Grattis!

Förra inlägget var det hundrade i ordningen...tänk så fort tiden kan gå!

Denna blogg har alltid varit ett resultat av min egen nyfkenhet. Jag vill veta och förstå mer om det yrke jag själv haft de senaste fem åren. Att omvärldsbevaka och skriva blir för mig ett sätt att också klargöra hur jag själv ställer mig till aktuella frågor.

Mycket av det jag tycker och tänker grundar sig givetvis i min person, mitt sätt att handskas med vardagen som skolbibliotekarie. Alla kan inte alltid dela mina åsikter, däremot tror jag att alla som arbetar som skolbibliotekarier delar visa grundläggande åsikter som specifikt rör yrkesrollen. Jag tror att dessa minsta gemensamma nämnare bl.a. är:

• Högre status i skolan! Vi är lika betydelsefulla som vilken lärare som helst, ofta dessutom med högre utbildning och bildning. Varför glöms vi så ofta bort?
• Skolbibliotekariens kompetenser måste tas tillvara bättre! Vi är den enda yrkesgrupp i skolans värld som är utbildade informationsexperter. Detta borde betyda mycket i dagens samhälle med ökade krav på att utbilda elever i informationsfärdigheter.
• Skolbibliotekarie är inte synonymt med folkbibliotekarie! Nej, vi har ingen inre tjänst, oftast heller inga kollegor att bolla idéer med. Vi är pedagoger i lika hög utsträckning som läs- och skrivfrämjare och informationsexperter. Vi arbetar för skolans måluppfyllelse med skolans styrdokument som främsta rättesnöre. Det är viktiga delar i vår profession som skiljer oss från folkbibliotekarierna. Folkbiblioteken gör ett fantastiskt arbete, men jag tror att vi har olika grundförutsättningar att genomföra våra arbetsuppgifter. Kontentan: Skolbibliotekarien arbetar i en pedagogisk verksamhet, vars syfte är att bidra till elevernas måluppfyllelse. Detta resulterar också i att vi har också olika behov vad gäller fortbildning och utbildning. Även om vår gemensamma bas är likvärdig är vi trots allt två yrkesgrupper. Två yrkesgrupper som tjänar mer på att samarbeta än lägga vattentätta skott mellan två förvaltningar.
• Vi har världens mest kreativa yrke! Ingen dag är den andra lik. Under en arbetsdag är jag allt från inredningsarkitekt, beslutsfattare, ekonom, lärare, kurator, utställningsansvarig, läsfrämjare, informationsexpert, handledare m.m. m.m. Vilket annat yrke är så varierat? En del av det som ofta leder till jobbiga situationer (vi klassas både som lärare och bibliotekarier, ibland inget av det) är också det som gör detta yrke så fantastiskt roligt. Man styr i hög grad över sin egen tid, man ordnar ofta projekt efter eget huvud, om än i samråd med elever och lärare. Tidsaspekten från idé till färdigt projekt är ofta väldigt kort, eftersom man förväntas driva projektet på egen hand (läs: utan annat stöd än egna kunskaper och sociala kompetens, spetsat med en mycket begränsad ekonomi).

Denna korta genomgång av tankar jag tror många skolbibliotekarier delar ger mersmak i mina skrivsugna fingrar... Det kanske blir 100 inlägg till!

Ett universalbibliotek utan Google?

Google hade (har) en idé om att skapa världens största digitala bibliotek. Genom avtal med flera av världens stora bibliotek skannas böcker i en rasande hastighet. Tanken är att dessa böcker sedan skall vara tillgängliga för allmänheten. De böcker som inte omfattas av upphovsrätt kommer läsare åt direkt, andra titlar kan köpas via länkar till boklådor. Den springande punkten gäller vem som har rätt att tjäna pengar på bokskatterna. Google vill nämligen ha ensamrätt på de titlar man skannat. Svenska förlag och bibliotek har förhållit sig skeptiska, många har vägrat att skriva avtal med företaget.

I en artikel i New York Times kan man läsa att en amerikansk domstol nyligen meddelat att Googles planer på ett universellt bibliotek inte är lagliga. Ett stort hinder för Google. Nu har andra aktörer gått in i syfte att försöka skapa världens största bibliotek, dock utan Googles kommersiella intressen.

Robert Darnton, chefsbibliotekarie på Harvards universitetsbibliotek, har tillsammans med flera andra aktörer (bland dem också meccenater utan kommersiella intressen) börjat smida planer på ett digitalt universalbibliotek i syfte att "make the cultural and scientific heritage of humanity available, free of charge, to all."

Vad resultatet av denna kamp mellan marknad kontra allmännytta blir återstår att se. Jag är för fri kunskap, men inser också svårigheten författare upplever då deras verk säljs utan att de själva får så stor del av kakan. Själv fördrar jag mångfald framför enfald.

Redan idag finns liknande portaler på nätet, gigantiska arkiv där fri kunskap är ledljus.

• Europeana - EU:s portal med ca 15 miljoner fria bilder, texter, ljud och filmer. Detta är Europas kulturarv i digital form.
• Internet Public Library - En sökmotor med kategoriserade länkar till böcker, tidskrifter m.m. Sidan drivs och underhålls av professionella bibliotekarier, lärare och studenter.
• The Internet Archive - En guldgruva för de som vill följa webbsidors utveckling! Kopior från en mängd hemsidor tagna vid olika tidpunkter finns, som möjliggör för användare att spåra förändringar över tid. Arkivet har också utmärkta sökfunktioner där fritt material (bilder, filmer, texter och musik) kan sökas och användas.

Skolbibliotek är mer än en lokal

Det är säkert fler än undertecknad som reagerat på den mycket bristfälliga definitionen av skolbibliotek i den nya skollagen. Skolbibliotek återfinns under rubriken "lokaler och annan utrustning". Detta säger inget. Det är ungefär som att likställa lärare med klassrummet. Definitionen säger inget alls om skolbibliotek som en pedagogisk resurs, ett pedagogiskt arbetssätt där givetvis skolbibliotekarien fyller arbetssättet med givande innehåll.

Nyligen tog fackförbundet DIK fram en definition som är användbar. Tillsammans med skolverkets äldre dito, har aktörer som Skolinspektionen och skolledningar runt om i landet något mer handfast att utgå från än en dåligt definierad lokal utan pedagogiskt innehåll.

Den springande punkten är att skolbibliotekets uppdrag och måluppfyllelse definieras av skolans styrdokument. Svårare än så behöver vi inte göra det.

"Skolbiblioteket är en pedagogisk funktion. Skolbibliotekets uppdrag definieras av skollagen och nationella kurs- och läroplaner. Under ledning av kompetent personal stärker skolbiblioteket elevernas digitala och språkliga kompetens i en vidgad textvärld." (Källa)