tisdag 30 mars 2010

Google i skolan

Att sökmotorn Google är den mest använda sökmotorn betyder inte att det är den bästa. Däremot är de duktiga på att marknadsföra sina tjänster. En del av sin marknadsföring riktas mot viktiga grupper, så som bibliotekarier och tekniker.

Andra intressenter är inte sena att haka på. Ett exempel på det är Free technology for teachers, som är en blogg som bevakar och ger tips på gratis teknik för lärare. De har också tagit fram en en "steg-för-steg"-manual till Googles tjänster, med fokus på hur de kan användas i skolan.

Testa själv - manualen passar alla som arbetar i pedagogisk verksamhet!


Google for Teachers

lördag 27 mars 2010

Katastrofkarta

Visa A Nation Without School Librarians på en större karta

Den ekonomiska krisen har inte bara slagit hårt mot skolbiblioteken i Sverige, också i USA har ett antal skolbibliotek lagts ned eller fått minskade resurser.

Att läga ned skolbibliotek är en katastrof för den pedagogiska verksamheten. Som vanligt är det de utan stark röst som får ta smällen - barn och ungdomar.

Jag hoppas detta nya årtioende lyckas föra fram positivare siffror, både nationellt och internationellt.

fredag 26 mars 2010

Full tillgång med Live Mesh

Microsoft är företaget som levererar. Man kan tycka vad man vill om deras monopolliknande ställning, men ingen kan förneka att de göra produkter som levererar vad de lovar. Bland de senare är Live Mesh, ett otroligt smidigt sätt att lagra och integrera all din information från en och samma åtkomstpunkt.

Live Mesh är än så länge i teststadiet, men jag har använt tjänsten ett tag och inte haft några problem alls. Det funkar hur smidigt som helst! Men exakt vad är det då? I korthet är det en sida där du med hjälp av ditt Windows Live-konto (MSN, Hotmail, Live etc) loggar in. Ett program installeras på din dator som låter dig kommunicera med andra datorer du lägger till i ditt nätverk. Du har med andra ord möjlighet att fjärrstyra din dator från vilken plats som helst via din bärbara maskin!

Fjärrstyrningen innebär att du aldrig mer behöver släpa med dig USB-minnet; du har alltid tillgång till alla filer du kan tänkas behöva, oavsett vilken av dina datorer du skapat filen i. Du har givetvis också tillgång till all den programvara du installerat på den dator du fjärrstyr. Enda kravet är att du installerat Live Mesh på alla de datorer du vill ska ingå i ditt virtuella nätverk samt att den dator du ansluter till är påslagen och ansluten till nätet (och ditt hemnätverk).

Live Mesh bjuder också på 5GB lagring, där du kan spara filer för snabb åtkomst utan att behöva fjärransluta till en annan dator. Tjänsten är gratis på denna basnivå!

Applikationer för oss skolbibliotekarier? Tja, där har jag än så länge inga bra idéer. Däremot tror jag detta kan vara suveränt för skolor, som vill ha ett nätverk som enkelt möjliggör åtkomst till samtliga hårddiskar...

tisdag 16 mars 2010

Att se möjligheterna med skolbiblioteksverksamhet

Följande inlägg kretsar kring tre olika arbetsmetoder. Utställningsverksamhet, informationskompetens och engagemang i stort och smått. Håll tillgodo!



Att arbeta med föremål och utställningar
Jag har ständigt utställningar i biblioteket. För att lyfta utställningarna köpte jag in glasvitriner med tillhörande belysning. Detta har blivit känt som Samlarnas museum. Varje år ordnar jag och biblioteksrådet en tävling som går under namnet Supersamlaren. Kravet för att få vara med i tävlingen är att man samlar på något.

Mellan 20-30 brukar anmäla sig och få möjlighet att ställa ut sina samlingar. Allt från Pokémon-kort till mynt, servetter och suddgummin har äntrat skåpen. Vid läsårets slut väljer biblioteksrådet ut tre samlingar som hela skolan sedan får rösta på. Prisutdelningen sker med utdelning av diplom och presenter. Utställningarna kompletteras med litteratur (i de fall det finns att tillgå) samt kortare tips på hur intresserade kan gå vidare på egen hand.

En del elever får också presentera sitt samlande inför klassen. De gör då en Power Point under handledning av skolbibliotekarien eller läraren. Detta är ett sätt att koppla utställningarna till kunskap. Jag ser föremål som en form av text. Tanken med läroplanens ”vidgade textbegrepp” är ju också att få eleverna att se mer otraditionella kunskapskällor som ”textformer”.


Informationssökning som pedagogiskt verktyg
Jag har förmånen att då och då också undervisa elever i SO på högstadiet. Då använder jag mina kunskaper kring källhantering och informationssökning på ett sätt som möjliggör för mig att följa elevgruppen från början till slut, något man tyvärr alltför sällan får i renodlad biblioteksundervisning. Personligen tror jag att det är utmärkt om skolbibliotekarien har viss pedagogisk kompetens. Jag tror också att yrkesgränserna kommer att bli mindre synliga i framtiden. Det handlar ju till sist om kompetenser, inte yrkesgrupper. Givetvis skall man hålla på sin yrkeskompetens, men kommer inte Moses till berget får man ibland ta berget till Moses…

SO läser eleverna oftast som teman Som exempel väljer jag 1700-talets revolutioner. Jag har genomgång på det aktuella temat. Eleverna får sedan välja en av revolutionerna som de skall skriva ett arbete om. Jag har ganska gedigna genomgångar om källkritik, bildmanipulering, upphovsrätt och skrivprocess. Eleverna får också träna på att skriva referenser, något de är ovana vid sedan mellanstadietiden. Dessa pass har jag i klassrummet. Utgångspunkten hämtar jag från Carol Kuhlthaus teorier om informationssökningsprocesser.

Vid själva forsknings- och skrivprocessen arbetar klassen växelvis i skolbiblioteket. De har då tillgång till alla källor samt datorer de använder för att skriva sina arbeten.


Jag har märkt att eleverna sällan eller aldrig får veta vad som förväntas av dem då de ”forskar”. De ska skriva en uppsats, vara källkritiska och arbeta självständigt utan att få verktygen. Personligen tror jag att vi som skolbibliotekarier kan fylla en mycket viktig roll, eftersom vi har kunskapen och kompetensen att förmedla arbetsverktyg eleverna kan använda under informationssökning, källkritiskt tänkande och skrivprocess. På så vis blir eleverna också bättre förberedda för de högre studier som väntar.

Engagera dig!
Inget ger större genomslag för vårt yrke och vårt skolbibliotek som engagemang. Nu talar jag inte enbart om engagemang för att väcka läslust eller undervisa elever i källkritiskt tänkande. Jag sträcker tanken längre än så. Det krävs engagemang i arbetslag, ämneslag – och ledningsgrupp. Det krävs också att man som skolbibliotekarie gör sig oersättlig genom att integrera biblioteket i så många pedagogiska sammanhang som möjligt. Skolbiblioteket skall vara ett pedagogiskt arbetssätt, inte en lokal!

Jag har som mål att alltid säga något om mitt arbete på personalkonferenser och andra möten. Webbsidor, bloggar och mer informella samtal kompletteras av ren ”reklam”. Jag brukar bl.a. var aktiv på föräldramöten, då jag också delar ut en informationsfolder. Engagemanget sträcker sig också till eleverna. Att finnas där eleverna finns har blivit ett motto för mig. Därför försöker jag verka också i de digitala miljöer våra ungdomar ofta besöker: Youtube, Facebook m.fl.

Mitt råd är att alltid vara aktiv. Det du kan bra ska du också förmedla till andra. Så var inte blyg, utan våga vara en ledande kraft för skolutveckling!
Glöm inte heller att ta hand om era skolbibliotek – de är sannerligen fyrbåkar för såväl kunskap som fantasi!

Detta inlägg går även att läsa på Skolbibliotek Östs ypperliga blogg, där jag för tillfället gästbloggar.

tisdag 9 mars 2010

Klassiker - en tidlös succé!

Mitt senaste inlägg handlade mycket om min syn på yrket, samt vilka konsekvenser det kan få för hur man arbetar. Jag lovade då en uppföljning där jag berättar kort om hur jag gör för att synas i skolans verksamhet. Här kommer nu några arbetsmetoder jag fått uppskattning för – och som dessutom hjälpt mig att bli en kugge i ett pedagogiskt sammanhang.


Först ut är något alla skolbibliotekarier arbetar med från tid till annan: De litterära klassikerna. Hoppas mina arbetsformer kan inspirera någon!

I både åk 6 och 7-9 har jag sedan en tid tillbaka arbetat med litterära klassiker. Temat pågår allt från en termin till ett helt läsår. Tidsmässigt upptar temat en timma varje vecka, utöver detta läser eleverna också hemma. Av största vikt är att planeringen sker tillsammans med läraren. Upplägget är som följer:

1. Skolbibliotekarien har fem genomgångar om litteraturens historia. Dessa ”föreläsningar” sker i dialog med eleverna, och är inte renodlat historiska utan syftar till att knyta dåtid med nutid. Elevernas förförståelse är i centrum. Jag använder mig av presentationer där eleverna får åhörarkopior, som de sparar i en ”klassiker-pärm”. I pärmen läggs också bokrecensioner och textsamtal i punktform. Skolbibliotekarien och läraren är likvärdigt aktiva i alla steg i temat.

2. Skolbibliotekarien och läraren väljer ett antal titlar (ca 20) som eleverna har att välja bland. Alla elever skall läsa minst fem klassiker; de flesta läser fler.

3. Eleverna delas in i grupper om 4-5 elever. Indelningen sker i första hand utifrån läsnivå. Grupperna tilldelas första boken, därefter väljer de själva valfria böcker utifrån de 20 titlar som står till buds. Oftast finns också ett lättläst alternativ. De läser (högt) en timma varje vecka, men uppmanas också läsa hemma. Gruppen kommer då överrens om hur långt de skall läsa hemma.

4. När en grupp läst färdigt en bok har de ett textsamtal utifrån öppna frågeställningar. Alla skall vara aktiva! Efter textsamtalet skriver de individuella bokrecensioner.

5. Skolbibliotekarien har också tre pass med bokprat om klassiker (1700-talet till nutid). Under dessa pass diskuteras och kanon-begreppet. Dessa lektioner varvas mellan lästillfällena för att bryta arbetsformer.

6. Som avslutning läser hela klassen en gemensam klassiker, som läraren och jag gemensamt valt. Därefter avslutas hela projektet med att vi ser filmversionen av denna avslutande klassiker. Sista tillfället ägnas åt att diskutera likheter/olikheter mellan boken och filmen. Detta brukar vara mycket uppskattat!

Nästa gång skriver jag något om hur jag arbetar med utställningsverksamhet, informationskompetens och hur jag synliggör skolbiblioteket genom olika engagemang. Väl mött också då!

Detta inlägg går även att läsa på Skolbibliotek Östs ypperliga blogg, där jag för tillfället gästbloggar.

tisdag 2 mars 2010

Arbetar du som skolbibliotekarie?

– Arbetar du som skolbibliotekarie…?


– Jo, det gör jag…

– Men det kan väl inte vara så kul. Sitta i ett tyst rum och sätta upp böcker i hyllor… Är det inte tråkigt?

Ovanstående konversation kan få representera människors okunskap om vårt yrke. Skolbibliotekarieyrket är (åtminstone i Sverige) än så länge ett yrke i periferin, några fasta yrkestraditioner finns egentligen ännu inte. Skolbibliotekarien har inte heller någon egentlig professionsutbildning att luta sig mot. Vi är allt från läraren med några timmar i ett bokrum, bibliotekarien på folkbiblioteket som några timmar i veckan bokpratar på kommunen skolor till den heltidsanställde skolbibliotekarien med både pedagogisk utbildning och biblioteksutbildning med sig i bagaget.

Själv tillhör jag den senare kategorin. Jag är en 35-årig man boendes i södra Småland, närmare bestämt i Älmhult, ett stenkast från den vackra sjön Möckeln. Jag har arbetat med allt från säljare till personlig assistent och lärarvikarie innan jag slutligen bestämde mig för att utbilda mig till bibliotekarie. Efter examen 2007 vid Växjö universitet (numera Linnéuniversitetet) fick jag en fast tjänst som skolbibliotekarie i Växjö kommun.

Min tjänst i dag är delad: hälften av min tid är jag på en mindre F-6-skola, andra hälften på Växjös största högstadieskola. Min syn på vad ett skolbibliotek borde vara har lett till att jag medvetet valt ett utåtriktat arbetssätt. Större delen av min tid befinner jag mig i klassrummen, där jag undervisar eleverna i allt från källkritiskt tänkande till litteraturkunskap och studieteknik.

För mig är skolbiblioteket inte isolerat till en lokal. Nej, skolbiblioteket är för mig en pedagogisk idé, som i bästa fall genomsyrar alla undervisning på skolan. Skolbibliotekariens kompetenser blir då synliggjorda för skolans arbetslag, inte en profession satt på undantag. I enlighet med detta försöker jag vara aktiv i arbetslag, ämnesråd och ledningsgrupp, men också som skolutvecklare, med ständig fortbildning och omvärldsbevakning i fokus.

Låter det som en enkel ekvation för framgång? Jo, och fullt så lätt är det inte alltid. Detta vet alla som någon gång stött på patrull. Visioner är ibland svåra att förverkliga, oavsett hur energisk man är.

Lite mer praktiska exempel på hur jag arbetar för att förverkliga mina visioner får du i nästa inlägg. Väl mött då!
Detta inlägg går även att läsa på Skolbibliotek Östs ypperliga blogg, där jag för tillfället gästbloggar.

Kika gärna in där!