport från Skolverket om IT-användning och IT-kompetens har en stor majoritet svenska elever i grund- och gymnasieskolan fått utbildning i källkritik och informationshantering på nätet. Detta är mycket positiva nyheter för alla oss som dagligen arbetar med dessa frågor! Nu är det dags att göra en satsning, som på allvar befäster den positiva trenden.

Nästan åtta av tio elever i årskurs 7-9 och nästan nio av tio gymnasieelever anger att de har fått lära sig i skolan att vara kritiska till information som de hittar på Internet. I årskurs 7-9 anger närmare åtta av tio elever att de har fått lära sig i skolan att vara försiktiga med vad de skriver eller publicerar om sig själva och att använda Internet på ett schyst sätt. (Källa)

Rapporten redovisar också elevernas syn på sin egen IT-kompetens. När det gäller den visar siffrorna att 90% av eleverna i grundskolans senare år tycker att de är mycket bra på att använda datorer.

Här tillåter jag ett tvivel. Min yrkeserfarenhet visar att elever ofta har goda kunskaper - men de kunskaperna är kopplade till mycket specifika tillämpningar. Få elever på högstadiet kan exempelvis använda en referensförteckning i ett ordbehandlingsprogram eller presentera ett arbete i Power Point.

Omvärldsbevaka med bloggar

2010-04-10T23:47:00.002+02:00

Library Index - eller Libdex, som det kallas i sin förkortade form - är en portal där allt som rör bibliotek på nätet samlas. Där hittar du länkar till massor av nyttiga sidor, också för oss skolbibliotekarier! Portalen listar även engelskspråkiga biblioteksbloggar. Tyngdpunkten ligger på folkbibliotek, men mycket är av allmänintresse också för oss skolbibliotekarier.

Söker du enbart skolbibliotek som bloggar kan du hitta en bråkdel av dem i Bloging libraries wiki.

Omvärldsbevakning behövs, och blir allt viktigare i en tid då förändringens vindar blåser hårdare än någonsin. det är en spännande tid, men för att följa med i mediebruset behövs också nationella tendenser tas i beaktande. Skolbibliotek.se har en utmärkt lista med bloggar och sociala nätverk om - och för -skolbibliotek. Besök den!

Kunskapsarbete i skolbiblioteket

2010-04-07T21:34:00.002+02:00

I dag släppte Nationella skolbiblioteksgrupen en kunskapsöversikt med titeln Elevers kunskapsarbete i skolbiblioteket. Rapporten är skriven av Jenny Henning Ingmarsson, och pekar på ett antal tendenser, bland de viktigaste slutsatserna finns:

att fokus bör flyttas från sökteknik till elevers användande av den information de hittar,
att lärare har obefintliga kunskaper om hur elever använder informationshantering skolmiljö,
att den absoluta majoriteten av lärare och skolledare har mycket dåliga kunskaper om vad skolbibliotek är, samt hur det kan användas som resurs i det pedagogiska arbetet,
att det avgörande samarbetet mellan lärare och skolbibliotekarie sällan kommer till stånd då det inte alls ingår i lärarutbildningen,
att elevernas möjligheter till att utveckla sin läsning av olika texttyper är mycket eftersatt, samt
att eleverna sällan får träning i att läsa, tolka och kritiskt granska skilda texttyper.

Rapporten är intressant läsning, som borde sättas i handen på alla landets skolledare och lärarutbildare. Skolbiblioteken är nog Sveriges minst utvecklade pedagogiska resurs. Med skolbibliotekariers hjälp kan elevernas måluppfyllelse öka markant, men det kräver en hel del av både lärare, skolledning, lärarutbildare - och skolbibliotekarier.

Intressant debatt!

2010-04-01T23:13:00.001+02:00

KB skriver inlägg som kretsar kring deras nya roll som bibliotekssamordnare. Ett av dessa inlägg handlar om skolbibliotekens roll i framtiden. Inläggen har blivit många, och en stor del av dem har fokus på vår yrkesroll.

Läs och begrunda!

Skolbibliotekarien har upmärksammats!

2010-04-01T23:08:00.000+02:00

Undertecknad hade förmånen att bli intervjuad av Anette Holmqvist för Sveriges regionala skolbiblioteksföreningars räkning. Om du vill läsa mer om mina tankar kring skolbibliotek i allmänhet - och bloggande i synnerhet tycker jag du ska klicka dig in på Skolbibliotek.se.

Google i skolan

2010-03-30T20:57:00.003+02:00

Att sökmotorn Google är den mest använda sökmotorn betyder inte att det är den bästa. Däremot är de duktiga på att marknadsföra sina tjänster. En del av sin marknadsföring riktas mot viktiga grupper, så som bibliotekarier och tekniker.

Andra intressenter är inte sena att haka på. Ett exempel på det är Free technology for teachers, som är en blogg som bevakar och ger tips på gratis teknik för lärare. De har också tagit fram en en "steg-för-steg"-manual till Googles tjänster, med fokus på hur de kan användas i skolan.

Testa själv - manualen passar alla som arbetar i pedagogisk verksamhet!

Google for Teachers

Katastrofkarta

2010-03-27T23:07:00.001+01:00

Visa A Nation Without School Librarians på en större karta

Den ekonomiska krisen har inte bara slagit hårt mot skolbiblioteken i Sverige, också i USA har ett antal skolbibliotek lagts ned eller fått minskade resurser.

Att läga ned skolbibliotek är en katastrof för den pedagogiska verksamheten. Som vanligt är det de utan stark röst som får ta smällen - barn och ungdomar.

Jag hoppas detta nya årtioende lyckas föra fram positivare siffror, både nationellt och internationellt.

Full tillgång med Live Mesh

2010-03-26T23:26:00.004+01:00

Microsoft är företaget som levererar. Man kan tycka vad man vill om deras monopolliknande ställning, men ingen kan förneka att de göra produkter som levererar vad de lovar. Bland de senare är Live Mesh, ett otroligt smidigt sätt att lagra och integrera all din information från en och samma åtkomstpunkt.

Live Mesh är än så länge i teststadiet, men jag har använt tjänsten ett tag och inte haft några problem alls. Det funkar hur smidigt som helst! Men exakt vad är det då? I korthet är det en sida där du med hjälp av ditt Windows Live-konto (MSN, Hotmail, Live etc) loggar in. Ett program installeras på din dator som låter dig kommunicera med andra datorer du lägger till i ditt nätverk. Du har med andra ord möjlighet att fjärrstyra din dator från vilken plats som helst via din bärbara maskin!

Fjärrstyrningen innebär att du aldrig mer behöver släpa med dig USB-minnet; du har alltid tillgång till alla filer du kan tänkas behöva, oavsett vilken av dina datorer du skapat filen i. Du har givetvis också tillgång till all den programvara du installerat på den dator du fjärrstyr. Enda kravet är att du installerat Live Mesh på alla de datorer du vill ska ingå i ditt virtuella nätverk samt att den dator du ansluter till är påslagen och ansluten till nätet (och ditt hemnätverk).

Live Mesh bjuder också på 5GB lagring, där du kan spara filer för snabb åtkomst utan att behöva fjärransluta till en annan dator. Tjänsten är gratis på denna basnivå!

Applikationer för oss skolbibliotekarier? Tja, där har jag än så länge inga bra idéer. Däremot tror jag detta kan vara suveränt för skolor, som vill ha ett nätverk som enkelt möjliggör åtkomst till samtliga hårddiskar...

Att se möjligheterna med skolbiblioteksverksamhet

2010-03-16T20:56:00.003+01:00

Följande inlägg kretsar kring tre olika arbetsmetoder. Utställningsverksamhet, informationskompetens och engagemang i stort och smått. Håll tillgodo!

Att arbeta med föremål och utställningar
Jag har ständigt utställningar i biblioteket. För att lyfta utställningarna köpte jag in glasvitriner med tillhörande belysning. Detta har blivit känt som Samlarnas museum. Varje år ordnar jag och biblioteksrådet en tävling som går under namnet Supersamlaren. Kravet för att få vara med i tävlingen är att man samlar på något.

Mellan 20-30 brukar anmäla sig och få möjlighet att ställa ut sina samlingar. Allt från Pokémon-kort till mynt, servetter och suddgummin har äntrat skåpen. Vid läsårets slut väljer biblioteksrådet ut tre samlingar som hela skolan sedan får rösta på. Prisutdelningen sker med utdelning av diplom och presenter. Utställningarna kompletteras med litteratur (i de fall det finns att tillgå) samt kortare tips på hur intresserade kan gå vidare på egen hand.

En del elever får också presentera sitt samlande inför klassen. De gör då en Power Point under handledning av skolbibliotekarien eller läraren. Detta är ett sätt att koppla utställningarna till kunskap. Jag ser föremål som en form av text. Tanken med läroplanens ”vidgade textbegrepp” är ju också att få eleverna att se mer otraditionella kunskapskällor som ”textformer”.

Informationssökning som pedagogiskt verktyg
Jag har förmånen att då och då också undervisa elever i SO på högstadiet. Då använder jag mina kunskaper kring källhantering och informationssökning på ett sätt som möjliggör för mig att följa elevgruppen från början till slut, något man tyvärr alltför sällan får i renodlad biblioteksundervisning. Personligen tror jag att det är utmärkt om skolbibliotekarien har viss pedagogisk kompetens. Jag tror också att yrkesgränserna kommer att bli mindre synliga i framtiden. Det handlar ju till sist om kompetenser, inte yrkesgrupper. Givetvis skall man hålla på sin yrkeskompetens, men kommer inte Moses till berget får man ibland ta berget till Moses…

SO läser eleverna oftast som teman Som exempel väljer jag 1700-talets revolutioner. Jag har genomgång på det aktuella temat. Eleverna får sedan välja en av revolutionerna som de skall skriva ett arbete om. Jag har ganska gedigna genomgångar om källkritik, bildmanipulering, upphovsrätt och skrivprocess. Eleverna får också träna på att skriva referenser, något de är ovana vid sedan mellanstadietiden. Dessa pass har jag i klassrummet. Utgångspunkten hämtar jag från Carol Kuhlthaus teorier om informationssökningsprocesser.

Vid själva forsknings- och skrivprocessen arbetar klassen växelvis i skolbiblioteket. De har då tillgång till alla källor samt datorer de använder för att skriva sina arbeten.

Jag har märkt att eleverna sällan eller aldrig får veta vad som förväntas av dem då de ”forskar”. De ska skriva en uppsats, vara källkritiska och arbeta självständigt utan att få verktygen. Personligen tror jag att vi som skolbibliotekarier kan fylla en mycket viktig roll, eftersom vi har kunskapen och kompetensen att förmedla arbetsverktyg eleverna kan använda under informationssökning, källkritiskt tänkande och skrivprocess. På så vis blir eleverna också bättre förberedda för de högre studier som väntar.

Engagera dig!
Inget ger större genomslag för vårt yrke och vårt skolbibliotek som engagemang. Nu talar jag inte enbart om engagemang för att väcka läslust eller undervisa elever i källkritiskt tänkande. Jag sträcker tanken längre än så. Det krävs engagemang i arbetslag, ämneslag – och ledningsgrupp. Det krävs också att man som skolbibliotekarie gör sig oersättlig genom att integrera biblioteket i så många pedagogiska sammanhang som möjligt. Skolbiblioteket skall vara ett pedagogiskt arbetssätt, inte en lokal!

Jag har som mål att alltid säga något om mitt arbete på personalkonferenser och andra möten. Webbsidor, bloggar och mer informella samtal kompletteras av ren ”reklam”. Jag brukar bl.a. var aktiv på föräldramöten, då jag också delar ut en informationsfolder. Engagemanget sträcker sig också till eleverna. Att finnas där eleverna finns har blivit ett motto för mig. Därför försöker jag verka också i de digitala miljöer våra ungdomar ofta besöker: Youtube, Facebook m.fl.

Mitt råd är att alltid vara aktiv. Det du kan bra ska du också förmedla till andra. Så var inte blyg, utan våga vara en ledande kraft för skolutveckling!
Glöm inte heller att ta hand om era skolbibliotek – de är sannerligen fyrbåkar för såväl kunskap som fantasi!

Detta inlägg går även att läsa på Skolbibliotek Östs ypperliga blogg, där jag för tillfället gästbloggar.

Klassiker - en tidlös succé!

2010-03-09T17:23:00.005+01:00

Mitt senaste inlägg handlade mycket om min syn på yrket, samt vilka konsekvenser det kan få för hur man arbetar. Jag lovade då en uppföljning där jag berättar kort om hur jag gör för att synas i skolans verksamhet. Här kommer nu några arbetsmetoder jag fått uppskattning för – och som dessutom hjälpt mig att bli en kugge i ett pedagogiskt sammanhang.

Först ut är något alla skolbibliotekarier arbetar med från tid till annan: De litterära klassikerna. Hoppas mina arbetsformer kan inspirera någon!

I både åk 6 och 7-9 har jag sedan en tid tillbaka arbetat med litterära klassiker. Temat pågår allt från en termin till ett helt läsår. Tidsmässigt upptar temat en timma varje vecka, utöver detta läser eleverna också hemma. Av största vikt är att planeringen sker tillsammans med läraren. Upplägget är som följer:

1. Skolbibliotekarien har fem genomgångar om litteraturens historia. Dessa ”föreläsningar” sker i dialog med eleverna, och är inte renodlat historiska utan syftar till att knyta dåtid med nutid. Elevernas förförståelse är i centrum. Jag använder mig av presentationer där eleverna får åhörarkopior, som de sparar i en ”klassiker-pärm”. I pärmen läggs också bokrecensioner och textsamtal i punktform. Skolbibliotekarien och läraren är likvärdigt aktiva i alla steg i temat.

2. Skolbibliotekarien och läraren väljer ett antal titlar (ca 20) som eleverna har att välja bland. Alla elever skall läsa minst fem klassiker; de flesta läser fler.

3. Eleverna delas in i grupper om 4-5 elever. Indelningen sker i första hand utifrån läsnivå. Grupperna tilldelas första boken, därefter väljer de själva valfria böcker utifrån de 20 titlar som står till buds. Oftast finns också ett lättläst alternativ. De läser (högt) en timma varje vecka, men uppmanas också läsa hemma. Gruppen kommer då överrens om hur långt de skall läsa hemma.

4. När en grupp läst färdigt en bok har de ett textsamtal utifrån öppna frågeställningar. Alla skall vara aktiva! Efter textsamtalet skriver de individuella bokrecensioner.

5. Skolbibliotekarien har också tre pass med bokprat om klassiker (1700-talet till nutid). Under dessa pass diskuteras och kanon-begreppet. Dessa lektioner varvas mellan lästillfällena för att bryta arbetsformer.

6. Som avslutning läser hela klassen en gemensam klassiker, som läraren och jag gemensamt valt. Därefter avslutas hela projektet med att vi ser filmversionen av denna avslutande klassiker. Sista tillfället ägnas åt att diskutera likheter/olikheter mellan boken och filmen. Detta brukar vara mycket uppskattat!

Nästa gång skriver jag något om hur jag arbetar med utställningsverksamhet, informationskompetens och hur jag synliggör skolbiblioteket genom olika engagemang. Väl mött också då!

Detta inlägg går även att läsa på Skolbibliotek Östs ypperliga blogg, där jag för tillfället gästbloggar.

Arbetar du som skolbibliotekarie?

2010-03-02T22:12:00.003+01:00

– Arbetar du som skolbibliotekarie…?

– Jo, det gör jag…

– Men det kan väl inte vara så kul. Sitta i ett tyst rum och sätta upp böcker i hyllor… Är det inte tråkigt?

Ovanstående konversation kan få representera människors okunskap om vårt yrke. Skolbibliotekarieyrket är (åtminstone i Sverige) än så länge ett yrke i periferin, några fasta yrkestraditioner finns egentligen ännu inte. Skolbibliotekarien har inte heller någon egentlig professionsutbildning att luta sig mot. Vi är allt från läraren med några timmar i ett bokrum, bibliotekarien på folkbiblioteket som några timmar i veckan bokpratar på kommunen skolor till den heltidsanställde skolbibliotekarien med både pedagogisk utbildning och biblioteksutbildning med sig i bagaget.

Själv tillhör jag den senare kategorin. Jag är en 35-årig man boendes i södra Småland, närmare bestämt i Älmhult, ett stenkast från den vackra sjön Möckeln. Jag har arbetat med allt från säljare till personlig assistent och lärarvikarie innan jag slutligen bestämde mig för att utbilda mig till bibliotekarie. Efter examen 2007 vid Växjö universitet (numera Linnéuniversitetet) fick jag en fast tjänst som skolbibliotekarie i Växjö kommun.

Min tjänst i dag är delad: hälften av min tid är jag på en mindre F-6-skola, andra hälften på Växjös största högstadieskola. Min syn på vad ett skolbibliotek borde vara har lett till att jag medvetet valt ett utåtriktat arbetssätt. Större delen av min tid befinner jag mig i klassrummen, där jag undervisar eleverna i allt från källkritiskt tänkande till litteraturkunskap och studieteknik.

För mig är skolbiblioteket inte isolerat till en lokal. Nej, skolbiblioteket är för mig en pedagogisk idé, som i bästa fall genomsyrar alla undervisning på skolan. Skolbibliotekariens kompetenser blir då synliggjorda för skolans arbetslag, inte en profession satt på undantag. I enlighet med detta försöker jag vara aktiv i arbetslag, ämnesråd och ledningsgrupp, men också som skolutvecklare, med ständig fortbildning och omvärldsbevakning i fokus.

Låter det som en enkel ekvation för framgång? Jo, och fullt så lätt är det inte alltid. Detta vet alla som någon gång stött på patrull. Visioner är ibland svåra att förverkliga, oavsett hur energisk man är.

Lite mer praktiska exempel på hur jag arbetar för att förverkliga mina visioner får du i nästa inlägg. Väl mött då!
Detta inlägg går även att läsa på Skolbibliotek Östs ypperliga blogg, där jag för tillfället gästbloggar.

Kika gärna in där!

Önskelista 2010

2010-01-17T23:21:00.003+01:00

Så här i början av vårterminen ser jag framför mig ett antal saker jag önskar mig. En slags personlig önskelista helt enkelt. För vem har sagt att att önskelistor endast hör hemma juletid?

- Att skolbibliotekens plats i skollagen får ett positivt genomslag. För oavsett lagtextens utformning hoppas jag detta kan vara startskottet på att skolbiblioteken faktiskt får en reel bertydelse också för de många skolor som helt saknar skolbiblliotek.

- Att e-bok/tryckt bok äntligen kan sluta upp att vara oförenliga storheter. Dessa kontrahenter är texter, om än i skilda medieformer.

- Att skoldebatten upphör att kretsa så mycket kring ordningsfrågor och i stället fokuserar på skolans viktigaste uppgift: lusten att lära och glädjen att undervisa! Visst, ordning i klassrummet vill alla pedagoger ha, men detta får aldrig bli ett självändamål; det pedagogiska kunskapandet måste alltid hamna i förrummet. Ibland omöjliggörs dock detta av bristen på ordning. Detta måste åtgärdas, dock inte på bekostnad av att vi tappar pedagogisk experimentlust.

- Att skolan får arbetsro. Nya lagar och kursplaner i all ära, men arbetsro och pedagogisk reflektion är nog det svenska pedagoger saknar mest av allt. När bruset lagt sig kanske skolbibliotekens pedagogiska fördelar också kan höras på ledningsmöten, i personalrum och i klassrum. Kort sagt: mindre pappersarbete, mer konkret metodik och didaktiska visioner.

- Att skolan än mer blir en del av samhället. Att elevernas förkunskaper bättre tas tillvara i skolan. Varför räknas vissa kunskaper som mer värda än andra? Är romersk retorik mer värt än samtalet runt köksbordet? Släpp in samhället i skolan, så blir skolan inte en isolerad ö man ska ta sig igenom med godkända omdömen, utan en plats dit man går för att bygga vidare på de kunskaper och erfarenheter man fått under håltimmens World of Warcraft-session.

Skolbibliotekarien önskar alla...

2009-12-18T23:27:00.001+01:00

Skolbibliotekariens credo eller Personliga tankar om min roll i skolan

2009-12-18T23:19:00.002+01:00

I skolan vilar all verksamhet i grunden på en pedagogisk bas. All personal på skolan skall i olika utsträckning utgå från detta i mötet med eleven.

I praktiken innebär detta en tudelad uppgift: dels skall man fostra barnen att bli självständiga, demokratiska medborgare med sinne för rättvisa och likabehandling. Dels skall man också stödja och vägleda eleverna i deras kunskapssökande. Det pedagogiska arbetssättet är alltså inte enbart lärarens ansvar. Också skolbibliotekarien har en viktig roll att fylla, inte minst som vägvisare i ”informationsdjungeln”.

Mitt intresse för skolbibliotek bottnar också i ett personligt intresse för skolan, pedagogiken och skolbiblioteket som en del av den pedagogiska verksamheten. Jag har arbetat som lärare på en högstadieskola, och därmed sett skolans värld utifrån skilda perspektiv. Än idag balanserar jag mellan bibliotekariens roll som kunskapsorganisatör och textförmedlare och pedagogens roll, som undervisande och inspirerande.

Jag tror mig ha hittat en yrkesidentitet som tar tillvara på båda kunskapsfälten. I rollen som lärare är det självklart bra att vara informationskompetent. Källkrititiskt tänkade och kunskapssökande är viktiga delar i all undervisning. Likaledes är det viktigt för bibliotekarien att ha någon form av pedagogisk kompetens. Eleven skall lära sig något, medvetet eller omedvetet. För mig är skolbiblioteket ett pedagogiskt arbetsredskap. Den stora utmaningen är att förmå en större andel lärare att utnyttja denna resurs. Jag anser inte att jag representerar en yrkesgrupp; jag representerar ett antal kompetenser. Om jag lyckas förmedla något av den kunskapande glädje och upptäckariver jag själv upplevt till elever och lärare har jag nått ett viktigt mål.

Den kärlek till litteratur och kunskap jag har kom inte utan hinder. I skolan var jag en medelmåttig elev. Andra skulle kanske säga lat. Jag kunde, men ville inte. Jag erövrade språket till stora delar genom serier. Det lokala biblioteket gjorde sitt. En plats dit jag kunde gå utan att förställa mig. Lite av den känslan vill jag ge eleverna när de besöker skolbiblioteket. Skolbiblioteket som en oas där kunskap och fantasi möts i en härlig blandning. Skolbiblioteket är en plats där kunskap skapas; kunskapande i stort och smått. Denna plats bör inte vara begränsad till en fysisk lokal, även om det är där grunden kanske läggs. Skolbiblioteket får aldrig bli en statisk plats, utan skall sjuda av skapande i alla former. Kort sagt: ett laboratorium för kunskap och fantasi!

För en sak är säker: att arbeta som skolbibliotekarie är bland det roligaste som finns! Ingen dag är den andra lik. Ibland jobbigt, javisst, men alltid äkta och passionerat. För vilket annat yrke kombinerar lärare, forskare, inredningsarkitekt, inköpsansvarig, ekonom, informatör, webbredaktör, författare, mediespecialist, teaterapa, socialt bollplank och kunskapsorganisatör?

Skollagen...igen

2009-12-16T23:18:00.003+01:00

Enligt vår uppfattning har de allra flesta skolor i samtliga skolformer redan i dag tillgång till bibliotek på ett eller annat sätt. Tillgången till skolbibliotek måste kunna anordnas på olika sätt beroende på de lokala förhållandena vid varje skola. (Källa, s 259-260.)

Björklund har tagit ett mycket, mycket litet steg i rätt riktning i lagrådsremissens förslag till ny skollag. Att ordet skolbibliotek nu också ryms i skollagen är visserligen klokt, men var finns det kvalitativa innehållet? Ett skolbibliotek - ja visst, men vad hjälper en hylla med böcker om utbildad personal saknas, som kan vägleda, stimulera och implementera skolbibliotket som en pedagogisk resurs. Det är synd att regeringen valt att inte lyssna till remissinstanser som Skolverket och Svensk Biblioteksförening.

Jag är besviken.

Hur stort är nätet?

2009-12-15T00:14:00.006+01:00

Det är en fråga jag ofta får från elever. Att Internet är ofantligt stort inser vi alla då vi får upp mängden sökposter på skärmen. Men hur stort det är går inte att besvara, eftersom Internet är en levande informationsmängd som hela tiden förökar sig i en takt som vida överstiger alla andra informationskanaler i historien. Eller vad sägs om följande:

WatchKnow

2009-11-26T08:53:00.004+01:00

WatchKnow kan enklast beskrivas som YouTube för skolan. Du hittar videofilmer organiserat efter skolans ämnen. Indelningen bygger på amerikanska förhållanden, vilket också märks i innehållet. Allt material har också rekommenderade åldersnivåer samt recensioner av andra användare.

Detta är ett lysande exempel på att lärande faktiskt är kul! Det lämpar sig bäst för högstadiet och uppåt med tanke på att innehållet är på engelska. Du hittar även bra tips och inspiration till nytta för undervisningen!

Historiska kartor

2009-11-17T22:13:00.004+01:00

Lantmäteriet har en stor mängd historiska kartor som jag tycker är en guldgruva. För skolbiblioteket är kartor en ofta bortglömd del. Än värre är väl glömskan när så få faktiskt använder tryckta kartor för att hitta rätt i geografin.

Historiska kartor kan med fördel användas i flera skolämnen. Några exempel:

Historia: Undersök hur närmiljön förändrats genom storskiften etc.
Geografi: Hur har urbaniseringen påverkat kulturmiljön?
Samhällskunskap: Hur kan man spåra ekonomiska skillnader via kartor?
Matematik: Mät kyrkotätheten på 1700-talet; jämför med nutid.
Bild: Rita en tredimensionell karta av en förlaga från 1800-talet.

Kika själv och låt dig inspireras till kartografiska stordåd!

Ord som betyder

2009-11-14T23:50:00.006+01:00

Att språket är av största vikt vet alla. Att det också finns smarta verktyg för att föhålla sig till språk kanske inte alla känner till. Ofta tänker man inte på att det rent kvantitativa användandet av ord - med andra ord orvalet - påverkar det budskap du vill få ut.

För att få nya insikter testade jag verktyget Wordle, där du kan få nyckelord (de vanligast förekommande orden i en text) uppspaltade. Det hela fungerar ungefär som de nyckelordslistor ("taggar"), som ofta finns med på bloggar. Wordle låter dig skapa en karta över ordförekomst. Du kan dessutom ändra färg, ordförekomt och ta bort de vanligast förekommande orden i det svenska språket. Ord som "och" försvinner med andra ord. Tyvärr fungerar sovringen sådär. Ord som "också" har en rik förekomst, trots att detta bör betraktas som ett vanligt icke-betydelseladdat ord i svenska språket.

Jag provade Skolbibliotekariens nyckelord. Den "ordkarta" som kom ut var ungefär vad jag väntat mig, även om jag blev smått förvånad över den tydliga pedagogiska slagsida Skolbibliotekarien har. Min förkärlek för pedagogisk mission i kombination med att jag gärna arbetar med informationskompetens gör kanske att ord som "information", "kursplaner" och "skola" betonas på bekostnad av "läsning" och "böcker".

Hur använder man då detta i sitt dagliga värv på skolbiblioteket? Verktyget är mest en kul grej, men kan naturligtvis också användas i syfte att belysa hur elever använder orden i exempelvis en uppsats eller ett projektarbete. Nyckelorden bör ju rimligen spegla ämnesvalet. Kanske kan det också medverka till att författaren får ett mer variationsrikt språk om han/hon upptäcker att vissa ord förekommer i var och varannan mening. Att få sitt ordval i grafisk form är betydligt mer påtagligt än en statistisk tabell...

Personligen kommer jag bl.a. testa Wordle för att ta reda på vilka förstärkningsord mina elever använder när de skriver bokrecensioner eller skriver loggbok i informationssökningen. Testa du också!

Tankar om skolan, biblioteket och livet...

2009-11-05T00:04:00.001+01:00

Följande inlägg är mycket privata tankar om skolan och kunskapen. Detta är inget inlägg i pedagogisk forskning, snarare ett passionerat inlägg för en ny-gammal syn på livslångt lärande och kunskapspassion. Ta det för vad det är. Läs med öppet sinne!

Visste du att du bara får 30 % av dina kunskaper i skolan? Det betyder också att av tio saker du kan har du lärt dig sju någon annanstans än skolan. Ingen uppmuntrande statistik för en pedagog...

Var och av vem lär man sig då? I första hand hemma, men också på stan, festen eller tillsammans med kompisen. Man lär sig av sina föräldrar, släktingar, kompisar, filmer, böcker, tidningar, musik, dataspel, idrott, konst, genom att meka med bilar och andra intressen. Listan kan göras lång.

Varför är det så att man lär sig så lite i skolan? Det beror ju inte på att man inte får en chans att lära sig. Jag tror snarare att det beror på att det skolan kallar kunskap egentligen är väldigt ointressant för många. Visst, det är bra att kunna läsa, skriva och räkna, men sen blir det mest fakta utan sammanhang. Man fyller på fakta utan att sällan ha konkret nytta av dem eller att koppla dem till något som kan vara användbart.

Kanske är det baskunskaper skolan ska satsa på istället? Mindre barn (låt oss säga förskolan upp till och med lågstadiet) har ett himla sug efter kunskap. De vill inget hellre än att lära sig räkna, skriva och läsa. Men så händer något. Ju äldre man blir ju mindre rolig blir t.ex. matten. Jag tror att det beror på att matten blir för krånglig. Den saknar helt enkelt koppling till livet utanför skolan. Samma sak med alla skolämnen. Det är roligt att kunna något om fiskar först om du skaffar ett eget akvarium. Man lär sig helt enkelt av intresse.

Jag tror också att kunskap som någon annan tvingar på dig aldrig fastnar. Det är bara genom att själv ha nytta och glädje av det man lär sig, som man faktiskt får kunskap om något; det måste helt enkelt engagera dig på något sätt. Men - och här kommer det fina i kråksången! - nästan all kunskap kan göras intressant. Om någon berättar om ett ämne på ett bra sätt blir de flesta åtminstone lite intresserade och vill lära sig mer på egen hand.

Undersökningar (källor finns, och kan skickas om så önskas; listan är lång!) tyder också på att biblioteket är människans främsta källa till kunskap. Biblioteket omfattar ju alla de saker som kan ge oss kunskaper: böcker, tidningar, musik, film, dataspel - och framför allt - en människa du kan fråga om allt mellan himmel och jord. Denna människa (en bibliotekarie!) kan inte svaren på alla dina frågor - men han eller hon vet var du hittar svaren! Och det, pojkar och flickor, är inget annat än fantastiskt! (Och visst borde detta betyda att skolbiblioteket är ett veritabelt smörgåsbord av kunskap?)

Den kände författaren Ray Bradbury har sagt följande om skolbibliotek:

"There's no use going to school unless your final destination is the library."

Lite fritt översatt:

"Du har ingen nytta av att gå till skolan om inte ditt slutliga mål är biblioteket."
Så sant som det var sagt! Mitt motto!

Tro nu inte att jag vill att skolan ska bli en plats dit barn går för att göra lite som de vill. Däremot hoppas jag att skillnaden mellan skolans värld och världen utanför suddas ut. För det är först då vi kan få kunskap att bli det roligaste som finns. Detta kommer att kräva mycket mer av skolans personal. Inte minst tror jag att den uppdelning i skolämnen vi har är meningslös. Den inspirerar inte elever att söka kunskap var helst de stöter på den. En fullkomlig ämnesintegrering är helt klart att föredra. Tematiska arbeten och att våga ta undervisningen från klassrumsmiljön ut i verkligheten tror jag är en del av framgångsreceptet. Världen är ju inte indelad i ämnen, snarare är det länkarna mellan fälten som ger aha-upplevelserna.

Diigo

2009-10-25T23:11:00.004+01:00

För de av er som inte hört talas om det utmärkta verktyget Diigo kan jag kort berätta att det handlar om ett socialt vertyg för forskning på nätet. Diigo låter dig spara sidor, stryka under, skapa anteckningar m.m. Du kan dessutom dela din forskning med andra. I utbildningshänseende är verktyget fantastiskt! Det är dessutom gratis och har en mycket bra plattform för skolor och andra lärande organisationer.

För att bättre förstå innebörden av Diigo rekommderar jag att du kikar på följande filmsnutt. Därefter tycker jag du ska testa själv. Detta är något som borde vara ett ypperligt verktyg för alla skolbibliotekarier som vill skapa en digital lärmiljö.

Skolbibliotekariens framtid

2009-10-25T22:51:00.002+01:00

Carol Simpson funderar i sin artikel, The School Librarian's Role in the Electronic Age, över skolbbliotekariens roll i en alltmer digitaliserad medievärld. Vilken roll fyller skolbibliotekarien i ett skolbibliotek som alltmer präglas av färre fysiska medier och mer av datorer och annan IT-utrustning? Hur påverkas vår yrkesroll - och hur möter vi kraven från användarna?
Simpson ser fyra utvecklingsområden som centrala för skolbibliotekarien:

1. Från underhåll av lagerlokal till konsultverksamhet
2. Dualismen mellan medieplanering och informationsförmedling
3. Från traditionell kunskapsförmedlare till informationsexpert
4. Rollen som pedagog

Dessa fyra punkter känns välbekanta för oss alla. Personligen ser jag att eleverna har mindre och mindre behov av s.k. traditionellt biblioteksarbete. Med "traditionellt" menar jag lästips, lokalisering m.m. Många användare kommer till biblioteket med kunskap om vad de vill läsa, färre kanske med insikten om omgivande läsexempel.

Vår roll blir sannolikt mer handledande än idag. Redan nu är skolbibliotekariens främsta uppgift att förmedla information av olika slag. Vår roll är dessutom pedagogisk, d.v.s. vi skall lära eleverna att själva hitta, sovra och kritikst granska informationskällorna. Vi har ingen brist på information, snarare är det så att eleverna snarare översköljs med för mycket av den varan. Vår roll blir snarare att ge eleverna en slags inre vägledning i form av metakognitiva kunskaper; informationssökning, källkritiskt tänkande, etiska förhållningssätt, lärstilar och studieteknik. Detta exkluderar givetvis inte andra arbetsområden, som läs- och skrivfrämjande arbete och kulturellt arbete.

Vår pedagogiska roll kan tyckas självklar, men ser alla oss i den rollen? Jag har sagt det för, och säger det gärna igen: vi måste föra ut vår kunskap också utanför biblotekets väggar! En allt större mängd av den information våra elever behöver finns digitalt. Den informationen når man var som helst, från en bärbar dator på fritidsgården eller via en mobiltelefon i klassrummet. Yngre användare tycker dessvärre sällan att biblioteket är den ideala platsen för informationsanvändning. Resultatet blir att vi måste ta oss dit våra användare finns. Att tro att alla söker upp oss är naivt. I vår roll som pedagog har vi ypperliga chanser att möta elever i klassrummet! Kanske kan en slags uppsökande verksamhet bli en modell också för skolbiblioteken? Jag tänker då inte närmast på delaktighet i klassrummen utan på att vara i miljöer utanför skolan. Samarbetet med folkbiblioteken kan bli en nyckel i detta.

Hur påverkar då digitaliseringen vår yrkesroll? Frånsett det redan nämnda skulle jag vilja infoga skolbibliotekens roll som sociala rum. Jag tror fortfarande att biblioteket som rum har en viktig funktion att fylla. Vi måste bara bli bättre på att anpassa oss efter användarnas behov. SAB-koder i all ära, men hur många 14-åringar förstår logiken i ett system anpassat för industrialismens mediebehov? Bryt ned, förenkla och synliggör.

Ett socialt rum innebär också mer plats för informella möten, elevmedverkan och lärande bortom klassrummet. Vi måste söka oss till elevernas förförståelse på alla plan, först då tror jag vi kan bli riktigt framgångsrika. Jag tror vidare att vi måste försöka nå eleven utanför skolan, d.v.s. ordna fritidsliknande aktiviteter som kan verka som supplement till den rent pedagogiska (klassrumsorienterade) verksamheten. Att ha sociala relationer med eleverna gör att gapet mellan dig och eleven blir mindre - också i lärande situationer.

Förslagen till nya kursplaner

2009-10-12T00:08:00.003+02:00

Regeringens förlag till nya kursplaner för grundskolan ligger nu ute på remiss. Alla kan komma med synpunkter, även vi "vanliga" människor. Jag har läst igenom delar av kursplanerna, i första hand kursplanerna i svenska, historia, religion och geografi. Valet är personligt och beror till stora delar på att det är dessa ämnen jag kan bäst. Jag har undervisat i svenska och SO samt arbetar med dessa ämnen i ämnesråd på skolan.

Vad finns för skolbibliotekens vidkommande i dessa nya kursplaner? Till att börja med tycker jag att strukturen i de nya kursplanerna lovar gott. De har "en röd tråd", de är lättare än nuvarande kursplaner att direkt applicera på undervisningssituationen. Exmeplvis utgår SO-ämnena från "centralt innehåll". Detta centrala innehåll är gemsamt för ämnena, även om innehållet ser olika ut beroende på vilka årskurser det gäller. De centrala innehhållen är uppdelade i åk 1-3, åk 4-6 samt åk 7-9.

Kursplanerna känns också mer styrande. Kunskapsmassan är indelad på ett annat sätt än tidigare, pedagogen får svart på vitt vad som bör (skall?) ingå i kursen. De påminner på så vis om de äldre kursplaner som Skolöverstyrelsen utfärdade. Denna styrning har naturligtvis två sidor. Det blir (förhoppningsvis) lättare att planera sina kurser, men pedagogen blir också mer bunden till det stoff som bör läras ut.

Förslagen till den nya kursplanerna är internationellt orienterade. Detta märks tydligt i alla kursplaner där man inflikat ett mer globalt perspektiv på kunskapsstoffet. Detta är inget nytt, men har nu tydligare satts på pränt. Tydligast blir det i kursplanen för historia (centrala mål för SO), som talar om "kulturmöten" och att "den europeiska dominansen bryts" samt vår samtid som "den globaliserade världen". Europa är inte längre normgivande på alla områden.

Jag ställer mig däremot kritisk till att historia, religion, geografi och samhällskunskap fortfarande benämns SO på låg- och mellanstadiet. Detta förvillar eleverna och lärarna. Varför inte tala samma språk i hela grundskolan? "Hoppsan skall vi börja läsa historia på högstadiet...?" Det är tydligt att högstadiet är mer ämnesinriktat, medan låg- och mellanstadiet intar en otydligare roll, som bitvis svävar mellan ämnen.

(Jag måste också framföra mitt tidigare krav: Inför informationskompetens som ett nytt, tvärvetenskapligt, obligatoriskt skolämne NU! De skolor som saknar kompetent personal (läs: skolbibliotekarie) att undervisa i detta ämne bör snarast anställa en sådan. Misstolka mig inte nu, jag menar inte att det nödvändigtvis måste vara skolbibliotekarien som håller i denna undervisning. Däremot tror jag att en skolbibliotekarie är mycket väl lämpad med tanke på att han/hon har utbildning i biblioteks- och informationsvetenskap samt har pedagogisk erfarenhet, i bästa fall också pedagogisk utbildning.)

Slutligen några intressanta citat för oss skolbibliotekarier saxade från de nya förslagen till kursplaner:

"[...] analysera, tolka och värdera olika typer av historiska källor" (Kursplan i historia)

"Hur information, åsikter och köpbudskap kan uttryckas och spridas i tal, text och bilder." (Kursplan i historia; centralt innehåll i SO)

"[...] informationssökning på bibliotek, internet och massmedier, inkluderande källkritik." (Kursplan i svenska)

"[...] insamling av information i stora textmängder och fler källorän en enda, samt strukturering av informationen." (Kursplan i svenska)

"Massmedia, reklam och propaganda. Hur information, åsikter och köpbudskap kan uttryckas och spridas i tal, text och bilder. Innehållet behandlar också hur olika medier fungerar och används samt hur källkritiska förhållningssätt och metoder kan navändas på massmedier som eleven möter i vardagsliv och studier." (Kursplan i religionskunskap; centralt innehåll i SO)

Du hittar kursplanerna i sin helhet här!

Skolbibliotekarien har uppmärksammats...

2009-10-05T23:49:00.002+02:00

...av skolbibliotek.se! Jag är glad och tacksam för alla lovord. Lovord betyder mycket, speciellt när de kommer från kollegor!

Google timeline

2009-10-04T23:54:00.004+02:00

När jag undervisade en grupp elever i att söka information kring upptäckare "upptäckte" (ursäkta den oavsiktliga ordvitsen!) jag Google Timeline. Timeline är ett mycket bra verktyg för den som snabbt vill få ett sökord uppdelat kronologiskt. Google spaltar alla sökträffars giltlighet på en klickbar kronologisk skala.

I mitt fall använde jag mig av sökordet "explorers", och fick då upp en tidskala som sträcker sig från 10.000 år f.Kr. till nutid. Mycket användbart, både för mig och mina elever!

PS. För att komma direkt till tidsskalan ska det räcka att du skriver sökord-et/en + "view:timeline". I de fall jag testat fungerar detta dock dåligt. Säkrare är att efter sökning, d.v.s. när du fått upp resultatlistan, klicka på "options" strax under sökrutan. Då får du upp ett antal sökalternativ i din vänstermarginal. Välj där "timeline". OBS! Tyvärr fungerar ovanstående än så länge bara i den engelskspråkiga versionen av Google.

Skolbiblioteket som pedagogisk resurs

2009-10-03T17:27:00.001+02:00

Skolverket är en av de tyngsta remissinstanserna gällande den nya skollagen. Därför är det med glädje jag ser att skolverket anser att skolbiblioteken bör ligga under rubriken pedagogisk resurs. Inte som i nuvarande förslag under "lokaler och utrustning".

För mig är skolbiblioteket en pedagogisk idé, som sträcker sig långt utanför bibliotekets rum. Skolbiblioteket består av pedagogiskt värdefull utrustning och materiel, som datorer, böcker, databaser, tidskrifter etc. MEN skolbibliotek utan skolbibliotekarie är en lokal utan länk mellan elev och innehåll.

För mig är det självklart att skolbiblioteket sköts av experter. Skolbibliotekarien är en sådan expert, med kunskap och kompetens i både biblioteks- och informationsvetenskap och pedagogik. Skolbibliotekarien skall i sammahanget föra in bibliotekets resurser i den dagliga undervisningen. Det är ingen lätt uppgift, men blir omöjlig om han eller hon inte ens erkänns som en del i det pedgogiska arbetslaget.

Sociala medier

2009-09-21T21:57:00.010+02:00

Sociala medier är något som i hög grad berör skolbiblioteken. Fler skolbibliotek börjar också använda sig av wikis, bloggar, Facebook m.fl. för att nå ut till sina användare. Personligen tycker jag allt detta är bra - men då och då måste man också ställa sig kritisk till varför skolan så sällan lär eleverna de kunskaper för livet de så väl behöver.

Man säger sig premiera kritiskt tänkande, men sväljer lärobokstexten utan kritiskt omdöme. Här har skolbibliotekarierna en mycket viktig roll att fylla. En roll där vi som medieexperter kan lyfta frågan både i klassrummet och lärarrummet.

En sak är säker: vår verklighet ändras, och den ändras snabbt. Ska våra barn och unga överhuvud taget få ut något av sin tid i skolan måste vi tala till deras förförståelse. Sociala medier är ett sätt att nå unga. Men innan dess måste vi ge dem verktygen att hantera den potentiella kunskapsgruvan. Skolans personal måste gå från att vara undervisare till att vara handledare. Ja, jag vet att begreppen är utjatade, men än så länge har lite hänt. Det är dags att börja nu!

Ännu en notering: Kunskap kommer inte alltid enkelt. Som med allt annat ingår det ett visst mått av motstånd. Ibland tecknas bilden av vår nya, sköna digitala värld i alltför skira färger. Tillägnandet av kunskap kommer även fortsättningsvis vara ett strävsamt arbete, även om det inte hindrar att man har kul under tiden.

Givetvis gäller allt ovanstående också mer traditionella medieformer. Ofta glöms det bort i den allmänna hysterin.

Läs Stefan Pålssons artikel om hur sociala medier kan användas i skolbiblioteket. Kom bara ihåg att det finns mer än Twitter och bloggar. Inom kort presenterar jag mina bidrag på denna blogg.

Budgetförslaget

2009-09-21T20:11:00.003+02:00

Regeringens förslag till budget rörande skolan har nu landat. Den ger oss skolbibliotekarier visst hopp. Den nya skollagen syftar till att skriva in skolbiblioteken i skollagen. Detta var redan känt. Tråkigt nog finns ingen annan formulering än just lokalfrågan; utbildade skolbibliotekarier nämns inte alls. Detta är urdåligt! (Hänvisar till tidigare inlägg där jag vädrat mina åsikter i denna viktiga fråga.) Den nya skollagen börjar gälla 2011. Hur den ser ut i "färdigt" skick återstår att se, men enorma kliv i rätt riktning lär det kanppast bli fråga om.

Så till den aktuella budgeten. Den ger oss visst hopp. Kommunerna skall enligt denna ge kommunerna ett tillskott på 12 miljoner kronor år 2011 och 25 miljoner kronor år 2012. Pengarna är tänkta att användas för "en ökad rätt till skolbibliotek." Vad nu denna "rätt" är för något mer konkret återstår att se. Utan personal lär det nog bli svårt att realisera.

[Källa]

Så gör du Google elevvänligt!

2009-09-18T13:48:00.004+02:00

Att Google blivit dominant på sökmotorfronten är inget nytt. Många ser Google som alltför dominant; deras monopolliknande ställning har lett till prat om "övervakning" och "storebror ser dig" á la Orson Wells.

Google har dock många goda sidor, inte minst alla verktyg som kan underlätta för oss skolbibliotekarier. Jag använder exempelvis deras "sites" (en slags hemsideseditor) till att nå ut med evenemang och dylikt som rör skolans bibliotek. "Docs" (dokument) använder jag för att lätt komma åt mina presentationer och textdokument. Ja, möjligheterna är många.

Att skapa en personligare startsida för bibliotekets datorer är ett ypperligt sätt att nå fram till elever. "iGoogle" är en speciell startsida, som användaren själv kan utforma efter eget tycke. Man kan exempelvis ha med länkar, nyhetsinlägg, videofilmer m.m. som förstasida. Själv har jag samlat allt biblioteksrelaterat, så att eleverna får en virtuell vertygslåda för sin informations- och litteratursökning. Allt du behöver är ett konto hos Google så kan du lätt snickra ihop en egen startsida.

Lycka till!

Sök skolbibliotek

2009-09-09T23:25:00.005+02:00

Eller rättare sagt: hitta saker som berör skolbibliotek i denna Rollyo sökmotor. Rollyo låter alla göra en egen sökmotor, baserat på sökningar på förvalda sidor.

Anette Holmqvist (skolbibliotek.se) har gjort en variant av detta. Matnyttigt och smidigt om du vill hitta texter om skolbibliotek, informationskompetens m.m. på svenska.

NASA:s sökmotor

2009-08-17T22:53:00.005+02:00

Sedan en tid tillbaka finns NASA: s sökmotor för pedagoger. Sökmotorn ger oss möjlighet att söka efter lektionsförslag, material (både digitala och tryckta länkar), filmer m.m. Materialet speglar inte alla skolämnen, utan har klar tonvikt på naturvetenskap. Inte så förvånande med tanke på att det är NASA... Förvänta er extraordinära astronomi-länkar.

Ett ambitiöst projekt med bra material, som dessutom är åldersindelat och kvalitetsgranskat. Problemet är att materialet mest lämpar sig till äldre elever, eftersom själva söksidan och alla länkar är på engelska.

Välkomna tillbaka!

2009-08-17T22:46:00.003+02:00

Nu kör ett nytt läsår igång! Vi har en del nytt att se fram emot. I skolbibliotekariernas värld rör det på sig. Ny skollag, kursplaner, betygsliknande omdömen och nationella prov i årskurs tre. Dessutom: ekonomiskt kärva tider, som dessvärre riskerar att drabba en av skolans viktigaste verksamheter, skolbiblioteken.

Håll ögon och öron öppna!

Informationskompetens som skolämne - nu!

2009-06-23T11:47:00.004+02:00

Informationsfärdighet, informationskompetens, information literacy informationsteknologi... Fint barn har många namn.

Nu tycker jag det på allvar är dags för det svenska skolväsendet att införa informationskompetens som skolämne. Vi ligger redan långt efter. Kunskapen att kunna välja, sovra och kritiskt granska information blir allt viktigare. Faktum är att det är den enskilt viktigaste färdigheten i vår samtid.

I vårt grannland, Norge, har man sedan ett antal år tillbaka informationsteknologi som skolämne. Ämnet fokuserar på praktiska kunskaper, men har inte med ISP (Information Search Process/Informationssökningsprocessen)-färdigheter. Ämnet omfattar inte heller traditionella informationskällor som böcker, tidskifter etc. Detta skulle Sverige kunna införa och på allvar bli världens mest progressiva utbildningsnation.

Personligen tror jag att informationskompetens inte bör begränsas till att enbart handla om digital information. Källkritik, ISP och studiefärdigheter är nödvändiga kunskaper att applicera på alla former av kunskapsskapande, inte bara inhämtning av digitala källor.

Detta ämne är också något vi skolbibliotekarier är specialister på. Ofta är vi de enda på skolan som undervisar eleverna i detta, även om det oftast bara är akuta punktinsatser.

Alla verkar vara överrens om vikten av att ha goda informationsfärdigheter. Varför lär vi då inte våra barn och ungdomar denna värdefulla kunskap?

Grundkurs för spelare

2009-06-15T22:25:00.005+02:00

Eller gamers, som det heter med engelskt språkbruk.

Alltfler upptäcker TV-spelens möjligheter ur ett textperpsktiv. Kanske också dags att på allvar dra in spelen i det kulturella finrummet...? Biblioteken brukar ju ligga i framkant då det gäller att anamma ny teknik. Skolbiblioteken ligger i framkant då det gäller pedagogisk utveckling. Tillsammans lägger desa båda progressiva riktningar grunden för en mycket fruktbar symbios. Att föra in spel som en textform är ett steg i denna riktning.

Men hur gör man då, undrar den entusiastiske skolbibliotekarien? - Tja, börja med att utbilda dig med Scott Nicholsons utmärkta grundkurs! Efter det är det bara att sätta igång projekten på din skola!

Skollagen

2009-06-15T20:19:00.012+02:00

Regeringen valde (som tidigare antytts) att skriva in skolbiblioteken i remissen till ny skollag. Bra, så långt! Nu vill vi dock se mer än bara en "lokal", som regeringen valt att karakterisera skolbiblioteket som:

Enligt vad Skollagsberedningen erfar har de allra flesta elever i de aktuella
skolformerna redan idag tillgång till skolbibliotek, varför förslaget i de
flesta fall kommer ha ingen eller endast marginell betydelse för
skolhuvudmännens kostnader. (Källa, s 737.)

För mig är verksamheten det viktiga, inte lokalen. Kulturrådets genomgång av skolbiblioteken visar på betydligt mindre smickrande fakta. Det är skandal att en skrubb med böcker kan betecknas som ett skolbibliotek! Det borde väl i sådana fall också innebära att så länge de flesta elever har tillgång till ett klassrum borde allt vara frid och fröjd... Varför då anställa pedagoger...? Nej, ett skolbibliotek är en pedagogisk resurs i form av ett mediecenter med böcker, tidskrifter och digitala resurser i syfte att undervisa, handleda och öka elevernas måluppfyllelse samt bidra till skolutveckling hos skolledning och övriga pedagoger. Men - skolbiblioteket i sig undervisar ingen; därtill behövs en välutbildad skolbibliotekarie.

Följande krav borde vara grundläggande:

- En modernt utrustad lokal med ett aktuellt och kontinuerligt uppdaterad mediebestånd (tryckta och digitala medier samt datorer med databaser och internetuppkoppling). Minimum för medieanslag: 150 kr/elev och läsår + omkostnader om minst 5000 kr/år för att täcka inköp av bokplast, skyltning och andra förbrukningsvaror (allt beroende på lokala förutsättningar och storlek på skolan. Jag har i mitt exempel utgått från en mindre grundskola med ca 250 elever). Till detta borde åtminstone 25% av läromedelsanslaget gå direkt för inköp av ämneslitteratur att användas som komplement till den alltför traditionella läroboksundervisningen.

- Heltidsanställd skolbibliotekarie med såväl pedagogisk utbildning som BIV-utbildning.
- Skolan skall målmedvetet försöka integrera och bruka skolbiblioteket och skolbibliotekarien som pedagogiska resurser. Detta kan bl.a. göras genom att skolbibliotekarien tillsammans med klasslärare ansvarar för att informationskompetens blir något som genomsyrar all verksamhet. Detta bör också avspeglas i betygsättningen, där skolbibliotekarien blir en betygsättande part.

- Återkommande, flygande granskningar av Skolinspektionen för att säkerställa ovanstående samt ställa upp nya, högre krav.

- Inför informationskompetens som ett nytt skolämne! Kurskriterier innehåller en beskrivning av vad undervisningen i ett ämne bör innehålla, inklusive s.k. strävansmål. Vidare finns en slags ämnesdefinition med. Detsamma borde också gälla skolbibliotekets verksamhet i ämnet informationskompetens. Inför m.a.o. informationskompetens som ett nytt skolämne! (Liknande är redan en realitet i andra länder.)

Nåväl, detta var mina funderingar, kära läsare. Måhända hårt formulerade, men denna rätt tar jag mig. Jag tycker det är ett rimligt krav att ställa att man åtminstone funderat på vad ett skolbibliotek är då man skriver remisser om detsamma. Att enbart se skolbiblioteket som en lokal är lika ogenomtänkt som att säga att skolan enbart består av en byggnad.

Trots allt är jag fortfarande försiktigt optimistisk. Detta kan vara början på något större.

Skolbiblioteket som tankelabb

2009-06-06T13:53:00.003+02:00

Under veckan fick jag ännu en (galen?) idé, som blir aningen svår att realisera för det stora flertalet med tanke på den ansträngda ekonomin. Tänk er att göra om hela skolbiblioteket till ett tankelabb där upplevelser och kunskap står i fokus. Bärbara datorer, kameror, videoutrustning, föremålssamlingar, pysselverkstad och ett enklare labb samsas med böcker, tidskrifter och plattskärmar på väggarna där elevarbeten, information och presentationer rullar.

Överallt råder febril aktivitet. Efter skoltid är tankelabbet en plats för läxläsning och fördjupning. När klassen är på besök ordnar skolbibliotekarien och klassläraren experimentverkstad på ett tema, och guidar elever och lärare till kunskap och inspiration inför det stundande temaarbetet.

Böcker, tidskrifter och föremål samsas med nätets digitala källor. Den interaktiva tavlan lyser av sprängkraft inför elevgruppen, vars frågor och kunskapstörst aldrig vill ta slut. Jag är lika mycket lärare som elev, lika mycket informationsexpert som pedagog, men i första hand en handledare som tillsammans med övrig personal hjälper elever att skapa kunskap. Elever forskar, skriver, läser och skapar utan att någonsin säga ”f*n vad tråkigt”. Elever presenterar sina arbeten skriftligt, genom hemsidor och wikis, teater, film, experiment eller vandringar utomhus.

Tanken slutar i en fråga: Varför skulle det inte kunna vara så i skolan? Tänker tillbaka på min egen no-undervisning. Minns den som ganska jämngrå och intetsägande. Jämför min egen upplevelse med Eva Funcks geniala funkarprogram på SVT. Vilken skillnad! Hade jag haft Eva som no-lärare hade jag förstått världen omkring oss och garanterat haft kul hela tiden.

Varför skulle inte skolan kunna erbjuda en sådan lärmiljö, en sådan passion för lärande? Hänger det enbart på pengar – eller är det allt administrativt arbete som hindrar oss från att blomma? Eller är det så enkelt (hemska tanke!) att det faktiskt finns barn som i grunden är helt ointresserade av att lära sig förstå världen omkring sig? Jag söker svaren, men är i grunden också övertygad om att alla barn vill lära sig. Förmågan skiljer sig naturligtvis, men alla vill. Frågan som återstår är: kan vi hjälpa dem?