söndag 30 september 2012

Någon som är förvånad?

Enligt den senaste utredningen, med titeln Läsandets kultur, om läsning i Sverige får skolbiblioteken ett ganska stort utrymme. Det mesta som sägs är information som funnits vid handen en längre tid. Den nya skollagens krav på tillgänglighet, barns allt sämre läsförmåga o.s.v. är sådant de flesta av oss redan känner till.

Vad som däremot kom som en positiv nyhet i rapporten var att man tryckte hårt på bibliotekariens pedagogiska roll. Detta borde vara en självklar sak att driva för alla landets skolledare, men statistiken tyder dessvärre inte på att så är fallet. Mycket behöver göras för att vi på allvar skall slippa en generation där läs- och skrivförståelsen är på nya bottennivåer.

fredag 20 juli 2012

Dyster statistik


25 procent av alla gymnasieskolor saknar skolbibliotek. Inte oväntat står friskolorna för en stor del av denna brist. Skolinspektionen hävdar dock att de flesta grundskolor har skolbibliotek. Jag är mycket skeptisk till den nya skollagen, som enbart säger att så länge ett rum med böcker finns har vi uppnått målet.

Visst, rent krasst är det så tandlös lagen är, men intressantare hade det varit att utgå från Kungliga Bibliotekets statistik som  visar att endast en tredjedel av landets skolelever har tillgång till välfungerande skolbibliotek enligt kriterierna:

a.  Ett skolbibliotek inom skolans lokaler
b. En sökbar katalog
c.  Minst 1000 fysiska medier
d. En anställd skolbibliotekarie minst 20 timmar per vecka

onsdag 6 juni 2012

Knowledge Graph


Säga vad man vill, men Google upphör aldrig att förvåna. Ständigt kommer de med nya, smarta verktyg för oss kunskapsnördar. Det senaste tillskottet är Knowledge Graph, som ger mervärde till den sökning du gjort. Google föreslår exempelvis fler sökalternativ om sökordet du använt är en homonym. Söker du exempelvis på engelskans "mercury" upptäcker du att det kan betyda både a) en planet och b) ett grundämne.

Mest nytta har du nog av den högerspalt som finns som tillägg till de vanliga sökresultaten. Där ges en sammanställd information (hämtat från Wikipedia) av det du sökt samt förslag på närliggande ämnen och platser.

Läs en ingående studie av Google Knowledge Graph här.


En ikon har lämnat oss


En stark och ärlig förespråkare av bibliotek, och en hjälte för alla dem som tror på litteraturens inneboende kraft att förändra människans liv, har nyligen avlidit. Ray Bradbury blev 91 år gammal. Mest känd är han som science fiction-författare; boken Farenheit 451 (1953) är hans magnum opus. Boken är en dystopi, men också en kärleksförklaring till den tryckta boken som medium för tankar och drömmar.

Trots att Bradbury ofta hade blandade känslor för människans förhållande till teknik hävdade han bestämt att  han inte är

"[...] rädd för maskiner. Jag tror inte att robotar kommer att ta över. Jag tror att män med leksaker har tagit över. Och om vi inte tar leksakerna från dem, så är vi idioter." [Källa]

Ett uttalande med hög sanningshalt. Frågan Bradbury ställde, och som vi alla bör ställa oss, är om tekniken är till för oss eller har ett mer osympatiskt, avhumaniserat egensyfte.

Bradbury har också yttrat följande guldkorn, något som jag alltid haft i bakhuvudet i mitt dagliga arbete som skolbibliotekarie:

"There´s no use going to school unless your final destination is the library."

RIP


måndag 14 maj 2012

Vad betyder en titel?

Efter att ha följt The American Association of School Librarians (AASL) diskussion kring ett namnbyte ställer jag mig frågande till vad en yrkestitel står för. Vad betyder skolbibliotekarie som begrepp, och vad fyller folk det med för innehåll?

För mig har yrkestiteln skolbibliotekarie alltid haft en positiv klang. Jag är inte enbart en lärare eller en bibliotekarie utan en symbios som delar det bästa från två världar. Jag har pedagogiska insikter, erfarenheter och intressen samtidigt som jag har bibliotekariens stora och breda kunskaper om medier, informationsförsörjning och kulturliv.

Däremot tror jag att "folk i allmänhet" (var hittar man såna?) sällan känner skillnaden mellan olika distinktioner. En bibliotekarie är en bibliotekarie, oavsett prefix. Samma sak med lärare, vare sig det rör sig om grundskola eller gymnasium. Den amerikanska titeln School Library Media Specialist har varit ett sätt för många att hävda sin speciella kompetens i ett hav av pedagoger. Många har tagit titeln till sig, men numera är det alltså School Librarian som gäller.

Förskolorna har på senare tid varit tydliga med namn; det heter förskola, inte dagis. Detta ser jag som ett lyckat försök att höja både status och innehåll. Att denna skolform också fått en egen läroplan har givetvis hjälpt till i denna förvandling från barnstuga till pedagogisk verksamhet.

Så vad ska vi kalla oss? Mediespecialister, bibliotekspedagoger eller rätt och slätt skolbibliotekarier? Jag tror de flesta är överrens om det sistnämnda. Också vi har fått en mer självklar roll i skolans verksamhet i och med den nya skollagen, även om innehållet inte är stipulerat.

Diskussionen om yrkestitlar och deras innehåll är intressant, även om vi hellre bör rikta vår uppmärksamhet mot att fylla vår titel med det innehåll vi kan bäst på våra skolor. Då kan vi också själva definiera vilka vi är, utan att egentligen bry oss om andra etiketter.

fredag 4 maj 2012

Google utbildar


Google in Education är Googles portal som rör utbildning och lärande. Det är inte den mest innehållsrika webbplatsen som finns om lärande resurser, men förhoppningsvis kommer nya saker att förgylla tillvaron för alla oss lärande individer. Senaste tillskottet är Google Search Education, där lärare, elever och andra med intresse för lärande och utbildning kan söka lektionsmaterial och resurser i form av videofilmer, texter och andra digitala resurser för kunskapande.


tisdag 24 april 2012

Huvudet på spiken!


Skolbiblioteken i Kalmar, Blekinge, Jönköping, Kronoberg och Östergötlands län kan räkna med att bli ännu bättre. Ett projekt som syftar till fortbildning och vidareutbildning av personalen i nämnda regioner påbörjas hösten 2012 och fortsätter 2013.

Projektet verkar ha goda ansatser att lyckas, och jag hoppas detta kan vara språngbrädan till liknande projekt över hela landet. Statistiken talar fortfarande med dystert språk; stora delar av landet saknar skolbibliotek, framför allt skolbibliotek som fyller en funktion i det pedagogiska arbetet.

tisdag 10 april 2012

Det finns en bok för alla!

Enligt nättidningen Huffington Post kan man verkligen stå på en god grund för påståendet att det finns en bok för alla. Tidningen har gått igenom ett antal smalare titlar om allt från hur man uppvaktar vita kvinnor till hur man lagar mat utan en kokbok.

Om du trodde att det inte finns en bok för just ditt intresse, så gissar jag att du har fel.

Mycket nöje med att läsa denna excentriska boklista!

PS. Du hittar ett referat av listan på svenska på Dagens Nyheters webbplats.

tisdag 20 mars 2012

Och priset går till...

...Guus Kuijer från Nederländerna för att han

"Med fördomsfri blick och intellektuell skärpa gestaltar Guus Kuijer både det moderna samhällets problematik och de stora livsfrågorna. I hans böcker är respekten för barnet lika självklar som avståndstagandet från intolerans och förtryck. Kuijer förenar djupt allvar och knivskarp realism med värme, underfundig humor och visionära fantasier. Hans enkla, klara och exakta stil inrymmer såväl filosofiskt djupsinne som fjäderlätt poesi." [Källa]

Årets pristagare är för mig en ny bekantskap, men som med alla nya vänner följer en tid av läsning och begrundande då man förhoppningsvis funnit en ny vän i den litterära världen.

fredag 9 mars 2012

Pinterest och upphovsrätten


Pinterest har snabbt blivit en av nätets populäraste sidor. Sidan låter dig märka ut ("pin") bilder från webbsidor du är intresserad av. På Pinterest kan användare sedan kika på varandras bildflöden och hitta inspiration och vänner med gemensamma intressen. Så långt allt väl.

Problemen börjar dock göra sig tillkänna. Användare som märker ut bilder måste naturligtvis äga rätten att använda den bild man märker ut, något som sällan är fallet. Men det stora kruxet är själva avtalet med med Pinterest. När man blir användare ger man dessutom Pinterest exklusiv rätt att använda bilderna som de önskar, d.v.s. de kan sälja vidare allt innehåll du placerat i ditt bildflöde. Om du då inte äger rättigheter till bilderna begår du en brottslig handling.

Fortsättning följer säkert...

torsdag 8 mars 2012

Litteratur att uppmärksamma


I dag är det som bekant Internationella kvinnodagen. Ett bra tips för dagen är att läsa på lite om kvinnliga författare i Norden. Portalen Nordisk kvinnolitteraturhistoria ger en bra ingång där du bl.a. kan läsa ett stort antal artiklar i ämnet av kunniga skribenter.

torsdag 1 mars 2012

Är fildelning OK?

Ja, enligt Vänsterpartiets ledare Jonas Sjöstedt är det inte ett brott som är värt att lägga polisresurser på. I stället vill Sjöstedt se något som liknar bibliotekens avtal, där varje utlånad bok, musikskiva, spel eller film genererar en liten ersättning till skaparen. Sjöstedt menar att ett liknande (skattefinansierat?) avtal bör omfatta även upphovsrättsskyddat material på nätet.

Jag har ingen egentlig uppfattning i frågan. Jag kan förstå de som vill skydda sitt material från att piratkopieras. De har givetvis rätt att tjäna pengar på sina produkter. Det finns massor av bra sidor som innehåller material som är fritt att använda. Varför inte nöja sig med det och följa lagen? Allt kan inte vara gratis och ett felaktigt handlande blir inte rätt därför att många gör det. Jag kan naturligtvis också se det absurda i att lagföra de två miljoner svenskar som i dagsläget tankar hem upphovsrättsskyddade filmer, böcker och låtar. Frågan är vad den berömda Marknaden tycker om ett system liknande bibliotekens? Ett sådant system tycker jag rent spontant låter som en kreativ lösning som både skulle gynna skaparna och konsumenterna.

Debatten om rätten till ersättning för författare, filmmakare och musiker lär fortsätta...

Nya Google

I dag trädde Googles nya sekretessavtal in med full kraft. Det nya avtalet har kritiserats hårt från bl.a. EU, som anser att Googles nya avtal är ett hot både mot enskild integritet och demokratin i stort. Vad är det då som leder till så kritiska superlativ?

Den kanske viktigaste nyheten är att Google nu kan samköra all personlig datatrafik; alla sökningar och all aktivitet du gjort på exempelvis Google, Blogger, Youtube m.fl. De nämnda tjänsterna ägs alla av Google. Tidigare hade varje tjänst separat avtal, så inte längre. Om du har en personlig profil hos Google sparas all information i evig tid. Detta inkluderar även datatrafik från din mobiltelefon. Varje gång du använder en app från Google lagras den informationen och samkörs med annan data från sökmotorn, kalendern, kartor etc.

Informationen använder Google i syfte att skräddarsy annonser. Om du exempelvis har bloggat om en misslyckad charterresa till Mallorca kan du förvänta dig att riktade annonser strax dyker upp som lockar med resor till alla möjliga resmål utom just Mallorca.

I korthet innebär det nya avtalet att du låter Google avslöja mer om ditt privatliv för presumtiva kommersiella intressen. Den informationsbank Google har om dig kan senare användas för att ta fram en personlig profil som företag kan använda för målgruppsanpassade annonser m.m.

Är detta nya avtal ett hot? Det nya är att flera avtal nu blivit ett. Detta möjliggör för Google att samköra information. Annonsörer kan analysera ditt nätbeteende över tid och få fram en god bild över ditt liv, dina intressen och dina val. Avtalet gäller inte bara informationssökning i Google utan också andra webbplatser som är länkade. På sikt leder Googles monopolliknande ställning till att personlig integritet kränks. Den frihet privatlivet stått för inskränks nu till livet utanför den digitala sfären. MEN man kan ju alltid välja att inte använda tjänsterna!

måndag 27 februari 2012

Sociala medier skapar dålig kommunikation

I en artikel på SVT: s webbplats lyder rubriken "Sociala medier förstör den unga arbetskraften". Artikeln refererar till flera brittiska arbetsgivare och rekryteringsföretag som oroar sig för den unga generationens bristande kommunikationsförmåga. Sociala nätverk har i stället för ökad social kompetens lett till minskad dito. Unga väljer aktivt att hellre skicka ett sms till bordsgrannen på kontoret i stället för att kommunicera "på riktigt". Vidare är de unga, enligt referaten, usla på språklig kommunikation rent generellt. De använder korthuggna sms-förkortingar i stället för ett adekvat språk. Sms-språk som "cul8r" och "lol" används frekvent också i talat språk.

Är detta bara gnälliga arbetsgivare som beklagar sig eller bör vi ta de ungas bristande språk och kommunikationsvanor på allvar? Jag tror på det senare. Den digitala världen är utan tvekan en fantastisk verktygslåda att använda till både förströelse och kunskap, men låt oss inte för den skull tro att sociala nätverk någonsin kan ersätta fysiska möten! Snabbt språk och snabba möten leder också till alltför snabba tankar och slutsatser. När språket dessutom saknas blir abstraktionen inte mer än ett mentalt skelett utan innehåll. Hur man än försöker bortförklara de dåliga språkkunskaperna står den eviga sanningen fast: man döms utifrån det språk man använder.

torsdag 16 februari 2012

Sök recensioner

Branschtidskriften Svensk Bokhandel har en utomordentlig söktjänst för bokrecensioner. Du kan med lätthet jämföra recensioner från ett flertal dagstidningar, bokbloggar etc. Tjänstens enda begränsning är kanske att det mest rör sig om aktuella titlar; äldre titlar lyser ofta med sin frånvaro.

lördag 11 februari 2012

Sökmotorn som är miljövänlig


Growyn är en sökmotor som inte så många hört talas om. Den fungerar precis som "vanliga" sökmotorer med den skillnaden att all vinst som sökmotorn genererar genom annonsering oavkortat går till miljöorganisationers arbete. För varje sökning du gör bidrar du alltså till bl.a. Naturskyddsföreningens opinionsarbete för en mer hållbar utveckling. Smart och etiskt!

fredag 10 februari 2012

Bibliotek nekas rätten att låna ut


I USA pågår sedan en tid tillbaka en diskussion bland biblioteks- och förlagsfolk kring förlagens rätt att neka biblioteken att köpa/låna ut e-böcker. Ett antal stora förlag, bland dem det välkända Penguin, vägrar att sälja e-boksavtal till folkbibliotek.

Argumenten för handlandet är otydligt, men det bottnar säkert i någon form av rädsla för digital kopiering. Förlagen har inte haft några dubier att sälja tryckta medier till biblioteken, men de är på något sätt oroliga för att e-böckernas distribution via bibliotek kanske genererar piratkopior i oönskad mängd. Kanske borde förlagen först klargöra de skilda roller kommersiella respektive offentliga, icke-vinstdrivande verksamheter har innan de agerar som de gör. Att bara vägra sälja till biblioteken skadar inte bara läsande människors möjlighet att låna, det skadar på sikt också företagens anseende.

Finns det en liknande utveckling även i Sverige? Jag har lite dålig koll på e-boksavtalen, så de kunniga får gärna informera!

Är detta en allmän tendens är det högst beklagligt. Kanske dags att slå ett slag för de fria e-böckerna? Biblioteken kan i hög grad verka för fria lärresuser, fria media och fritt tänkande som borde vara vårt huvudsakliga uppdrag. Renässansmänniskans återkomst ligger runt hörnet, och vi kan bana vägen för denna kreativa handling genom att peka på de resurser som faktiskt finns att tillgå.

onsdag 8 februari 2012

Gammal TV


EUScreen heter en ny tjänst som låter dig utforska Europas kulturhistoria som den framträtt på TV. En mängd videoklipp från europeiska länder skildrar händelser ur livets alla skeden.

Klippen ger en intressant inblick i hur samma händelse skildras på olika sätt beroende på i vilket land inslaget sändes. Jag kan se en mängd sätt att använda materialet på, men kanske sätter språkbarriären vissa käppar i lärandets hjul. Lite synd att inte EUScreen valt att satsa på någon form av översättning (i YouTube har ju användare möjlighet att själva översätta sina videoklipp)...

Test och döm användbarheten på egen hand!

söndag 29 januari 2012

Bibliotekens framtid

En inledande text till en tidningskrönika löd "När går den sista besökaren ut från folkbiblioteken?". Frågan är faktiskt relevant om man ser till antalet minskade besök på folkbiblioteken. Varje år har folkbiblioteken 67.3 miljoner besökare; varje år minskar dessa med 0.6 miljoner besök.

Vilka är orsakerna till det minskade besöksantalet? Till stor del beror det på att bibliotekens roll som informationsförsörjare har försvunnit. Internet ger de svar som bibliotekens referensavdelning tidigare gav. De flesta av oss har blivit bekväma, vi förväntar omedelbar tillgång till världens information. Att vänta ett dygn i syfte att få kvalitativa källor är för många spilld tid. Varför vänta på en informationsexpert när du kan göra det själv?

Konkurrens om besökstid finns också. Folk översållas med gratistidningar, TV-spel, program på TV, radio och nätet, social forum m.m. Hur bidrar biblioteken till att ge det mervärde som bara ett fysiskt möte kan ge? Personligen tror jag i hög grad på de angreppssätt som flera av bibliotekens aktörer lyfter fram. Peter Alsbjer - känd biblioteksbloggare med inriktning på samtidens och framtidens bibliotek i det interaktiva samhället - refererar till länsbibliotekens utgångspunkter. Där lyfts i huvudsak tre faktorer fram som ett recept för framtiden:

1. Biblioteken måste bli fysiska mötesplatser i ordets rätta bemärkelse. Detta kan innebära allt från författarbesök till rollspelsträffar. Poängen är att få besökare delaktiga. Biblioteken som en social arena, med andra ord.

2. Biblioteken måste blir den naturliga knutpunkten för lärande. Detta innebär att biblioteken inte bara står för medieförsörjning, utan kan bidra rent praktiskt som ett bollplank och en underlättare (jämför med begreppet fascilitator) för lärande i stort som smått. Bibliotekarier är kanske också den mest allmänbildade yrkeskåren i världen. Det är dags att lyfta fram dessa kompetenser, och då menar jag inte bara rena biblioteks- och informationskompetenser utan andra kunskaper vi har, akademiska såväl som formade av intresse. Tänker spontant på den utmärkta frågesidan Bibblan svarar, där bibliotekspersonalen lyfts fram som experter inom en mängd områden.

3. Biblioteken bör arbeta för att inkludera alla i en digital delaktighet. Detta innebär att lära ut, men också lära av varandra i en social kontext. Kort sagt att använda nätet och andra digitala resurser (mobiltelefonen m.m.) i den enkla sanningen: tillsammans är roligare än ensam! Goda exempel finns på allt från seniorträffar med informationsteknik i fokus till LAN-tävlingar och medverkan i bibliotekens digitala produktion.

Så när lämnar sista besökaren biblioteken? Jag talar givetvis i egen sak, men jag tror inte biblioteken dör ut. Snarare ser jag en förändring och förbättring som möter oss. Vi kan inte stillasittande se på utan måste agera. Förslagen ovan pekar i en riktning jag ser som oerhört positiva. Vi skapar en delaktighet och ett informellt lärande som jag tror många vill vara en del av. Biblioteken har alltid stått i framkant när det gäller teknikutveckling och spridare av nya idéer. Jag tror denna utveckling fortsätter och ger oss mer användning av det vi egentligen är utbildade till, kunskapsorganisatörer och kreativa möjliggörare i en värld där alla har miljoner svar på nätet men bibliotekarien i samråd med besökaren pekar på de rätta svaren.