lördag 26 februari 2011

Kommunal marknadsföring?

I ett debattinlägg i Uppsala Nya Tidning undrar en klok elev på Cesliusskolan, Uppsala varför kommunens skolor inte marknadsför sina skolbibliotek bättre. Frågan är högst berättigad, och jag kan inte annat än instämma.

På pråliga affischer syns slagord som "behöriga lärare", "kreativ miljö" och "internationella kontakter" på bussar och tåg i landets alla kommuner inför stundande gymnasieval. Inte med ett ord nämns skolbiblioteken, som borde vara en mycket stark resurs att räkna med, inte minst för de elever som kommer från studiesvaga hemmiljöer.

I konkurrensen med friskolor är kommunala skolor också överlägsna beträffande skolbiblioteksverksamhet; en klar konkurrensfördel, med andra ord. Dessutom återfinns IKT-resurser och skolbibliotek ofta i samma lokal, och dessa mediala storheter utgör rimligen den mest kreativa och kunskapsberikande miljön på hela skolan.

När visar Sveriges kommuner att de är stolta över sin skolbiblioteksverksamhet?

söndag 13 februari 2011

Källkritik i 500 år?

I skolans värld är ganska ofta källkritiskt tänkade synonymt med IT-baserad information. Lösryckta webbsidor skrivna av Kalle och Agnes lyfts ofta fram som goda exempel på att varningsskyltar bör höjas när allemansrätten nått nätets finrum. Att kunna söka, granska och använda information i syfte att skapa egen kunskap tycks alltså vara av största vikt i vår samtid av digital nätverkskultur.

Detta faktum är givetvis skolbibliotekarier väl införstådda med. Ibland är jag dock skeptisk till skolans senfärdighet. Var fanns dessa rop efter kritisk granskning för 20-30 år sedan? Visst har informationen alltid funnits, och visst har informationen varit en flod även sett i backspegeln? Plötsligt blir källkritiskt tänkande ett modeord som förknippas i huvudsak med elevernas nätsökningar. De traditionella informationskällorna glöms liksom nästan bort, hamnar i kölvattnet. Detta trots att boken (i tryckt eller digital form) ännu är den främsta informationskällan för allt vetenskapligt arbete.

Detta begränsade synsätt på källkritik upprör mig. Som skolbibliotekarie är informtionshantering och källkritisk granskning inget nytt. Det har varit en del av bibliotekariens yrkeskompetens sedan Gutenberg bestämde sig för att masstillverka informationskällor vi i dagligt tal kallar böcker. Varför är teknik alltid häftigare än kunskapen bakom den?

Skolbibliotek anno 1925 och 1939

Sveriges Folkskollärarförbund yrkade redan under 1925 på att skolbiblioteken bör vara obligatoriska i svenska skolor. Dessa idéer vann inget större gehör, mest beroende på kostnaden. Känns detta igen?

1939 skrev förrbundet en skrivelse till styrande (adresserat kungen) där de ånyo försöker höja både kvalitet och kvantitet på skolbiblioteken. De kräver bl.a. att

"...bestämmelserna om  statsanslag  till  skolbiblioteksverksamheten  avfattas så,  att  ett  visst  mindre  grundanslag av statsmedel  kan utgå  till  skolbibliotek  utan  motsvarande anslag från kommunens sida." [Källa]

Summa summarum: vem betalar vad! Också detta låter skrämmande välbekant... Varför handlar pedagogiska frågor alltid om prislappen och så sällan om kvalitetsbrist p.g.a. dåliga resurser?



Stort tack till webbplatsen Lärarnas historia, som har gjort så mycket värdefullt material tillgängligt för alla med intresse för pedagogiska frågor!

torsdag 10 februari 2011

Världens vackraste bibliotek?

Lika bra att få det överstökat. Jag erkänner, detta inlägg har föga med skolbibliotek att göra. Icke desto mindre är denna inofficiella lista över världens vackraste bibliotek ögongodis för alla som någon gång älskat bibliotekens estetik.

Photo Essay: Amazing Libraries Around the World