Books Ngram Viewer

Google Labs utvecklar nya verktyg i en strid ström. En del av dessa är så pass användbara att de blir en permanent del av Google-familjen, andra förkastas efter ett tag. Ett av dessa nya verktyg tycker jag är användbart, Google Books Ngram.

Sökmotorn är en databas där du kan skriva in ett antal sökord. Efter avsökning i tusentals böcker ställer Ngram upp valda sökord i en graf, som på ett visuellt sätt låter dig se i vilken frekvens orden förekommit i källorna. Du kan söka långt tillbaka som 1500-talet, även om sökträffarna då blir begränsade. Du har störst chans att se en intressant utveckling om du väljer engelska titlar, men möjlighet finns också att söka i en del andra större språkområden.

De pedagogiska möjligheterna är många. Man får t.ex. intressanta diskussioner om varför specifika ord dyker upp vid en viss tidpunkt. Orsakerna till språkbruk har naturligtvis sin grund i en historisk kontext, något som framgår tydligt i detta visuella verktyg.

Och vinnaren är...

United Minds senaste undersökning om vilken egenskap svenskar värderar högst ger oss svaret: allmänbildning!

Visst känns det upplyftande, inte minst för oss bibliotekarier, som är en av de få yrkesgrupper i landet som har allmänkunskap som yrkeskompetens.

Läs hela listan här!

Informellt kontra formellt lärande

Jag har i ett tidigare blogginlägg uttryckt följande åsikter:

Personligen tror jag att skolbiblioteken först kan bli fullt integrerade i skolans undervising då också det formella lärandet lyfts in i skolans bibliotek. Skolbiblioteket skall inte bara vara en plats dit man går för att "komma ifrån" skolans krav, det bör vara en plats dit man går för att lära.

Jag tvingas då och då revidera mina åsikter. Så är fallet också i denna fråga. Syftet med att lyfta in det formella lärandet i skolbiblioteket är att komma ifrån biblioteket som ett uppehållsrum. Naturligtvis skall det finnas utrymme också för det lustbetonade, men i första hand bör lärande stå i fokus.

Så långt allt väl, men jag vill revidera inlägget något och också betona att skolan i lika hög grad bör anamma det lustfyllda, informella lärandet. Jag tror - nej, jag vet - att elever lär sig av intresse. Inget intresse, inget genuint lärande. Därför bör det informella lärandet också vara grunden i allt skolarbete.

Den visionära läsaren noterar säkert att detta mycket väl kan samordnas med kurs- och läroplaner. Skolans kunskapsmål kan ju inte ignoreras och kokas ned till en stuvning baserad enbart på elevernas menyval.

Min förhoppning är dock att det informella lärandet i skolan blir formellt utan att eleven är medveten om det. Formellt i meningen att målen för kursplanerna kan uppfyllas utan att eleven reflekterar över att det lustfyllda lärandet är "skolarbete". Detta kräver naturligtvis mer planering i form av ämnesintegrerande teman etc. från pedagogens sida. Skolbibliotekarien blir en utmärkt kollega i både planering och genomförande. Samarbetet mellan skolbiblioteket och andra lärande miljöer bör vara mycket intensivt.

Är mina tankar för naiva? Jag är medveten om alla problem, men vet också att man med små förändringar kan få elever att lära sig av lust och glädje. Personligen hoppas jag att skolan med tiden blir en plats dit man i första hand går för att lära sig saker, inte bara sitta av tid i väntan på bussen hem. För visst är det så att de flesta elever betraktar kunskap i skolform som något tyngt av motstånd och aversion?

Jag vill mer.

PISA 2009

Ännu en PISA-rapport har släppts, som dessvärre tyder på att våra 15-åringar inte lyckas särskilt väl i skolarbetet. Svenska 15-åringars läsförståelse har försämrats, liksom deras kunskaper i matematik och naturvetenskap. Även beträffande likvärdighet har Sverige tappat sin forna topposition.

Vad som särskilt oroar mig är att diskrepansen mellan olika elevgrupper ökar. Av de elever med invandrarbakgrund som är födda i Sverige når drygt 30 % inte upp till en grundläggande läsförståelse. Var söker vi svaren till detta förhållande? De har ju gått hela sin skolgång i Sverige. Är det den bristande socioekonomiska standarden för dessa elevgrupper som resulterar i så undermåliga resultat?

"Att elever som anlänt efter skolstarten har sämre kunskaper behöver inte vara så konstigt. Men det är bekymmersamt att elever med utländsk bakgrund födda i Sverige har ett lägre resultat än infödda elever, även om en hel del av skillnaden kan förklaras av socioekonomisk bakgrund", säger Anita Wester på Skolverket. [Källa]   

Desto bättre går det för Finland och en del asiatiska länder, där resultaten tyder på en skola som lyckats väl i sitt kunskapsuppdrag. Den mest betydelsefulla förklaringen till varför dessa nationer lyckas så väl är tydligt riktade insatser under hela skolgången. När elever riskerar att inte nå upp till målen sätts insatser in från start. Att få extra hjälp betraktas inte som ett misslyckande för eleven, utan ett naturligt inslag för alla elever. Personligen tror jag också att en likvärdig skola kan vara en viktig förklaring till de goda resultaten. En likvärdig skola med en tydlig plan för vad som görs om en elev inte når upp till de önskvärda resultaten.

Skolbibliotekarierna då? Jag är övertygad om att vi kan göra en enorm insats vad gäller läsförståelse. Detta kräver dock en arbetsplan som grundar sig i ett nära samarbete mellan skolbibliotekarien och pedagogen. En slags konsensus kring vikten av texter och textsamtal som genomsyrar all undervisning, informellt och formellt. Utan läs- och skrivförståelse, ingen kunskapsprogression. Vikten av läsförståelse är ju basalt också för elevernas informationskompetens. Hur skall våra elever lära sig att vara källkritiska granskare om de inte ens kan förstå vad de läser?

Frågan som har ett akut behov av lösningar är: Vad gör vi för att vända den nedåtgående kurvan? Eller är ett medelmåttigt resultat inte att förakta? Ska vi kanske vara nöjda?

Julklappstips!

Söker du den perfekta julklappen? Något innovativt och nyskapande, som kan komma att revolutionera våra medievanor? 


Du behöver inte söka längre! Glöm iPad och annat som ändå bara kräver uppdateringar och saknar kompatibilitet.


Kika på klippet och förundras!

Infokoll

En ny sida för informationssökande elever (och för en den delen lärare) har sett dagens ljus. Infokoll är en webbplats där du hittar allt som rör informationssökningsprocessen, från inledande frågeställningar till färdig presentation.

För innehållet på webbplatsen svarar gymnasielärare och bibliotekarier i Umeå. Materialet är rikt, även om det till stora delar riktar sig till gymnasister snarare än grundskoleelever. Till stor del beror nog detta på att materialet har en stark orientering i text; illustrationer är sparsmakade.

Ett manifest för nya tidens skolbibliotekarier

Joyce Kasman Valenza är en skolbibliotekarie (teacher librarian), som är verksam på en skola i Springfield, Pennsylvania. I dagarna skrev hon det mest uppfriskande och nyttiga jag läst om skolbibliotekariens roll sedan jag började min yrkesbana. Jag kan skriva under på allt, men också med självkritisk blick rikta ljuset på förhållanden där jag brister.


Vad skriver jag om, undrar den nyfikne läsaren? Jo, ett manifest för det tjugonde århundradets skolbibliotekarie. Ett manifest som är så genomdränkt av klokhet att jag nästan önskar jag hade signerat det själv.


Läs, läs om, reflektera - och förändra!


Du hittar manifestet här!

Tryck ditt uppslagsverk!

Wikipedia är för många den främsta källan för snabb och översiktlig information. Även om man kan diskutera tillförlitlighet så kvarstår att Wikipedia är ett ypperligt verktyg för faktasökning och ämnesöversikt.

Men... hur ofta har du inte sökt på Wikipedia och hittat en hel uppsjö artiklar som verkar intressanta? Visst kan du läsa artiklarna på skärm, men hade du inte hellre sluppit sökprocessen och haft alla bra artiklar samlade i en personlig bok? Eller tänk dig att en bekant har ett specialintresse. Massor av artiklar finns om detta intresse. Hade inte en tryckt bok med personlig prägel varit en trevlig present till vännen?

Idag är det fullt möjligt att, till en relativt låg kostnad, skapa en bok av flera Wikipedia-artiklar. Boken får en personlig titelsida, valda artiklar samt en innehållsförteckning. En tjänst jag tycker är väldigt trevlig, även om det mer känns lockande på det personliga planet än det rent pedagogiska...

Kika på denna film dör du lär dig allt om hur du kan få en egen, tryckt bok med dina favoritartiklar!

<

Löneläget

Att lönen för skolbibliotekarier är ett lågvattenmärke rådan det kanppast några tvivel om. Löneläget blir knappast ljusare när man läser att medellönen för skolbibliotekarier ligger på
23.099 Kr! (Siffrorna bygger på 2008 års lönenivå.) Jämförande yrkesgrupp för vårt vidkommande är lärarna, där grundskollärare (åk 4-9) ligger drygt 1000 Kr högre i snittlön. (Uppgifterna är hämtade från Lärarförbundets statistik för 2007 och är ej offentligt tillgängliga.)

Lärarnas löner är under all kritik - men våra är (om möjligt!) än värre. Jag tycker dessa båda yrksgrupper kan jämföras med varandra när det gäller lönenivå. Båda arbetar med i stort sett samma sak: undervisning, lektionsplanering, fortbildning, social kontakt m.m. Skillnaden är att skolbibliotekarien vanligen inte har huvudansvaret för en elevgrupp samt "slipper" utvecklingssamtal och föräldrakontakt, även om detta också förekommer om än i begränsad skala. Och andra sidan är vi den enda yrkesgrupp i skolan värld som har lektioner med alla klasser på skolan.

En jämförelse med USA: Skolbibliotekarien där tjänar i snitt 360.000 Kr/år (ca 45.000 USD). Jämför detta med Sveriges medellön på 277.188 Kr. Det är en löneskillnad på närmare 100.000 Kr/år!

Att bara rakt av jämföra dessa båda länder är kanske orättvist. För den disponibla inkomsten skiljer sig åt och vi får t.ex. olika skattefinansierade förmåner. Jämförelsen haltar också något då skolbibliotekarien i USA vanligen har dubbel examen (lärare och bibliotekarie). Och andra sidan är det sistnämnda som till stor del av hjälpt till att höja både löneläge och status.

Men faktum kvarstår: vår lön är under all kritik, och det blir inte bättre av att andra grupper i skolan också är underbetalda.

Framtiden?

Tankar om framtidens skolbibliotek står högt i kurs. Jag funderar ständigt på hur framtidens skolbibliotek kommer att se ut. En sak kan vi vara säkra på: förändringar är en inneboende del av själva idén bakom bibliotek. Ofta har bibliotek i allmänhet också varit bland de första att ta steget in i framtiden.

Personligen tror jag inte vår yrkesroll påverkas nämnvärt. Skolbibliotekariens yrke kretsar kring texter, information och undervisning: dessa tre hörnstenar ändras inte, däremot förändras medier och förutsättningar. Jag tror också fullt och fast på att de skolledare som inte inser vikten av att integrera skolbibliotekariens kompetenser med lärarens går miste om en stor del av det som framtidens lärande handlar om, nämligen mer av lärande resurser, mindre av enhetligt klassrumslärande.

Kika på följande filmer för att få lite inspiration till förändring!

Spel och bibliotek

Jag är medveten om att det finns skolbibliotekarier som använder data- eller tv-spel i verksamheten. Själv har jag tillsammans med representanter från biblioteksrådet ordnat spelturneringar. Jag letar dock fortfarande efter mer pedagogiska användningsområden. Har testat att jämföra karaktärsbeskrivningar i spel med dito i böcker, men annars inte mycket.

Även om bloggen Spelbiblioteket, inte ger pedagogiska tips så får läsaren massor av annat matnyttigt från spelvärlden. Recensioner av såväl mjuk- som hårdvara varvas med lite mer personliga betraktelser. Bakom bloggen står tre folkbibliotekarier. Bloggen är väl värt ett besök för den som söker vägledning!

Ungas medievanor

Medierådets rapport, Fakta om barns och ungas användning och upplevelser av medier, fick ett stort genomslag i såväl traditionella som nya medier. Mest kunde man se, höra och läsa om hur indignerade vuxna suckade över det faktum att Internet numera är den medieform som barn lägger mest tid på. Internet har blivit så populärt sedan förra rapporten (2006) publicerades att nätanvändandet numera kommer före verkliga möten med kompisar. Trots sociala medier och tv-spel är fortfarande teve-tittandet den vanligaste formen för mediekonsumtion, även om det sker en förskjutning också här: teven flyttar sakta men säkert in i datorn.

Strax efter rapporten kom artiklar i våra dagstidningar där barns medievanor debatterades. Många artiklar ställde sig frågande till hur nyttigt det är för barn att leva sitt liv i en alltmer digital verklighet. Nättrakasserier lyftes fam som ett tragiskt resultat av denna "nya" verklighet. Detta borde gentligen inte vara någon nyhet, eftersom mobbning också förekommer "i verkliga livet", som nätet är en direkt spegling av. En och annan artikel lyfte också fram fördelarna med bl.a. teve-tittande. Barn utvecklas, också genom att titta på teve. Detta bekräftar att intellektuell utveckling kräver en mångfald: nätet, boken, tidkskriften, socialt samspel och skogsvandringar. Allt samverkar till barns utveckling, så länge en form av aktivitet inte får en alltför dominerande roll.

Personligen läser jag med visst vemod att barns läsande ständigt sjunker. Samtidigt kan jag inte låta bli att fundera över hur frågan ställts. "Som man frågar får man svar", brukar det heta, och i detta fall tror jag det stämmer som hand i handske. Jag tror att tvärtom att ungas läsning faktiskt ökar, men de läser inte traditionella, tryckta medier i samma utsträckning. De läser dialogen i tv-spel, vännernas statuslista på Facebook och andra webbaserade texter.

Betyder det att vi inte behöver oroa oss? - Nej, tvärtom anser jag. Vikten av att ha välutrustade skolbibliotek med kunniga och inspirerande skolbibliotekarier blir än tydligare. För barn kan inte bara läsa det de själva vill, ibland krävs en ansträngning för att växa som individ. Digitala texter är ofta korta och lättillgängliga, men det betyder inte att den sortens texter är vad barn och unga behöver.

Jag är en stark anhängare av det vidgade textbegreppet, men tycker också att böcker alltid är mer värdefulla än teve-serier eller sociala mötesrum på nätet. Varför? Därför att en längre text som boken kräver något av läsaren och genererar inga färdiga bilder, utan förutsätter och utvecklar vår fantasi. Är jag en bakåtsträvare? Jag tycker inte det. Man bör naturligtvis ha tillgång till olika medieformer. Problemet är bara att barn och unga oftast väljer det de kan ta till sig utan ansträngning. De behöver textuella utmaningar, som inte bara stärker fantasin utan också lär dem att identifiera sig känslomässigt och samtidigt ger dem ett rikare språk.

De digitala medierna är inte där ännu; de kan inte erbjuda det djup som de tryckta böckerna kan. Inte ens e-boken erbjuder detta djup, trots textmängden. Jag tror det beror på att tekniken fortfarande överskuggar texten.

Läs gärna intervjun med Hugo Lagercrantz (Dagens Nyheter, 26 oktober 2010, s. 21) där han hävdar att böcker alltid är bättre än teve-serier. Artikeln finns tyvärr inte att tillgå på nätet.

Detta var personliga tankar. Någon som tycker annorlunda?

Skolbibliotek och IKT

I en artikel i Datorn i utbildningen (nr 5-2010) skriver Krister Widell insiktsfullt om biblioteks roll i det digitala samhället. Artikeln analyserar också skolbibliotekens "nya" roll utifrån de definitioner som finns i nya skollagen. Artikelförfattaren tar bl.a. upp bibliotekariens yrkeskompetens och ser en tydlig, pedagogisk funktion i att lära elever informationskompetens.


Skolbiblioteken lyfts också fram som en arena för det informella lärandet, d.v.s. det lustbetonade, frivilliga lärandet, vars motsvarighet är det lika viktiga formella lärandet som sker i klassrummet. De som ifrågasätter bibliotekets fysiska rum i en alltmer virtuell verkligthet bör se både en fysisk bibliotekslokal och en virtuell hemsida som lika viktiga grunder för just elevers informella lärande.

Personligen tror jag att skolbiblioteken först kan bli fullt integrerade i skolans undervising då också det formella lärandet lyfts in i skolans bibliotek. Skolbiblioteket skall inte bara vara en plats dit man går för att "komma ifrån" skolans krav, det bör vara en plats dit man går för att lära.

"Skolan behöver lära ut en djupare förståelse för hur IT och digital teknik fungerar; vilka mekanismer, principer och strukturer som ligger till grund för hur information, innehåll och olika medier produceras, lagras och distribueras. Här har bibliotekarier en stor och viktig uppgift. De har ju sedan århundraden sysslat med att organisera 'lagrad' kunskap i form av böcker och artiklar. Det är naturligt att de fortsätter med det i en digital tidålder." [Källa]

International School Library Month

Måndagen den 25:e oktober är det Internationella Skolbiblioteksdagen. Dagen lyfts bara fram sporadiskt i Sverige, men borde givetvis bli en dag då skolbibliotek står i fokus på alla skolbibliotek i vårt avlånga land.

IASL (International Association School Librarianship) heter organisationen som står bakom Internationella Skolbiblioteksdagen. Dagen är höjdpunkten i oktober månad, en månad som lyfts fram som "International School Library Month".

Har du firat denna månad? Och hur firar du vår alldeles speciella dag? (Svar mottages tacksamt!)

Skolbibliotekens roll i nya skollagen

Detta ämne diskuterades i en paneldebatt på Bok & Bibliotek i Göteborg nyligen. Stefan Pålsson sammanfattar debatten åt oss på Skolverkets hemsida. Inget nytt egentligen, men kanske något att sticka i handen på skolledare, som inte har samma koll som vi själva?

Vilken bok vill du läsa?

Det finns sidor på nätet som hjälper dig välja en skönlitterär bok utifrån intressen och humör. En sådan sajt är engelskspråkiga Whichbook, som med hjälp av olika valbara parametrar ger dig förslag på böcker värda att läsa. Vill du ha en glad eller ledsen bok? Du bestämmer! Sidan känns dock inte fullt så nyter som den vill göra gällande. Ett betydligt bättre alternativ för oss svenska läsare är BookDesire, som fungerar på samma sätt som ovanstående, men både känns och är betydligt mer lättnavigerat. Sajten är framtagen av det svenska företaget Axiell, som tillhandahåller IT-relaterade tjänster för bibliotek, museer och arkiv i Norden.

Fantastiskt verktyg för källkritiska kunskapare!

WebbIT är en sajt som enligt egen utsaga är en guide till nätet som erbjuder "självstudiematerial i form av filmer, ljudfiler, pdf-filer m.m." Allt detta är helt sant, men sidorna innehåller mycket mer än så. Sajten är indelad i sex teman: Faktakällor (ger dig söktips om olika ämnes-områden), källkritik (mycket bra studiematerial), läslust (boktips m.m.), omvärld (omvärldsbevakning om IKT), söktips (informationssökningens ABC) och verktyg (praktiska tips om diverse källor och tillörande källkritik).

Bakom sidan står ILS, Informations- och lånecentraler i samverkan. Sajten är fortfarande ny, vilket påverkar materialomfånget, som än så länge är begränsat.

Sajten andas webb 2.0. I synnerhet uppskattar jag att mycket av informationen är grafisk; ofta är tipsen gjorda som filmer. Här finns mycket att hämta för alla som är intresserade av källkritik och informationssökning! Sajten gör dessutom försök till att ta traditionella (tryckta) källor i beaktande, något jag länge saknat i diskussionen. För visst är källkritiskt tänkade och informationskompetens minst lika viktigt oavsett källform?

Ny skollag antagen

Den nya skollagen antogs nyligen. Den börjar gälla från den 1 augusti 2010. Lagens viktigaste passus för skolbibliotekens vidkommande är som följer:

"Alla elever ha tillgång till skolbibliotek. Detta gäller även för fristående skolor."

Nu följer en lång process där vi i praktiken får se vad denna något luddiga beskrivning innebär. Personligen ser jag gärna att skolinspektionen sätter upp kriterier och definitioner på vad ett skolbibliotek är, samt vilka uppgifter skolbiblioteket har i ett pedagogiskt sammanhang.

Läs den antagna lagen i sin hehet här!

10 tips för framgångsrik forskning

Sidan Six Revisions ger bl.a. tips och djuplodande artiklar om hur webbredaktörer och webbutvecklare bättre kan nå fram med sitt budskap. I en nyligen publicerad artikel görs en genomgång av hur i första hand forskare och studenter bättre kan hitta och sprida information, som publicerats på nätet. Dessa tio tips är inte bara nyttiga för redan nämnda grupper, utan kan säkert också användas i syfte att lära våra elever att bättre hitta vad de söker.

Ett av tipsen sticker bl.a. hål på myten om att informationssökare på nätet har en tendens att ge upp om inte resultat levereras snabbt nog. Den oskrivna regeln om att de flesta ger upp sin informationsjakt om de inte hittar vad de söker på "tre klick", visar sig vara falsk. Tvärtom är det så att många söker på uppåt 15 platser i jakten på fakta.

Källkritiska skollänkar

Skollink är en sida som främst riktar sig till elever och pedagoger i grundskolans senare år samt gymnasiet. De tusentals utvalda länkarna är indelade skolämnesvis. Länkarna är betygssatta och - vilket glädjer Skolbibliotekarien! - även källkritiskt granskade.

Hur rigorös den källkritiska bedömningen är låter jag vara osagt, men länksamlingen lovar gott!

Allt är möjligt i ett bibliotek...

Kan bara inte motstå detta roliga klipp...

Nätverk för skolbibliotekarier i Norden

Besök detta utmärkta forum för alla med intresse för skolbibliotek! Här finns massor av likasinnade att utbyta tips och erfarenheter med. Bli medlem i detta nätverk idag, om du inte redan är det!

Behöver skolbibliotek böcker?

Kika på nedanstånde filmklipp för en intressant diskussion kring tryckta böckers roll i det samtida skolbiblioteket. Diskussionen belyser också skolbibliotekariens yrkesroll på ett bra sätt. Kontentan är att den digitala erans elever (inte helt oväntat) kräver mer vägledning av professionella informationspecialister. Den kunskapen saknar ofta lärare. Något som nämns i klippet, och som jag personligen tror är oerhört viktigt, är att tillgängliggöra och förenkla tekniken, så att den blir enklare att använda i studiesyften. Information kan lätt bli ett informationsöverflöd som snarare försvårar för elevens lärande. Vikten av en mångfald medietyper kan inte nog understrykas. Alla individer lär på olika sätt, därför behöver vi den tryckta boken i samma utsträckning som ljudböcker, filmer och bra webbmaterial.

Se klippet nedan - och fundera över hur skolbibliotekets mediebestånd förändras om man på allvar menar att alla elever har olika lärstilar och därför kräver en mångfald medieformer och lärandesituationer.

50 fria pedagogiska verktyg

Så här innan sommaren kör igång på allvar vill jag passa på att tipsa er alla om en länklista med hela 50 fria pedagogiska  verktyg till datorn. Listan innehåller praktiska program som med fördel kan användas i undervisningen. Allt är dessutom indelat ämnesvis. Enda nackdelen, som så ofta, är att programmen/verktygen enbart finns på engelska.

Listan hittar du här!

PS. Ha ett skönt sommarlov!

Kosmix

Kosmix är en sökmotor som i likhet med en del andra ger mer än Googles sökträffar. Kosmix ger dig överblick över ett ämne, men också länkar, bilder, filmer, artiklar och bloggar på ett mycket överskådligt sätt. Jag har haft stor nytta av denna sökmotor, bl.a. då elever vill orientera sig i ett ämne de fått i uppgift att skriva om.

Lär dig t.ex. mer om den industriella revolutionen!

Kollan källan som wiki

Skolverkets utomordentliga sida för källkritik och IKT i skolan - Kolla källan - har nu fått ett komplement i en nystartad wiki. Wikin är inte en kopia av hemsidan på Skolverket, utan skall ses som ett levande forum för alla med ett intresse för för Kolla källans fokus.

Lär dig att...

...praktiskt taget göra allt mellan himmel och jord med hjälp av tjänsten Howcast. Sidan är fylld med bra och instruktiva filmer, där du bl.a. kan lära dina elever att skirva en artikel i Wikipedia.

How To Create a Wikipedia Article on Howcast

Howcast är ett bra verktyg, som borde få alla IKT-intresserade att jubla av lycka! Som fallet oftast är, på nätet som i verkligheten, finns också andra mycket bra alternativa sidor med samma typ av innehåll. Prova även t.ex.

Informationshistoria

En bra film, som på under 10 minuter beskriver Internets utveckling under 50 år. Bra att ha som referens när vi idag tar detta digitala bibliotek för självklart.



Att teknikskiften tar tid att ta till sig är inget nytt. Så var det även då den tryckta boken introducerades...

Gratis verktyg för skolan

Sidan, med det fyndiga namnet Cool Tools for Schools, har massor av bra länkar till program man kan använda i skolan. Du kan bl.a. göra radio, filmer, musik, scheman m.m.

Det bästa av allt är att det är gratis!

Inspirerande samarbete!

Göran Brolund, samhällskunskapslärare vid gymnasiet Fyrisskolan i Uppsala, arbetar konstruktivt och målmedvetet mot att lära elever källkritiskt tänkande. Tillsammans med skolbibliotekarien, Jonas Peterson, arbetar de båda för att öka elevernas måluppfyllelse. Framför allt gör de undervisningen attraktivare!

Brolunds kommenatar om skolbibliotekariers kompetenser talar sit tydliga språk:

— Jag samarbetar väldigt mycket med biblioteket, säger Göran Brolund. Att lära eleverna att söka, hitta, kritiskt granska och bearbeta information ser jag som mycket betydelsefullt. Inom det här området har skolbibliotekarierna goda kunskaper som vi lärare borde dra mer nytta av än vi gör idag. De kan mycket mer än att ”ge boktips”. [Källa]

Läs mer om deras samarbete här!

Positivt om elevers källkritik!

Enligt en nysläppt rapport från Skolverket om IT-användning och IT-kompetens har en stor majoritet svenska elever i grund- och gymnasieskolan fått utbildning i källkritik och informationshantering på nätet. Detta är mycket positiva nyheter för alla oss som dagligen arbetar med dessa frågor! Nu är det dags att göra en satsning, som på allvar befäster den positiva trenden.

Nästan åtta av tio elever i årskurs 7-9 och nästan nio av tio gymnasieelever anger att de har fått lära sig i skolan att vara kritiska till information som de hittar på Internet. I årskurs 7-9 anger närmare åtta av tio elever att de har fått lära sig i skolan att vara försiktiga med vad de skriver eller publicerar om sig själva och att använda Internet på ett schyst sätt.  (Källa)

Rapporten redovisar också elevernas syn på sin egen IT-kompetens. När det gäller den visar siffrorna att 90% av eleverna i grundskolans senare år tycker att de är mycket bra på att använda datorer.

Här tillåter jag ett tvivel. Min yrkeserfarenhet visar att elever ofta har goda kunskaper - men de kunskaperna är kopplade till mycket specifika tillämpningar. Få elever på högstadiet kan exempelvis använda en referensförteckning i ett ordbehandlingsprogram eller presentera ett arbete i Power Point.

Omvärldsbevaka med bloggar

Library Index - eller Libdex, som det kallas i sin förkortade form - är en portal där allt som rör bibliotek på nätet samlas. Där hittar du länkar till massor av nyttiga sidor, också för oss skolbibliotekarier! Portalen listar även engelskspråkiga biblioteksbloggar. Tyngdpunkten ligger på folkbibliotek, men mycket är av allmänintresse också för oss skolbibliotekarier.

Söker du enbart skolbibliotek som bloggar kan du hitta en bråkdel av dem i Bloging libraries wiki.

Omvärldsbevakning behövs, och blir allt viktigare i en tid då förändringens vindar blåser hårdare än någonsin. det är en spännande tid, men för att följa med i mediebruset behövs också nationella tendenser tas i beaktande. Skolbibliotek.se har en utmärkt lista med bloggar och sociala nätverk om  - och för -skolbibliotek. Besök den!

Kunskapsarbete i skolbiblioteket

I dag släppte Nationella skolbiblioteksgrupen en kunskapsöversikt med titeln Elevers kunskapsarbete i skolbiblioteket. Rapporten är skriven av Jenny Henning Ingmarsson, och pekar på ett antal tendenser, bland de viktigaste slutsatserna finns:

• att fokus bör flyttas från sökteknik till elevers användande av den information de hittar,
• att lärare har obefintliga kunskaper om hur elever använder informationshantering skolmiljö,
• att den absoluta majoriteten av lärare och skolledare har mycket dåliga kunskaper om vad skolbibliotek är, samt hur det kan användas som resurs i det pedagogiska arbetet,
• att det avgörande samarbetet mellan lärare och skolbibliotekarie sällan kommer till stånd då det inte alls ingår i lärarutbildningen,
• att elevernas möjligheter till att utveckla sin läsning av olika texttyper är mycket eftersatt, samt
• att eleverna sällan får träning i att läsa, tolka och kritiskt granska skilda texttyper.

Rapporten är intressant läsning, som borde sättas i handen på alla landets skolledare och lärarutbildare. Skolbiblioteken är nog Sveriges minst utvecklade pedagogiska resurs. Med skolbibliotekariers hjälp kan elevernas måluppfyllelse öka markant, men det kräver en hel del av både lärare, skolledning, lärarutbildare - och skolbibliotekarier.

Intressant debatt!

KB skriver inlägg som kretsar kring deras nya roll som bibliotekssamordnare. Ett av dessa inlägg handlar om skolbibliotekens roll i framtiden. Inläggen har blivit många, och en stor del av dem har fokus på vår yrkesroll.

Läs och begrunda!

Skolbibliotekarien har upmärksammats!

Undertecknad hade förmånen att bli intervjuad av Anette Holmqvist för Sveriges regionala skolbiblioteksföreningars räkning. Om du vill läsa mer om mina tankar kring skolbibliotek i allmänhet - och bloggande i synnerhet tycker jag du ska klicka dig in på Skolbibliotek.se.

Google i skolan

Att sökmotorn Google är den mest använda sökmotorn betyder inte att det är den bästa. Däremot är de duktiga på att marknadsföra sina tjänster. En del av sin marknadsföring riktas mot viktiga grupper, så som bibliotekarier och tekniker.

Andra intressenter är inte sena att haka på. Ett exempel på det är Free technology for teachers, som är en blogg som bevakar och ger tips på gratis teknik för lärare. De har också tagit fram en en "steg-för-steg"-manual till Googles tjänster, med fokus på hur de kan användas i skolan.

Testa själv - manualen passar alla som arbetar i pedagogisk verksamhet!


Google for Teachers

Katastrofkarta

Visa A Nation Without School Librarians på en större karta

Den ekonomiska krisen har inte bara slagit hårt mot skolbiblioteken i Sverige, också i USA har ett antal skolbibliotek lagts ned eller fått minskade resurser.

Att läga ned skolbibliotek är en katastrof för den pedagogiska verksamheten. Som vanligt är det de utan stark röst som får ta smällen - barn och ungdomar.

Jag hoppas detta nya årtioende lyckas föra fram positivare siffror, både nationellt och internationellt.

Full tillgång med Live Mesh

Microsoft är företaget som levererar. Man kan tycka vad man vill om deras monopolliknande ställning, men ingen kan förneka att de göra produkter som levererar vad de lovar. Bland de senare är Live Mesh, ett otroligt smidigt sätt att lagra och integrera all din information från en och samma åtkomstpunkt.

Live Mesh är än så länge i teststadiet, men jag har använt tjänsten ett tag och inte haft några problem alls. Det funkar hur smidigt som helst! Men exakt vad är det då? I korthet är det en sida där du med hjälp av ditt Windows Live-konto (MSN, Hotmail, Live etc) loggar in. Ett program installeras på din dator som låter dig kommunicera med andra datorer du lägger till i ditt nätverk. Du har med andra ord möjlighet att fjärrstyra din dator från vilken plats som helst via din bärbara maskin!

Fjärrstyrningen innebär att du aldrig mer behöver släpa med dig USB-minnet; du har alltid tillgång till alla filer du kan tänkas behöva, oavsett vilken av dina datorer du skapat filen i. Du har givetvis också tillgång till all den programvara du installerat på den dator du fjärrstyr. Enda kravet är att du installerat Live Mesh på alla de datorer du vill ska ingå i ditt virtuella nätverk samt att den dator du ansluter till är påslagen och ansluten till nätet (och ditt hemnätverk).

Live Mesh bjuder också på 5GB lagring, där du kan spara filer för snabb åtkomst utan att behöva fjärransluta till en annan dator. Tjänsten är gratis på denna basnivå!

Applikationer för oss skolbibliotekarier? Tja, där har jag än så länge inga bra idéer. Däremot tror jag detta kan vara suveränt för skolor, som vill ha ett nätverk som enkelt möjliggör åtkomst till samtliga hårddiskar...

Att se möjligheterna med skolbiblioteksverksamhet

Följande inlägg kretsar kring tre olika arbetsmetoder. Utställningsverksamhet, informationskompetens och engagemang i stort och smått. Håll tillgodo!

Att arbeta med föremål och utställningar
Jag har ständigt utställningar i biblioteket. För att lyfta utställningarna köpte jag in glasvitriner med tillhörande belysning. Detta har blivit känt som Samlarnas museum. Varje år ordnar jag och biblioteksrådet en tävling som går under namnet Supersamlaren. Kravet för att få vara med i tävlingen är att man samlar på något.

Mellan 20-30 brukar anmäla sig och få möjlighet att ställa ut sina samlingar. Allt från Pokémon-kort till mynt, servetter och suddgummin har äntrat skåpen. Vid läsårets slut väljer biblioteksrådet ut tre samlingar som hela skolan sedan får rösta på. Prisutdelningen sker med utdelning av diplom och presenter. Utställningarna kompletteras med litteratur (i de fall det finns att tillgå) samt kortare tips på hur intresserade kan gå vidare på egen hand.

En del elever får också presentera sitt samlande inför klassen. De gör då en Power Point under handledning av skolbibliotekarien eller läraren. Detta är ett sätt att koppla utställningarna till kunskap. Jag ser föremål som en form av text. Tanken med läroplanens ”vidgade textbegrepp” är ju också att få eleverna att se mer otraditionella kunskapskällor som ”textformer”.


Informationssökning som pedagogiskt verktyg
Jag har förmånen att då och då också undervisa elever i SO på högstadiet. Då använder jag mina kunskaper kring källhantering och informationssökning på ett sätt som möjliggör för mig att följa elevgruppen från början till slut, något man tyvärr alltför sällan får i renodlad biblioteksundervisning. Personligen tror jag att det är utmärkt om skolbibliotekarien har viss pedagogisk kompetens. Jag tror också att yrkesgränserna kommer att bli mindre synliga i framtiden. Det handlar ju till sist om kompetenser, inte yrkesgrupper. Givetvis skall man hålla på sin yrkeskompetens, men kommer inte Moses till berget får man ibland ta berget till Moses…

SO läser eleverna oftast som teman Som exempel väljer jag 1700-talets revolutioner. Jag har genomgång på det aktuella temat. Eleverna får sedan välja en av revolutionerna som de skall skriva ett arbete om. Jag har ganska gedigna genomgångar om källkritik, bildmanipulering, upphovsrätt och skrivprocess. Eleverna får också träna på att skriva referenser, något de är ovana vid sedan mellanstadietiden. Dessa pass har jag i klassrummet. Utgångspunkten hämtar jag från Carol Kuhlthaus teorier om informationssökningsprocesser.

Vid själva forsknings- och skrivprocessen arbetar klassen växelvis i skolbiblioteket. De har då tillgång till alla källor samt datorer de använder för att skriva sina arbeten.

Jag har märkt att eleverna sällan eller aldrig får veta vad som förväntas av dem då de ”forskar”. De ska skriva en uppsats, vara källkritiska och arbeta självständigt utan att få verktygen. Personligen tror jag att vi som skolbibliotekarier kan fylla en mycket viktig roll, eftersom vi har kunskapen och kompetensen att förmedla arbetsverktyg eleverna kan använda under informationssökning, källkritiskt tänkande och skrivprocess. På så vis blir eleverna också bättre förberedda för de högre studier som väntar.

Engagera dig!
Inget ger större genomslag för vårt yrke och vårt skolbibliotek som engagemang. Nu talar jag inte enbart om engagemang för att väcka läslust eller undervisa elever i källkritiskt tänkande. Jag sträcker tanken längre än så. Det krävs engagemang i arbetslag, ämneslag – och ledningsgrupp. Det krävs också att man som skolbibliotekarie gör sig oersättlig genom att integrera biblioteket i så många pedagogiska sammanhang som möjligt. Skolbiblioteket skall vara ett pedagogiskt arbetssätt, inte en lokal!

Jag har som mål att alltid säga något om mitt arbete på personalkonferenser och andra möten. Webbsidor, bloggar och mer informella samtal kompletteras av ren ”reklam”. Jag brukar bl.a. var aktiv på föräldramöten, då jag också delar ut en informationsfolder. Engagemanget sträcker sig också till eleverna. Att finnas där eleverna finns har blivit ett motto för mig. Därför försöker jag verka också i de digitala miljöer våra ungdomar ofta besöker: Youtube, Facebook m.fl.

Mitt råd är att alltid vara aktiv. Det du kan bra ska du också förmedla till andra. Så var inte blyg, utan våga vara en ledande kraft för skolutveckling!
Glöm inte heller att ta hand om era skolbibliotek – de är sannerligen fyrbåkar för såväl kunskap som fantasi!

Detta inlägg går även att läsa på Skolbibliotek Östs ypperliga blogg, där jag för tillfället gästbloggar.

Klassiker - en tidlös succé!

Mitt senaste inlägg handlade mycket om min syn på yrket, samt vilka konsekvenser det kan få för hur man arbetar. Jag lovade då en uppföljning där jag berättar kort om hur jag gör för att synas i skolans verksamhet. Här kommer nu några arbetsmetoder jag fått uppskattning för – och som dessutom hjälpt mig att bli en kugge i ett pedagogiskt sammanhang.

Först ut är något alla skolbibliotekarier arbetar med från tid till annan: De litterära klassikerna. Hoppas mina arbetsformer kan inspirera någon!

I både åk 6 och 7-9 har jag sedan en tid tillbaka arbetat med litterära klassiker. Temat pågår allt från en termin till ett helt läsår. Tidsmässigt upptar temat en timma varje vecka, utöver detta läser eleverna också hemma. Av största vikt är att planeringen sker tillsammans med läraren. Upplägget är som följer:

1. Skolbibliotekarien har fem genomgångar om litteraturens historia. Dessa ”föreläsningar” sker i dialog med eleverna, och är inte renodlat historiska utan syftar till att knyta dåtid med nutid. Elevernas förförståelse är i centrum. Jag använder mig av presentationer där eleverna får åhörarkopior, som de sparar i en ”klassiker-pärm”. I pärmen läggs också bokrecensioner och textsamtal i punktform. Skolbibliotekarien och läraren är likvärdigt aktiva i alla steg i temat.

2. Skolbibliotekarien och läraren väljer ett antal titlar (ca 20) som eleverna har att välja bland. Alla elever skall läsa minst fem klassiker; de flesta läser fler.

3. Eleverna delas in i grupper om 4-5 elever. Indelningen sker i första hand utifrån läsnivå. Grupperna tilldelas första boken, därefter väljer de själva valfria böcker utifrån de 20 titlar som står till buds. Oftast finns också ett lättläst alternativ. De läser (högt) en timma varje vecka, men uppmanas också läsa hemma. Gruppen kommer då överrens om hur långt de skall läsa hemma.

4. När en grupp läst färdigt en bok har de ett textsamtal utifrån öppna frågeställningar. Alla skall vara aktiva! Efter textsamtalet skriver de individuella bokrecensioner.

5. Skolbibliotekarien har också tre pass med bokprat om klassiker (1700-talet till nutid). Under dessa pass diskuteras och kanon-begreppet. Dessa lektioner varvas mellan lästillfällena för att bryta arbetsformer.

6. Som avslutning läser hela klassen en gemensam klassiker, som läraren och jag gemensamt valt. Därefter avslutas hela projektet med att vi ser filmversionen av denna avslutande klassiker. Sista tillfället ägnas åt att diskutera likheter/olikheter mellan boken och filmen. Detta brukar vara mycket uppskattat!

Nästa gång skriver jag något om hur jag arbetar med utställningsverksamhet, informationskompetens och hur jag synliggör skolbiblioteket genom olika engagemang. Väl mött också då!

Detta inlägg går även att läsa på Skolbibliotek Östs ypperliga blogg, där jag för tillfället gästbloggar.

Arbetar du som skolbibliotekarie?

– Arbetar du som skolbibliotekarie…?


– Jo, det gör jag…

– Men det kan väl inte vara så kul. Sitta i ett tyst rum och sätta upp böcker i hyllor… Är det inte tråkigt?

Ovanstående konversation kan få representera människors okunskap om vårt yrke. Skolbibliotekarieyrket är (åtminstone i Sverige) än så länge ett yrke i periferin, några fasta yrkestraditioner finns egentligen ännu inte. Skolbibliotekarien har inte heller någon egentlig professionsutbildning att luta sig mot. Vi är allt från läraren med några timmar i ett bokrum, bibliotekarien på folkbiblioteket som några timmar i veckan bokpratar på kommunen skolor till den heltidsanställde skolbibliotekarien med både pedagogisk utbildning och biblioteksutbildning med sig i bagaget.

Själv tillhör jag den senare kategorin. Jag är en 35-årig man boendes i södra Småland, närmare bestämt i Älmhult, ett stenkast från den vackra sjön Möckeln. Jag har arbetat med allt från säljare till personlig assistent och lärarvikarie innan jag slutligen bestämde mig för att utbilda mig till bibliotekarie. Efter examen 2007 vid Växjö universitet (numera Linnéuniversitetet) fick jag en fast tjänst som skolbibliotekarie i Växjö kommun.

Min tjänst i dag är delad: hälften av min tid är jag på en mindre F-6-skola, andra hälften på Växjös största högstadieskola. Min syn på vad ett skolbibliotek borde vara har lett till att jag medvetet valt ett utåtriktat arbetssätt. Större delen av min tid befinner jag mig i klassrummen, där jag undervisar eleverna i allt från källkritiskt tänkande till litteraturkunskap och studieteknik.

För mig är skolbiblioteket inte isolerat till en lokal. Nej, skolbiblioteket är för mig en pedagogisk idé, som i bästa fall genomsyrar alla undervisning på skolan. Skolbibliotekariens kompetenser blir då synliggjorda för skolans arbetslag, inte en profession satt på undantag. I enlighet med detta försöker jag vara aktiv i arbetslag, ämnesråd och ledningsgrupp, men också som skolutvecklare, med ständig fortbildning och omvärldsbevakning i fokus.

Låter det som en enkel ekvation för framgång? Jo, och fullt så lätt är det inte alltid. Detta vet alla som någon gång stött på patrull. Visioner är ibland svåra att förverkliga, oavsett hur energisk man är.

Lite mer praktiska exempel på hur jag arbetar för att förverkliga mina visioner får du i nästa inlägg. Väl mött då!
Detta inlägg går även att läsa på Skolbibliotek Östs ypperliga blogg, där jag för tillfället gästbloggar.

Kika gärna in där!

Önskelista 2010

Så här i början av vårterminen ser jag framför mig ett antal saker jag önskar mig. En slags personlig önskelista helt enkelt. För vem har sagt att att önskelistor endast hör hemma juletid?

- Att skolbibliotekens plats i skollagen får ett positivt genomslag. För oavsett lagtextens utformning hoppas jag detta kan vara startskottet på att skolbiblioteken faktiskt får en reel bertydelse också för de många skolor som helt saknar skolbiblliotek.

- Att e-bok/tryckt bok äntligen kan sluta upp att vara oförenliga storheter. Dessa kontrahenter är texter, om än i skilda medieformer.

- Att skoldebatten upphör att kretsa så mycket kring ordningsfrågor och i stället fokuserar på skolans viktigaste uppgift: lusten att lära och glädjen att undervisa! Visst, ordning i klassrummet vill alla pedagoger ha, men detta får aldrig bli ett självändamål; det pedagogiska kunskapandet måste alltid hamna i förrummet. Ibland omöjliggörs dock detta av bristen på ordning. Detta måste åtgärdas, dock inte på bekostnad av att vi tappar pedagogisk experimentlust.

- Att skolan får arbetsro. Nya lagar och kursplaner i all ära, men arbetsro och pedagogisk reflektion är nog det svenska pedagoger saknar mest av allt. När bruset lagt sig kanske skolbibliotekens pedagogiska fördelar också kan höras på ledningsmöten, i personalrum och i klassrum. Kort sagt: mindre pappersarbete, mer konkret metodik och didaktiska visioner.

- Att skolan än mer blir en del av samhället. Att elevernas förkunskaper bättre tas tillvara i skolan. Varför räknas vissa kunskaper som mer värda än andra? Är romersk retorik mer värt än samtalet runt köksbordet? Släpp in samhället i skolan, så blir skolan inte en isolerad ö man ska ta sig igenom med godkända omdömen, utan en plats dit man går för att bygga vidare på de kunskaper och erfarenheter man fått under håltimmens World of Warcraft-session.