tisdag 7 december 2010

PISA 2009

Ännu en PISA-rapport har släppts, som dessvärre tyder på att våra 15-åringar inte lyckas särskilt väl i skolarbetet. Svenska 15-åringars läsförståelse har försämrats, liksom deras kunskaper i matematik och naturvetenskap. Även beträffande likvärdighet har Sverige tappat sin forna topposition.

Vad som särskilt oroar mig är att diskrepansen mellan olika elevgrupper ökar. Av de elever med invandrarbakgrund som är födda i Sverige når drygt 30 % inte upp till en grundläggande läsförståelse. Var söker vi svaren till detta förhållande? De har ju gått hela sin skolgång i Sverige. Är det den bristande socioekonomiska standarden för dessa elevgrupper som resulterar i så undermåliga resultat?

"Att elever som anlänt efter skolstarten har sämre kunskaper behöver inte vara så konstigt. Men det är bekymmersamt att elever med utländsk bakgrund födda i Sverige har ett lägre resultat än infödda elever, även om en hel del av skillnaden kan förklaras av socioekonomisk bakgrund", säger Anita Wester på Skolverket. [Källa]   

Desto bättre går det för Finland och en del asiatiska länder, där resultaten tyder på en skola som lyckats väl i sitt kunskapsuppdrag. Den mest betydelsefulla förklaringen till varför dessa nationer lyckas så väl är tydligt riktade insatser under hela skolgången. När elever riskerar att inte nå upp till målen sätts insatser in från start. Att få extra hjälp betraktas inte som ett misslyckande för eleven, utan ett naturligt inslag för alla elever. Personligen tror jag också att en likvärdig skola kan vara en viktig förklaring till de goda resultaten. En likvärdig skola med en tydlig plan för vad som görs om en elev inte når upp till de önskvärda resultaten.

Skolbibliotekarierna då? Jag är övertygad om att vi kan göra en enorm insats vad gäller läsförståelse. Detta kräver dock en arbetsplan som grundar sig i ett nära samarbete mellan skolbibliotekarien och pedagogen. En slags konsensus kring vikten av texter och textsamtal som genomsyrar all undervisning, informellt och formellt. Utan läs- och skrivförståelse, ingen kunskapsprogression. Vikten av läsförståelse är ju basalt också för elevernas informationskompetens. Hur skall våra elever lära sig att vara källkritiska granskare om de inte ens kan förstå vad de läser?

Frågan som har ett akut behov av lösningar är: Vad gör vi för att vända den nedåtgående kurvan? Eller är ett medelmåttigt resultat inte att förakta? Ska vi kanske vara nöjda?

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar