Sociala medier skapar dålig kommunikation

I en artikel på SVT: s webbplats lyder rubriken "Sociala medier förstör den unga arbetskraften". Artikeln refererar till flera brittiska arbetsgivare och rekryteringsföretag som oroar sig för den unga generationens bristande kommunikationsförmåga. Sociala nätverk har i stället för ökad social kompetens lett till minskad dito. Unga väljer aktivt att hellre skicka ett sms till bordsgrannen på kontoret i stället för att kommunicera "på riktigt". Vidare är de unga, enligt referaten, usla på språklig kommunikation rent generellt. De använder korthuggna sms-förkortingar i stället för ett adekvat språk. Sms-språk som "cul8r" och "lol" används frekvent också i talat språk.

Är detta bara gnälliga arbetsgivare som beklagar sig eller bör vi ta de ungas bristande språk och kommunikationsvanor på allvar? Jag tror på det senare. Den digitala världen är utan tvekan en fantastisk verktygslåda att använda till både förströelse och kunskap, men låt oss inte för den skull tro att sociala nätverk någonsin kan ersätta fysiska möten! Snabbt språk och snabba möten leder också till alltför snabba tankar och slutsatser. När språket dessutom saknas blir abstraktionen inte mer än ett mentalt skelett utan innehåll. Hur man än försöker bortförklara de dåliga språkkunskaperna står den eviga sanningen fast: man döms utifrån det språk man använder.

Sök recensioner

Branschtidskriften Svensk Bokhandel har en utomordentlig söktjänst för bokrecensioner. Du kan med lätthet jämföra recensioner från ett flertal dagstidningar, bokbloggar etc. Tjänstens enda begränsning är kanske att det mest rör sig om aktuella titlar; äldre titlar lyser ofta med sin frånvaro.

Sökmotorn som är miljövänlig

Growyn är en sökmotor som inte så många hört talas om. Den fungerar precis som "vanliga" sökmotorer med den skillnaden att all vinst som sökmotorn genererar genom annonsering oavkortat går till miljöorganisationers arbete. För varje sökning du gör bidrar du alltså till bl.a. Naturskyddsföreningens opinionsarbete för en mer hållbar utveckling. Smart och etiskt!

Bibliotek nekas rätten att låna ut

I USA pågår sedan en tid tillbaka en diskussion bland biblioteks- och förlagsfolk kring förlagens rätt att neka biblioteken att köpa/låna ut e-böcker. Ett antal stora förlag, bland dem det välkända Penguin, vägrar att sälja e-boksavtal till folkbibliotek.

Argumenten för handlandet är otydligt, men det bottnar säkert i någon form av rädsla för digital kopiering. Förlagen har inte haft några dubier att sälja tryckta medier till biblioteken, men de är på något sätt oroliga för att e-böckernas distribution via bibliotek kanske genererar piratkopior i oönskad mängd. Kanske borde förlagen först klargöra de skilda roller kommersiella respektive offentliga, icke-vinstdrivande verksamheter har innan de agerar som de gör. Att bara vägra sälja till biblioteken skadar inte bara läsande människors möjlighet att låna, det skadar på sikt också företagens anseende.

Finns det en liknande utveckling även i Sverige? Jag har lite dålig koll på e-boksavtalen, så de kunniga får gärna informera!

Är detta en allmän tendens är det högst beklagligt. Kanske dags att slå ett slag för de fria e-böckerna? Biblioteken kan i hög grad verka för fria lärresuser, fria media och fritt tänkande som borde vara vårt huvudsakliga uppdrag. Renässansmänniskans återkomst ligger runt hörnet, och vi kan bana vägen för denna kreativa handling genom att peka på de resurser som faktiskt finns att tillgå.

Gammal TV

EUScreen heter en ny tjänst som låter dig utforska Europas kulturhistoria som den framträtt på TV. En mängd videoklipp från europeiska länder skildrar händelser ur livets alla skeden.

Klippen ger en intressant inblick i hur samma händelse skildras på olika sätt beroende på i vilket land inslaget sändes. Jag kan se en mängd sätt att använda materialet på, men kanske sätter språkbarriären vissa käppar i lärandets hjul. Lite synd att inte EUScreen valt att satsa på någon form av översättning (i YouTube har ju användare möjlighet att själva översätta sina videoklipp)...

Test och döm användbarheten på egen hand!

Bibliotekens framtid

En inledande text till en tidningskrönika löd "När går den sista besökaren ut från folkbiblioteken?". Frågan är faktiskt relevant om man ser till antalet minskade besök på folkbiblioteken. Varje år har folkbiblioteken 67.3 miljoner besökare; varje år minskar dessa med 0.6 miljoner besök.

Vilka är orsakerna till det minskade besöksantalet? Till stor del beror det på att bibliotekens roll som informationsförsörjare har försvunnit. Internet ger de svar som bibliotekens referensavdelning tidigare gav. De flesta av oss har blivit bekväma, vi förväntar omedelbar tillgång till världens information. Att vänta ett dygn i syfte att få kvalitativa källor är för många spilld tid. Varför vänta på en informationsexpert när du kan göra det själv?

Konkurrens om besökstid finns också. Folk översållas med gratistidningar, TV-spel, program på TV, radio och nätet, social forum m.m. Hur bidrar biblioteken till att ge det mervärde som bara ett fysiskt möte kan ge? Personligen tror jag i hög grad på de angreppssätt som flera av bibliotekens aktörer lyfter fram. Peter Alsbjer - känd biblioteksbloggare med inriktning på samtidens och framtidens bibliotek i det interaktiva samhället - refererar till länsbibliotekens utgångspunkter. Där lyfts i huvudsak tre faktorer fram som ett recept för framtiden:

1. Biblioteken måste bli fysiska mötesplatser i ordets rätta bemärkelse. Detta kan innebära allt från författarbesök till rollspelsträffar. Poängen är att få besökare delaktiga. Biblioteken som en social arena, med andra ord.

2. Biblioteken måste blir den naturliga knutpunkten för lärande. Detta innebär att biblioteken inte bara står för medieförsörjning, utan kan bidra rent praktiskt som ett bollplank och en underlättare (jämför med begreppet fascilitator) för lärande i stort som smått. Bibliotekarier är kanske också den mest allmänbildade yrkeskåren i världen. Det är dags att lyfta fram dessa kompetenser, och då menar jag inte bara rena biblioteks- och informationskompetenser utan andra kunskaper vi har, akademiska såväl som formade av intresse. Tänker spontant på den utmärkta frågesidan Bibblan svarar, där bibliotekspersonalen lyfts fram som experter inom en mängd områden.

3. Biblioteken bör arbeta för att inkludera alla i en digital delaktighet. Detta innebär att lära ut, men också lära av varandra i en social kontext. Kort sagt att använda nätet och andra digitala resurser (mobiltelefonen m.m.) i den enkla sanningen: tillsammans är roligare än ensam! Goda exempel finns på allt från seniorträffar med informationsteknik i fokus till LAN-tävlingar och medverkan i bibliotekens digitala produktion.

Så när lämnar sista besökaren biblioteken? Jag talar givetvis i egen sak, men jag tror inte biblioteken dör ut. Snarare ser jag en förändring och förbättring som möter oss. Vi kan inte stillasittande se på utan måste agera. Förslagen ovan pekar i en riktning jag ser som oerhört positiva. Vi skapar en delaktighet och ett informellt lärande som jag tror många vill vara en del av. Biblioteken har alltid stått i framkant när det gäller teknikutveckling och spridare av nya idéer. Jag tror denna utveckling fortsätter och ger oss mer användning av det vi egentligen är utbildade till, kunskapsorganisatörer och kreativa möjliggörare i en värld där alla har miljoner svar på nätet men bibliotekarien i samråd med besökaren pekar på de rätta svaren.