torsdag 26 november 2009

WatchKnow


WatchKnow kan enklast beskrivas som YouTube för skolan. Du hittar videofilmer organiserat efter skolans ämnen. Indelningen bygger på amerikanska förhållanden, vilket också märks i innehållet. Allt material har också rekommenderade åldersnivåer samt recensioner av andra användare.

Detta är ett lysande exempel på att lärande faktiskt är kul! Det lämpar sig bäst för högstadiet och uppåt med tanke på att innehållet är på engelska. Du hittar även bra tips och inspiration till nytta för undervisningen!

tisdag 17 november 2009

Historiska kartor

Lantmäteriet har en stor mängd historiska kartor som jag tycker är en guldgruva. För skolbiblioteket är kartor en ofta bortglömd del. Än värre är väl glömskan när så få faktiskt använder tryckta kartor för att hitta rätt i geografin.

Historiska kartor kan med fördel användas i flera skolämnen. Några exempel:

Historia: Undersök hur närmiljön förändrats genom storskiften etc.
Geografi: Hur har urbaniseringen påverkat kulturmiljön?
Samhällskunskap: Hur kan man spåra ekonomiska skillnader via kartor?
Matematik: Mät kyrkotätheten på 1700-talet; jämför med nutid.
Bild: Rita en tredimensionell karta av en förlaga från 1800-talet.

Kika själv och låt dig inspireras till kartografiska stordåd!

lördag 14 november 2009

Ord som betyder



Att språket är av största vikt vet alla. Att det också finns smarta verktyg för att föhålla sig till språk kanske inte alla känner till. Ofta tänker man inte på att det rent kvantitativa användandet av ord - med andra ord orvalet - påverkar det budskap du vill få ut.

För att få nya insikter testade jag verktyget Wordle, där du kan få nyckelord (de vanligast förekommande orden i en text) uppspaltade. Det hela fungerar ungefär som de nyckelordslistor ("taggar"), som ofta finns med på bloggar. Wordle låter dig skapa en karta över ordförekomst. Du kan dessutom ändra färg, ordförekomt och ta bort de vanligast förekommande orden i det svenska språket. Ord som "och" försvinner med andra ord. Tyvärr fungerar sovringen sådär. Ord som "också" har en rik förekomst, trots att detta bör betraktas som ett vanligt icke-betydelseladdat ord i svenska språket.

Jag provade Skolbibliotekariens nyckelord. Den "ordkarta" som kom ut var ungefär vad jag väntat mig, även om jag blev smått förvånad över den tydliga pedagogiska slagsida Skolbibliotekarien har. Min förkärlek för pedagogisk mission i kombination med att jag gärna arbetar med informationskompetens gör kanske att ord som "information", "kursplaner" och "skola" betonas på bekostnad av "läsning" och "böcker".

Hur använder man då detta i sitt dagliga värv på skolbiblioteket? Verktyget är mest en kul grej, men kan naturligtvis också användas i syfte att belysa hur elever använder orden i exempelvis en uppsats eller ett projektarbete. Nyckelorden bör ju rimligen spegla ämnesvalet. Kanske kan det också medverka till att författaren får ett mer variationsrikt språk om han/hon upptäcker att vissa ord förekommer i var och varannan mening. Att få sitt ordval i grafisk form är betydligt mer påtagligt än en statistisk tabell...

Personligen kommer jag bl.a. testa Wordle för att ta reda på vilka förstärkningsord mina elever använder när de skriver bokrecensioner eller skriver loggbok i informationssökningen. Testa du också!

torsdag 5 november 2009

Tankar om skolan, biblioteket och livet...

Följande inlägg är mycket privata tankar om skolan och kunskapen. Detta är inget inlägg i pedagogisk forskning, snarare ett passionerat inlägg för en ny-gammal syn på livslångt lärande och kunskapspassion. Ta det för vad det är. Läs med öppet sinne!

Visste du att du bara får 30 % av dina kunskaper i skolan? Det betyder också att av tio saker du kan har du lärt dig sju någon annanstans än skolan. Ingen uppmuntrande statistik för en pedagog...

Var och av vem lär man sig då? I första hand hemma, men också på stan, festen eller tillsammans med kompisen. Man lär sig av sina föräldrar, släktingar, kompisar, filmer, böcker, tidningar, musik, dataspel, idrott, konst, genom att meka med bilar och andra intressen. Listan kan göras lång.

Varför är det så att man lär sig så lite i skolan? Det beror ju inte på att man inte får en chans att lära sig. Jag tror snarare att det beror på att det skolan kallar kunskap egentligen är väldigt ointressant för många. Visst, det är bra att kunna läsa, skriva och räkna, men sen blir det mest fakta utan sammanhang. Man fyller på fakta utan att sällan ha konkret nytta av dem eller att koppla dem till något som kan vara användbart.

Kanske är det baskunskaper skolan ska satsa på istället? Mindre barn (låt oss säga förskolan upp till och med lågstadiet) har ett himla sug efter kunskap. De vill inget hellre än att lära sig räkna, skriva och läsa. Men så händer något. Ju äldre man blir ju mindre rolig blir t.ex. matten. Jag tror att det beror på att matten blir för krånglig. Den saknar helt enkelt koppling till livet utanför skolan. Samma sak med alla skolämnen. Det är roligt att kunna något om fiskar först om du skaffar ett eget akvarium. Man lär sig helt enkelt av intresse.

Jag tror också att kunskap som någon annan tvingar på dig aldrig fastnar. Det är bara genom att själv ha nytta och glädje av det man lär sig, som man faktiskt får kunskap om något; det måste helt enkelt engagera dig på något sätt. Men - och här kommer det fina i kråksången! - nästan all kunskap kan göras intressant. Om någon berättar om ett ämne på ett bra sätt blir de flesta åtminstone lite intresserade och vill lära sig mer på egen hand.

Undersökningar (källor finns, och kan skickas om så önskas; listan är lång!) tyder också på att biblioteket är människans främsta källa till kunskap. Biblioteket omfattar ju alla de saker som kan ge oss kunskaper: böcker, tidningar, musik, film, dataspel - och framför allt - en människa du kan fråga om allt mellan himmel och jord. Denna människa (en bibliotekarie!) kan inte svaren på alla dina frågor - men han eller hon vet var du hittar svaren! Och det, pojkar och flickor, är inget annat än fantastiskt! (Och visst borde detta betyda att skolbiblioteket är ett veritabelt smörgåsbord av kunskap?)

Den kände författaren Ray Bradbury har sagt följande om skolbibliotek:

"There's no use going to school unless your final destination is the library."

Lite fritt översatt:

"Du har ingen nytta av att gå till skolan om inte ditt slutliga mål är biblioteket."
Så sant som det var sagt! Mitt motto!

Tro nu inte att jag vill att skolan ska bli en plats dit barn går för att göra lite som de vill. Däremot hoppas jag att skillnaden mellan skolans värld och världen utanför suddas ut. För det är först då vi kan få kunskap att bli det roligaste som finns. Detta kommer att kräva mycket mer av skolans personal. Inte minst tror jag att den uppdelning i skolämnen vi har är meningslös. Den inspirerar inte elever att söka kunskap var helst de stöter på den. En fullkomlig ämnesintegrering är helt klart att föredra. Tematiska arbeten och att våga ta undervisningen från klassrumsmiljön ut i verkligheten tror jag är en del av framgångsreceptet. Världen är ju inte indelad i ämnen, snarare är det länkarna mellan fälten som ger aha-upplevelserna.